Ekologi prov Flashcards
Vilka är sjöns olika zoner?
- strandzonen/litoralen
- det fria vattnet/pelagialen
- djupbottenzonen/profundalen
Definition av ekosystem
Ett system som omfattar alla levande varelser (organismer) inom ett visst område. Deras samspel och deras livsmiljö (biotiska och abiotiska miljöfaktorer).
Vad är en population?
Alla de individer av en och samma art som finns inom ett visst område vid en viss tidpunkt.
Vad är växt/djur samhället?
Alla populationer av växter i ett ekosystem kallas växtsamhälle och alla populationer av djur i ett ekosystem kallas djursamhälle
Beskriv strandzonen
litoralen, rikast växtlighet p.g.a. nära till botten
Beskriv det fria vattnet
pelagialen , över kompensationsnivån, mest fiskar och plankton
Beskriv djupvattenzonen
profundalen, under kompensationsnivån -> inga organismer förutom destruenter
Kompensationsnivån
En skiljelinje i sjön. Under denna når inte solljuset ned -> ingen fotosyntes -> syrefattigt -> ingen växtliget
Strandzonen varar ner till det så kallade kompensationsdjupet. Ett annat sätt att uttrycka det är att kompensationsdjupet är det djup där fotosyntesen kompenserar nedbrytningen. På större djup förbrukas alltså mer syre än vad som hinner bildas vid fotosyntesen, vilket starkt begränsar möjligheten till liv.
Beskriv vattenblomning
Algerna får för mycket närsalter från botten och förökar sig, vilket kan leda till just vattenblomning.
Beskriv siktdjup
Hur långt ned i sjön man kan se från vattenytan, mäts med en siktskiva/secciskiva
Oligotrof sjö
Näringsfattig sjö
- Lite sjöväxter
- Planktonfattiga
- Klart vatten
- Stort siktdjup
- Barrskog eller myrmark
- PH under 7
- Mycket dy
Eutrof sjö
Näringsrik sjö
- Mycket sjöväxter
- Mycket plankton
- Grumligt vatten
- Litet siktdjup
- Jordbruksmarker i närheten
- PH över 7
- Gyttja
- Fåglar
- Lövskog
Klarvattensjö
Vattnet är klart och har stort siktdjup, finns i fjällen
brunvattensjö
Sjö med mycket humusämnen, humösa sjöar
Vad är gjyttja?
Rester av döda organismer som inte har sedimenterat
Vattenlevande organismers förutsättningar förändras under årens gång. Varför?
Vinter:
Mörkret leder till minde solljus i sjön. Utöver detta hindrar isen syre från luften från att nå vattnet. Detta leder till att det blir syrefattigt.
Våren:
Samma temperatur i hela vattnet -> vårcirkulation med hjälp av vindar -> närsalter till ytan och syre till botten -> potentiell vattenblomning
Sommaren:
Språngskikt bildas och hindrar cirkulationen i hela vattnet p.g.a. olika densitet. Närsaler kommer inte upp till ytan och inget syre till botten.
Hösten:
Samma som våren
Vart är näringen i sjön
Näringen i sjön kommer främst från omgivningarna via avrinningsvatten från skog, åkrar med mera. Om den omgivande marken är jordbruksmark kommer regnvattnet att föra med sig mycket näringsämnen, framför allt kväve och fosfor.
Vart kommer sötvattnet från ?
Sjövattnet kan komma från grundvattnet men det är vanligast att regnvatten från omgivande marker når sjön via åar och bäckar. Varje å har ett avrinningsområde varifrån vatten rinner ner i ån och förs vidare neråt mot en sjö eller mot havet.
Varför finns brunvatten i sjöar
stora mängder humusämnen (ofullständigt nedbrutna organiska ämnen) följa med avrinningsvattnet. Detta syns i sjön genom att sjövattnet blir brunt. Brunt vatten orsakas alltså oftast inte av föroreningar utan av humusämnen. Det är helt ofarligt att bada i humusfärgat vatten. Oligotrofa sjöar kan också vara brunfärgade
Varför finns mycket liv vid stranden
Vid sjöns strand är produktionen störst och artantalet högst. Alla arter gillar givetvis inte stranden, men många är beroende av strandzonen. Vattnet och botten vid stranden är grunt och värms snabbt upp av solen. Därför sker tillväxten snabbast här. Algtillväxten är hög och många av sjöns konsumenter utnyttjar strandzonen till att föda upp sina ungar, då det finnsmycket föda oavsett om det är rovdjur eller växtätare
varför är det syrebrist under kompensations nivån
Nedbrytarna använder syre vid sin cellandning vilket i sin tur leder till att syret vid bottnen förbrukas och syrebrist kan uppstå. Syrebrist vid bottnen leder till att organismer som lever där dör, så kallad bottendöd. Om nedbrytarna dör lagras nedfallande organiskt material på botten och sjön växer igen. Sjöar växer dock alltid igen till slut
sommarstagnation (sjö)
Det bildas ett språngskikt och det uppstår stor risk för syrebrist på botten då produktionen i ytskiktet är hög samtidigt som syretillförseln till nedbrytarna på botten minskar. cirkulationen mellan botten och yta stannar
Vinterstagnation
Sjöns vatten kyls från ytan och ett istäcke kan bildas. Vatten har den ovanliga egenskapen att ha högst densitet vid +4 ºC (det vill säga i flytande form, normalt sett har kemiska ämnen högst densitet i fast form). Istäcket t avstannar (stagnerar) cirkulationen av vatten mellan yta och botten.
På grund av att nedbrytare förbrukar syre vid botten är bottenvattnet extra syrefattigt. Däremot samlas näring på botten i och med att plankton och andra organismer som dör sjunker ner dit och bryts ner, i alla fall så länge tillräckligt med syre finns.
Vårcirkulation
På våren ökar solstrålningen och värmer sjöns yta. Om det finns ett istäcke så smälter detta. Vid någon tidpunkt kommer ytvattnet att bli lika varmt som bottenvattnet (+4 ºC) och därmed ha samma densitet. När det blåser kommer vattnet i sjön att cirkulera (vi får en vårcirkulation) och näringen från bottnen kommer att spridas uppåt i sjön.
