Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi > Ekologi (klar) > Flashcards

Ekologi (klar) Flashcards

1
Q

Atmosfär

A

Gasskicktet runt jordklotet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hydrosfär

A

Vattnet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Litrosfär

A

Berggrunden och den lösa jorden ovanpå berggrunden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Biosfär

A

Den del av jordklotet där liv existerar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Abiotiska miljöfaktorer

A

Miljöfaktorer som beror på sådant som inte är levande. Exempelvis temperaturen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad händer om två arter har samma nisch?

A

Två arter kan aldrig uppta exakt samma nisch. Om de två arternas behov är mycket lika uppstår konkurrens tills endast en art blir kvar i området eller tills arterna “krymper” sina respektive nischer.

(Begränsade resurser)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Population

A

Individer av en art inom ett område utgör en population.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kan vi använda populationsbiologin till?

A

Kunskaper om populationsbiologi kan vi exempelvis använda för att nå hållbarhet inom jakt och fiske, för ayy kontrollera skadliga organismer och försöka förhindra att arter utrotas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är invasiva arter?

A

Invasiva arter eller ekovandaler är växter som konkurrerar ut andra växter eller djur i ekosystemet. Konsekvensen med invasiva arter är att de kan förändra hela ekosystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Symbios

A

En del arter är direkt beroende av någon annan at för sin överlevnad, eller för att bli mer framgångsrika. Ett sådant beteende kallas för symbios/samliv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Ge exempel på symbios

A

Betande, predation, parasitism, mutualism och kommensalism.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv en enkel näringskedja.

A
  1. Producent: Gräs – Fotosyntetiserande växt som omvandlar solenergi till kemisk energi i form av socker.
  2. Förstahandskonsument: Kanin – Äter gräset och får energi från växten.
  3. Andrahandskonsument: Räv – Äter kaninen och får energi från djuret.
  4. Tredjehandskonsument: Örn – Äter räven och får energi från den.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beskriv en enkel näringsväv.

A
  1. Producenter:
    Gräs: Fotosyntetiserande växt som omvandlar solenergi till kemisk energi.
    Blommor: Andra fotosyntetiserande växter som också omvandlar solenergi till kemisk energi.
  2. Förstahandskonsumenter:
    Kaniner: Äter både gräs och blommor.
    Insekter (som bladlöss): Äter blommor och blommornas nektar.
  3. Andrahandskonsumenter:
    Fåglar (som sparvar): Äter insekter som bladlöss.
    Ormar: Äter kaniner och små fåglar.
  4. Tredjehandskonsumenter:
    Rävar: Kan äta både kaniner och fåglar.
    Rovfåglar (som örnar): Kan äta både ormar och kaniner.
  5. Nedbrytare:
    Svampar och bakterier: Bryter ner döda växter och djur, vilket återför näringsämnen till jorden.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför är en näringskedja oftast inte längre än fyra led?

A

På grund av de stora energiförlusterna som sker på vägen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är en näringspyramid och vad kan vi utläsa av den?

A

En figur eller tänkt förhållande som återger proportionerna (biomassan, individantal eller energi) mellan de olika näringsnivåerna (trofinivåerna) i en näringskedja.

Vi kan dra slutsatsen att om vi skulle äta mer växter skulle jordens resurser räcka åt många fler än idag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ekologisk succession

A

De flesta är inte beständiga, utan förändras genom naturliga processer. Exempelvis hällebrännan. Nya arter växter fram genom ett skogsbrandsområde.

17
Q

Transpirerar

A

När vatten avges från växter säger man att de transpirerar.

18
Q

Kompenstionsnivå

A

Gränsen mellan det fria vattnet och djupbottensområdet kallas för kompensationsnivån, eftersom forosyntes och cellandning där sker med samma hastighet och därmed “kompenserar” varandra.

19
Q

Vilka är de tre livszonerna i vatten?

A
  1. Strandzonen
  2. Det fria vattnet
  3. Djupbottenområdet
20
Q

Strandbottenzonen

A

Så långt ut från stranden som ljuset når sjöns botten.

21
Q

Det fria vattnet

A

Sjöns fria vattenmassa, från ytan ner till kompensationsnivån.

22
Q

Djupbottensområdet

A

Sjöns djupområde, där ljuset inte räcker till för fotosyntes. Här lever bara djur och nedbrytare, inga producenter.

23
Q

Vad beror algblommning på?

A

Cirkulationen i sjöar på våren gör att mineralnäringsämnen förs upp från botten till ytan. Olika grönplankton, som alger och blågröna bakterier, kan då växa till ordentligt i det starka ljuset och den goda näringstillgången. Man brukar kalla detta för algblomning.

24
Q

Vad är skillnaden mellan näringskedja och näringsväv?

A

En näringsväv är en mer komplex version av en näringskedja som visar hur flera olika näringskedjor är sammankopplade och hur energi flödar genom ett ekosystem. Till skillnad från en enkel näringskedja, som bara visar en rak linje av “vem som äter vem”, visar en näringsväv de många möjliga vägar som energi kan ta när den rör sig genom olika organismer.

25
Q

Vilka tre luftproblem talas det om?

A

Lokala, regionala och globala.

26
Q

Ge exempel på lokala luftproblem

A

Lokala luftproblem=Stadsluften.
Exempelvis avgaser från bilar och fabriker

27
Q

Ge exempel på regionala luftproblem

A

Svaveldioxider och kvävedioxider kan på en regional nivå orsaka försurningar av mark och vatten.

28
Q

Ge exempel på globala luftproblem

A

Förtunningen av ozonskicktet och växthuseffekten.

29
Q

Vad är skillnaden mellan förtunningen av ozonskicktet och växthuseffekten?

A
  • Förtunningen av ozonskiktet handlar om en minskning av ozon i stratosfären, vilket ökar UV-strålningen på jordytan.
  • Växthuseffekten handlar om en ökning av växthusgaser i atmosfären, vilket fångar upp mer värme och leder till global uppvärmning.
30
Q

Vilken är den viktigaste växthusgasen samt vilken är den vanligaste just nu?

A

Den allra viktigaste växthusgasen är vattenånga, men koldioxid är den växthusgas som ökar mest i atmosfären, eftersom koldioxid bildas vid förbränning. Ökningen beror på att vi använder fossila bränslen i så stor omfattning.

31
Q

Ge förslag på åtgärder mot den förstärkta växthuseffekten

A

Det som i första hand behöver göras är att minska förbränningen av stenkol, olja och fossilgas, så att vi sprider mindre koldioxid till luften.

32
Q

Ge 3 exempel på vart miljögifter släpps ut av människan

A
  1. Bekämpningsmedel
  2. Sådant som förbrukas, exempelvis läkemedel samt produkter för personlig hygien och rengöring
  3. Ämnen som används mer varaktigt, exempelvis i kylskåp, mobiler, datorer
33
Q

Vilka tre grupper av naturresurser finns det?

A
  1. Förrådsresurser
  2. Fondresurser
  3. Flödesresurer
34
Q

Symbios- Predation

A

En art gynnas (+) och den andra arten missgynnas (-).

Exempelvis: En isbjörn äter en gråsal (rovdjur äter ett byte)

35
Q

Symbios- Paratism

A

En art gynnas (+) och en annan misslyckas (-)
- Predator, som är mycket mindre än sitt bytesdjur
- Värden dör som regel inte
-Ju bättre värden mår, desto bättre för parasiten, som regel
- Sjukdomar kan ses som en form av parasitism
- “Målet” för bakterien/viruset är inte att döda sin värd!

Exempelvis: En fästing som suger blod från människan, sin värd.

36
Q

Symbios- Kommersialism

A

En art gynnas (+) en annan art påverkas inte alls (0).
Ensidigt nyttoförhållande
Den ena parten drar nytta - den andra “bryr” sig inte
Ex. asätare - rovdjur

37
Q

Symbios- Mutualism

A

Båda drar nytta av utbytet (+ +)
Ibland så hårt, att den ena organismen inte klarar sig utan den andra
Exempel:
kvävefixerande bakterier - ärtväxter
mykorrhiza - träd
mitokondrie - eukaryot cell

Biologi (9 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions