Ekonomi Flashcards
Vad används skatt för?
Skatt används för att betala samhällstjänster (skolor, polisen, transport, välfärd, etc.)
Var kommer skattepengarna från?
Skattepengarna betalas av folket. 60% av Sveriges skattepengar kommer från den ‘vanliga’ skatten som alla som arbetar betalar. 30% av skatten kommer från moms, alltså avgiften på varor och tjänster. 10% kommer från kapital, typ lotterivinster eller stora sparanden.
Marknadsekonomi
I en marknadsekonomi styrs ekonomin av folket och företagen. Alla företag får tävla med varandra om kunder.
Planekonomi
I en planekonomi har staten kontroll över ekonomin och det finns inga privata företag som kan konkurera.
Blandekonomi
Ekonomi där både folket och regeringen har hand om ekonomin.
Ett exempel är Sverige: vi har massor av privata företag som konkurerar om kunder, men regeringen har hand om vissa delar av ekonomin (skola, polis, alkohol – Systembolaget, –, etc.)
Det ekonomiska kretsloppet
Banker -> Ger lån och räntor till hushåll och företag.
Hushåll -> Hushåll ger arbetskraft och pengar (genom konsumption) till företag, och betalar skatt till regeringen. Hushåll kan spara pengar på banken och betalar räntor.
Företag -> Betalar skatt och avgifter till den offentliga sektorn och ger varor och tjänster, sparar pengar på banken och betalar räntor, betalar lön till hushållen.
Offentliga sektorn -> ger bidrag till hushåll, köper produkter från företagen. Har hand om samhällstjänster (transport, skola, polis, sjukhus, välfärd, etc.), infrastruktur.
Vad är högkonjunktur? Vad kan det leda till?
Vid en högkonjunktur så finns det mycket pengar i samhället, alltså går det bra för ekonomin. Staten kan höja skatten och sänka bidrag, vilket leder till att samhällstjänster blir bättre. Hushållen får mycket pengar och kan konsumera mera och då får företagen mer pengar. De behöver också anställa mer människor, så arbetslösheten går ner. Efterfrågan på varor går upp (för att fler vill och kan köpa) och företagen kan höja priserna på deras varor. Här finns det en risk för inflation: varorna blir för dyra och pengarna tappar värde. Detta kan leda till att ekonomin saktar ner, – en lågkonjunktur.
What is inflation?
When things get more and more expensive, money starts losing worth because it can’t buy as much.
For instance, a chocolate bar could cost 1 $ in the sixties, but costs 10 $ now. 10 $ used to be able to buy 10 chocolate bars, but can only buy 1 now.
Vad är lågkonjunktur? Vad kan det leda till?
Lågkonjunktur är när det går dåligt för ekonomin; det finns inte lika mycket pengar i samhället.
Hushållen har inte lika mycket pengar och kan inte konsumera lika mycket. Företagen får inte lika mycket pengar och p.g.a den låga efterfrågan på varor behöver de inte heller lika många arbetare. Folk får sparken och arbetslösheten stiger (och vi är tillbaka på punkt ett, att hushållen får inte lika mycket pengar.)
Om folket inte har mycket pengar så måste de betala mindre skatt, och staten får in mindre pengar vilket leder till värre samhällstjänster: skolor kanske inte har råd med nya pennor, sjukhus har inte råd med medicin etc.
Vem har hand om penningpolitiken? Hur?
Penningpolitiken kontrolleras av riksbanken, den stora banken som andra banker lånar från. De kan sänka/höja reporäntan, vilket styr hur mycket ränta de andra bankerna kan ha (om reporäntan är hög så blir det dyrare för bankerna att låna pengar, så de måste höja sin egen ränta för att ha råd med lånen.)
Vid en lågkonjunktur kan Riksbanken sänka reporäntan för att kick-starta ekonomin. Räntan sänks och människor och företag kan låna mer = mer pengar rör sig i samhället = bra.
Vid en högkonjunktur kan Riksbanken höja reporäntan, så att det blir dyrare att låna pengar så att folket inte får för mycket pengar, som kan leda till en inflation.
Vem har hand om finansieringspolitiken?
Finansieringsdepartementet har hand om finansieringspolitiken. De kan sänka/höja skatt & bidrag.
Vid en högkonjunktur behöver folket inte lika mycket bidrag och de har råd att betala mer skatt, så finansieringsdepartementet kan höja skatten och sänka bidragen.
Vid en lågkonjunktur har folket mindre pengar och kan inte betala lika mycket skatt, så skatten sänks och bidragen höjs för att hjälpa folket.
Hur skulle det ekonomiska kretsloppet påverkas om:
Bankerna får svårt att låna ut pengar på grund av en kraftig höjning av styrräntan?
Om styrräntan höjs (reporäntan) av Riksbanken, så måste alla andra banker också höja sina egna räntor för att ha råd med sina lån från Riksbanken.
Detta gör så att hushåll och företag inte kan låna lika mycket för att det blir dyrare.
Om hushållen har mindre pengar så kan de inte konsumera lika mycket, och det kommer att påverka företagen negativt eftersom de inte får in lika mycket pengar. Mindre konsumption betyder mindre efterfrågan, och det betyder att företagen inte behöver lika många arbetare. Arbetslösheten kommer att stiga för att företagen inte kan ha eller inte behöver många arbetare.
Om företagen och hushållen inte har lika mycket pengar så kan de inte betala lika mycket skatt, och det kommer att påverka kvlaitén på samhällstjänster: skolor har inte råd att köpa nya pennor, sjukhus, polis, etc. har inte mycket pengar och kan inte betala lika mycket lön till arbetarna, etc.
Vad skulle hända om barnbidraget fördubblades?
Om hushållen får mer pengar från staten så kan de spendera mer av sina ‘egna’ pengar på mat och kläder etc. vilket betyder att företagen får mer pengar.
Nu antar jag att staten också höjt skatten, för att de kan ju inte ge mer pengar än de får. Om det går bra så kan samhället hitta en bra balans där de kan betala mycket skatt men också får mycket bidrag så att de inte får slut på pengar.
Dock, om regeringen inte höjer skatten och ger ut mer pengar än vad de får så kommer de inte att ha tillräckligt med pengar till andra samhällstjänster: kollektivtrafiken blir sämre, skolor har inte råd med pennor och bänkar etc., sjukhus får sämre utrustning (vilket också påverkar de företag som tillverkar utrustningen för att staten köper mindre från dem.), etc. De kommer också inte kunna betala deras arbetare (doktorer och sjuksköterskor, poliser, etc.), vilket kommer att påverka hushållen.
Staten tar ut mer skatt från löntagarna?
Om skatten höjs så kommer hushållen behöva betala mer till staten. Detta kommer leda till att de har mindre pengar att spendera på mat och kläder, alltså att de inte kan konsumera lika mycket. Om företagen också behöver betala mer skatt så kanske de inte kan ge lika mycket lön till deras arbetare, vilket kommer att påverka hushållens ekonomi.
Det blir ekonomisk kris i hela EU och i USA?
(Mindmap)
