Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi 1 > Ekologi prov > Flashcards

Ekologi prov Flashcards

1
Q

Vilka är sjöns olika zoner?

A
  • strandzonen/litoralen
  • det fria vattnet/pelagialen
  • djupbottenzonen/profundalen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Definition av ekosystem

A

Ett system som omfattar alla levande varelser (organismer) inom ett visst område. Deras samspel och deras livsmiljö (biotiska och abiotiska miljöfaktorer).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är en population?

A

Alla de individer av en och samma art som finns inom ett visst område vid en viss tidpunkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är växt/djur samhället?

A

Alla populationer av växter i ett ekosystem kallas växtsamhälle och alla populationer av djur i ett ekosystem kallas djursamhälle

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv strandzonen

A

litoralen, rikast växtlighet p.g.a. nära till botten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Beskriv det fria vattnet

A

pelagialen , över kompensationsnivån, mest fiskar och plankton

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv djupvattenzonen

A

profundalen, under kompensationsnivån -> inga organismer förutom destruenter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Kompensationsnivån

A

En skiljelinje i sjön. Under denna når inte solljuset ned -> ingen fotosyntes -> syrefattigt -> ingen växtliget

Strandzonen varar ner till det så kallade kompensationsdjupet. Ett annat sätt att uttrycka det är att kompensationsdjupet är det djup där fotosyntesen kompenserar nedbrytningen. På större djup förbrukas alltså mer syre än vad som hinner bildas vid fotosyntesen, vilket starkt begränsar möjligheten till liv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beskriv vattenblomning

A

Algerna får för mycket närsalter från botten och förökar sig, vilket kan leda till just vattenblomning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv siktdjup

A

Hur långt ned i sjön man kan se från vattenytan, mäts med en siktskiva/secciskiva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Oligotrof sjö

A

Näringsfattig sjö

  • Lite sjöväxter
  • Planktonfattiga
  • Klart vatten
  • Stort siktdjup
  • Barrskog eller myrmark
  • PH under 7
  • Mycket dy
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Eutrof sjö

A

Näringsrik sjö

  • Mycket sjöväxter
  • Mycket plankton
  • Grumligt vatten
  • Litet siktdjup
  • Jordbruksmarker i närheten
  • PH över 7
  • Gyttja
  • Fåglar
  • Lövskog
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Klarvattensjö

A

Vattnet är klart och har stort siktdjup, finns i fjällen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

brunvattensjö

A

Sjö med mycket humusämnen, humösa sjöar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är gjyttja?

A

Rester av döda organismer som inte har sedimenterat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vattenlevande organismers förutsättningar förändras under årens gång. Varför?

A

Vinter:
Mörkret leder till minde solljus i sjön. Utöver detta hindrar isen syre från luften från att nå vattnet. Detta leder till att det blir syrefattigt.

Våren:
Samma temperatur i hela vattnet -> vårcirkulation med hjälp av vindar -> närsalter till ytan och syre till botten -> potentiell vattenblomning

Sommaren:
Språngskikt bildas och hindrar cirkulationen i hela vattnet p.g.a. olika densitet. Närsaler kommer inte upp till ytan och inget syre till botten.

Hösten:
Samma som våren

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vart är näringen i sjön

A

Näringen i sjön kommer främst från omgivningarna via avrinningsvatten från skog, åkrar med mera. Om den omgivande marken är jordbruksmark kommer regnvattnet att föra med sig mycket näringsämnen, framför allt kväve och fosfor.

18
Q

Vart kommer sötvattnet från ?

A

Sjövattnet kan komma från grundvattnet men det är vanligast att regnvatten från omgivande marker når sjön via åar och bäckar. Varje å har ett avrinningsområde varifrån vatten rinner ner i ån och förs vidare neråt mot en sjö eller mot havet.

19
Q

Varför finns brunvatten i sjöar

A

stora mängder humusämnen (ofullständigt nedbrutna organiska ämnen) följa med avrinningsvattnet. Detta syns i sjön genom att sjövattnet blir brunt. Brunt vatten orsakas alltså oftast inte av föroreningar utan av humusämnen. Det är helt ofarligt att bada i humusfärgat vatten. Oligotrofa sjöar kan också vara brunfärgade

20
Q

Varför finns mycket liv vid stranden

A

Vid sjöns strand är produktionen störst och artantalet högst. Alla arter gillar givetvis inte stranden, men många är beroende av strandzonen. Vattnet och botten vid stranden är grunt och värms snabbt upp av solen. Därför sker tillväxten snabbast här. Algtillväxten är hög och många av sjöns konsumenter utnyttjar strandzonen till att föda upp sina ungar, då det finnsmycket föda oavsett om det är rovdjur eller växtätare

21
Q

varför är det syrebrist under kompensations nivån

A

Nedbrytarna använder syre vid sin cellandning vilket i sin tur leder till att syret vid bottnen förbrukas och syrebrist kan uppstå. Syrebrist vid bottnen leder till att organismer som lever där dör, så kallad bottendöd. Om nedbrytarna dör lagras nedfallande organiskt material på botten och sjön växer igen. Sjöar växer dock alltid igen till slut

22
Q

sommarstagnation (sjö)

A

Det bildas ett språngskikt och det uppstår stor risk för syrebrist på botten då produktionen i ytskiktet är hög samtidigt som syretillförseln till nedbrytarna på botten minskar. cirkulationen mellan botten och yta stannar

23
Q

Vinterstagnation

A

Sjöns vatten kyls från ytan och ett istäcke kan bildas. Vatten har den ovanliga egenskapen att ha högst densitet vid +4 ºC (det vill säga i flytande form, normalt sett har kemiska ämnen högst densitet i fast form). Istäcket t avstannar (stagnerar) cirkulationen av vatten mellan yta och botten.
På grund av att nedbrytare förbrukar syre vid botten är bottenvattnet extra syrefattigt. Däremot samlas näring på botten i och med att plankton och andra organismer som dör sjunker ner dit och bryts ner, i alla fall så länge tillräckligt med syre finns.

24
Q

Vårcirkulation

A

På våren ökar solstrålningen och värmer sjöns yta. Om det finns ett istäcke så smälter detta. Vid någon tidpunkt kommer ytvattnet att bli lika varmt som bottenvattnet (+4 ºC) och därmed ha samma densitet. När det blåser kommer vattnet i sjön att cirkulera (vi får en vårcirkulation) och näringen från bottnen kommer att spridas uppåt i sjön.

25
Q

Höstcirkulation

A

Ytan kyls och vid någon tidpunkt får vi åter samma temperatur (och därmed densitet) för vatten vid yta och botten. Höstcirkulationen gör att syrerikt vatten kan spridas till bottnen och nedbrytarna medan näringsrikt vatten cirkulerar upp till ytan.

26
Q

Kolets snabba kretslopp (biologiska delen)

A

tidsmässigt ganska kort. Omloppstiden för hur lång tid det tar för koldioxid i atmosfären att först bindas i växter och sedan komma tillbaka till atmosfären varierar från något år till några hundra år. När växterna blir uppätna eller dör återförs större delen av detta kol till luften genom djurs eller mikroorganismers cellandning eller genom att trä och gräs brinner. Därefter hamnar koldioxid i luften som växterna återigen tar upp.

27
Q

Kolets långsamma kretslopp

A

Omloppstiden för fossila bränslen varierar från några tusen år till flera hundra miljoner år. Den del av kolets kretslopp som involverar fossila bränslen är alltså en långsam del. När vi eldar fossila bränslen i bilar, fabriker eller i hemmen bildas det koldioxid som släpps ut i atmosfären.

28
Q

Kolsyra och koldioxid

A

Koldioxid kan lösa sig i vatten. Haven innehåller mer än 50 gånger så mycket koldioxid som atmosfären. Dessutom kan koldioxiden i vattnet reagera med vattenmolekyler och bilda kolsyra. Kolsyran omvandlas till karbonater som marina organismer kan använda för att bygga skal. Skalen från döda djur kan under årmiljoner samlas i stora mängder så att kalksten bildas. Den här sista biten kan kallas för den geologiska delen av kretsloppet. När jordens plattor rör sig kommer havsbotten upp till ytan. På så sätt har till exempel Gotlands vita kalksten bildats.

29
Q

Syrets kretslopp

A

Vår föda förbränns med hjälp av syre och resulterar i att vi frigör energi ur maten. Energin använder vi och andra djur exempelvis till att hålla en viss kroppstemperatur, röra oss, para oss, jaga och sjunga.
När energin frigörs via cellandning bildas koldioxid (som ju innehåller två syreatomer) som en biprodukt.
Växter tar upp koldioxid och omvandlar koldioxiden till kolhydrater, till exempel glukos, som ger växten energi att växa, blomma, föröka sig och så vidare. Kretsloppet sluts genom att vi eller något annat djur sedan äter växten och då börjar kretsloppet om igen

30
Q

hur tar växter upp kväve

A

För att kvävet ska bli tillgängligt för växterna måste det omvandlas till joner, och då blir det möjligt för växternas rötter att ta upp det.
Växter tar upp kväve i form av ammoniumjoner eller nitratjoner. Jonerna finns lösta i markvattnet i jorden som växterna växer i. Vissa växter lever i symbios med kvävebindande bakterier som kan binda luftkväve till ammoniumjoner som växtens rötter kan ta upp.

31
Q

nitrifikation.

A

När växter och djur dör äts de upp av nedbrytare. Nedbrytarna omvandlar kvävet till ammoniak som sedan kan omvandlas till ammoniumjoner. Ammoniumjonerna kan i sin tur omvandlas till nitratjoner av speciella nitrifikationsbakterier i processen nitrifikation. Nu kan växterna ta upp både ammoniumjoner och nitratjonerna genom rötterna.

32
Q

hur kan man påverka kvävets kretslopp på ett positivt sätt

A

Människan påverkar kvävets kretslopp på flera sätt. Om vi ökar antalet områden med stillastående vatten, till exempel våtmarker, kan överblivna nitratjoner från jordbruket tas omhand och omvandlas till luftkväve via denitrifikation. Då minskar risken för övergödning. Men genom transporter i bilar, lastbilar och flygplan ökar vi mängden kväveoxider i luften. Dessa kväveoxider regnar ner som nitratjoner och hamnar i mark och vattendrag. Vi använder kvävegödning i jordbruk och skogsbruk och en del av kvävet läcker ut och hamnar slutligen i haven.

33
Q

denitrifikationbakterier

A

nitratjoner omvandlas till luftkväve

34
Q

Näring

A

energi och byggstenar som organismer behöver för att leva, växa och fortplanta sig. Näring och näringsämne är samma sak. Vissa näringsämnen t.ex kolhydrater och fett är främst använda som energikällor , medans protein kan användas som byggstenar för vävader.

35
Q

CHNOPS

A

De atomer som behövs för liv är framför allt kol (C), väte (H), kväve (N), syre (O), fosfor (P) och svavel (S).

36
Q

Vad finns med i en näringsväv?

A

Producenter, första hands konsumenter, andra hands konsumenter, tredje hands konsumenter, topp konsument.

37
Q

Exempel på en näringsväv

A

Växt plankton- Djurplankton- Spigg (små fisk)- Abborre– Människa.

38
Q

Cellandning

A

Cellens sätt att får energi

39
Q

Systematik

A

För att kunna överblicka alla organismer behövs ett system för att identifiera namnge och gruppera

40
Q

Abiotiska faktorer

A

icke-levande faktorer som påverkar naturen. Tex. temp, ljus, vind, tillgång till vatten, salthalt, pH, markpartiklarnas kornstorlek

41
Q

Biotiska faktorer

A

är levande faktorer som påverkar eller har en inverkan på ett ekosystem

Biologi 1 (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions