Ekonomi Flashcards

1
Q

Vad är skillnaden på en rörlig och fast kostnad?

Ge exempel.

A

Rörlig kostnad är direkt kopplad till volym och fast kostnad är oberoende av volym.
Exempel på rörlig kostnad är materialåtgång.
Exempel på fast kostnad är lokaler och personal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är en direkt kostnad? Ge exempel.

A

En direkt kostnad är direkt kopplad till ett kostnadsobjekt. Kan var fast eller rörlig.
En direkt kostnad, som inte är rörlig kan vara en marknadsföringskostnad för en specifik produkt. Ej direkt beroende av volym.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är en indirekt kostnad? Ge exempel.

A
Indirekt kostnad (omkostnad) är en kostnad som ej är knuten till en specifik kostnadsbärare/objekt. Lokaler och personal kan vara exempel. Även administrationskostnader brukar vara indirekta kostnader. 
Kan vara rörliga eller fasta!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är en sär- och samkostnader? Ge exempel.

A

En särkostnader är beroende av ett visst beslut. T.ex materialkostnader vid en förändring av produktionsvolym.
Samkostnader är kostnader som är oberoende av beslutet. T.ex lokalhyra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är kritisk volym vid tillverkning av en produkt?

A

Kritisk volym är antalet producerade och sålda produkter där kostnaderna och intäkterna tar ut varandra, dvs punkten vid break-even.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är kritisk omsättning?

A

Den totala summan av intäkter där resultatet är noll.

Högre omsättning är positiv, lägre är negativ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är en känslighetsanalys?

A

När man förändrar ett eller flera värden för att avgöra hur det påverkar resultatet.
Ofta tar man en parameter åt gången och hittar värsta accepterade resultatet. Ofta ett kritiskt värde (när summa intäkter/kostnader är noll).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är en självkostnad?

A

Den långsiktiga kostnaden per styck för en produkt eller tjänst för att företaget ska kunna tillhandahålla varan eller tjänsten.
Alla kostnader för varan från produktion, leverans och betalning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är en periodkalkylering?

A

Beräkning av självkostnad per styck (eller totalt volym) för en period.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka 3 sorters periodkalkylering använder vi?

A

Divisionskalkyl
Normalkalkyl
Minimikalkyl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är förkalkyl respektive efterkalkyl?

A

Kalkyler gjorda på förväntad volym respektive faktiskt volym (efterkalkyl)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är utnyttjandegrad för något?

A

Utnyttjandegrad = Verklig volym/ Normal volym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad för värde ges av en normalkalkyl och hur beräknas den?

A

En normalkalkyl beräknar självkostnad per styck för en produkt/tjänst över en given period.
Den ger en övertäckning vid volym som är större än normalt och undertäckning om volymen är mindre än normalt.

Självkost per st = (Fasta kost. / Normal volym) + (Rörliga kost. / Verklig volym)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är en divisionskalkyl och hur beräknar man en sån?

A

Divisionskalkyl fördelar alla periodens kostnader över periodens volym och man erhåller därmed en självkostnad per styck.

Självkost. per styck = Totala kostnader för perioden / Verklig volym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är en minimikalkyl och hur beräknar man en sån?

A

En minimikalkyl beräknar en självkostnad per styck som endast täcker de rörliga kostnaderna.

Självkostn. per styck = Rorliga kostnader / Verklig voym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är en påläggskalkyl? Vad är huvudsyftet med en sådan?

A

Syftet är att dela upp omkostnader/indirekta kostnader på kalkylobjekt så dessa blir kostnadsbärare och alltså tar den indirekta kostnaden.

En påläggskalkyl använder ibland en godtycklig påläggssats men ofta beräknar man den enligt nedan:

Påläggssats = Totala omkostnader / Totala direkta kostnader

Man delar alltså ALLA omkostnader på ALLA direkta kostnader som sedan lägga på (genom påläggssatsen) varje enskild produkt.

Man kan även dela upp med lite bättre kausalitet:
Materialomkostnader läggs t.ex på direkta materialkostnader och den produkt som har större materialkostnader får därmed bära en större del av omkostnaderna.

17
Q

Vad är en ABC kalkyl? Vad är huvudsyftet med en sådan?

A

En ABC kalkyl är en metod för att dela upp omkostnader på kostnadsbärare med en högre kausalitet än den mer trubbiga påläggskalkylen.
Man använder sig av “aktiviteter”. Man ser då hur stor del av dessa aktiviteter olika produkter använder och delar upp aktiviteterna (omkostnaderna) därefter.

18
Q

Exempel på Direkta Materialkostnader? (DM)

A

Råvaror/material
Komponenter
Kvalitetskontroll av insatsvaror
Fraktkostnader och tull

19
Q

Exempel på Direkt Lön? (DL)

A

Personal i produktion
Övertidskostnader
Utbildning

20
Q

Exempel på Speciella direkta tillverkningskostnader? (SDT)

A

Verktyg
Konstruktion
Royalty
Patent

21
Q

Exempel på Direkt Förfäljningskostnad? (DF)

A

Lön för säljare och orderpersonal
Provision
Reklam

22
Q

Exempel på MaterialOmkostnader? (MO)

A
Inköpsverksamhet
Förrådslokaler
Lokaler
Svinn
Försäkring
23
Q

Exempel på TillverkningsOmkostnader? (TO)

A
Lön till personal inom planering och konstruktion
Kalkylmässiga avkrivningar
Energi
Lokalkostnader
Utrustning
24
Q

Exempel på AffärsOmkostnader (AO)

A

Företagsledning
Ekonomiavdelning
Personalavdelning
Kontorsmaterial

25
Q

Exempel på FörsäljningsOmkostnader (FO)

A

Lön för säljare och orderpersonal
Resekostnader
Reklam
Fördigvarulager

26
Q

Vilka steg består kalkyltrappan av?

A

Vinstpålägg
Direkta försäljningskostnader (DF)
Försäljningsomkostnader (FO)
Administrationsomkostnader (AO)
Speciella direkta tillverk.kost. (SDT)
Tillverkningsomkostnader (TO)
Direkta Lönekostnader (DL)
Materialomkostnader (MO)
Direkta materialkostnader (DM)

27
Q

Vad fördelas MO på?
Vad fördelas TO på?
Vad fördelas AFFO på?

A

Direkta materialkostnader (DM)
Direkta lönekostnader (DL)
Tillverkningskostnaden (DM+MO+DL+TO+SDT)

28
Q

Kalkyltrappan för ett handelsföretag?

A

Vinstpålägg
Direkta försäljningskostnader (DF)
Försäljningsomkostnader (FO)
Administrationsomkostnader (AO)
Direkta lagerhållningskostnader
Direkta Hanteringskostnader
Varuomkostnader
Inköpspris

29
Q

Kalkyltrappan för ett tjänsteföretag?

A

Vinstpålägg
Direkta försäljningskostnader (DF)
Försäljningsomkostnader (FO)
Administrationsomkostnader (AO)
Speciella direkta kost. (SDT)
Projektomkostnader
Direkta Lönekostnader

30
Q

Vad är syftet med en bidragskalkylering?

A

Att beräkna en produkts täckningsbidrag.

Baseras på sär- och samkostnader.

31
Q

Hur beräknar man täckningbidrag? (TB)

A

Särintäkt - särkostnad.

32
Q

Hur beräknas ett resultat utifrån täckningsbidrag, sär- och samkostnader?

A

Resultat = TTB - samkostnader

33
Q

Vad är annuitetsmetoden och vad används den till?

A

Beräknar årligt genomsnittligt kassaflöde av en investering. Ungefär som kapitalvärdesmetoden fast det sprider ut inbetalningar per år.

Annuiteten, eller differensen mellan inbetalningar och utbetalningar i genomsnitt per år är:
Diskontinerade (nuvärde) inbetalningar minus diskontinerade utbetalningar.

(a1tab B + a2tab B..)Tab D - (G - Rtab B) tab D