ekologi instuderingsfrågor Flashcards
Ange en art som är invasiv i svenska naturen. Ange också vad som menas med begreppet och varför det kan vara skadligt med invasiva arter (minst två anledningar).
En art som är invasiv i den svenska naturen är mördarsniglar. Med en invasiv art menas en art som med hjälp av människan har flyttats från sin ursprungliga miljö till en ny omgivning. Där börjar den sprida sig snabbt och orsakar allvarliga skador på ekosystemet, människans hälsa eller infrastruktur.
Vad innebär ekosystemets bärkraft?
Ekosystemets bärkraft (eller ekologiska bärkraft) handlar om den kapacitet ett ekosystem har att upprätthålla sina funktioner och stödja liv utan att förlora sin förmåga att regenerera och återhämta sig.
Beskriv hur en J- och S-kurva ser ut när man pratar om populationstillväxt. Samt ge exempel på arter som följer respektive kurva och varför.
J-kurva är när en art befinner sig i en miljö där det till synes är obegränsat med resurser och populationen kan tillväxa exponentiellt och drastiskt över kort tid. Ett exempel på en art som följer J-kurvan är kaninen i Australien. När kaninen introducerades där fanns inga naturliga fiender och resurser var rikliga, vilket ledde till snabb och okontrollerad tillväxt av deras population.
S-kurva: Efter en viss tid med kraftig tillväxt när populationen når ett jämviktsläge som är längs miljöns bärförmåga. Populationen kraschar inte som J-kurvan och istället håller sig vid bärförmågan. Ett exempel på en art som följer S-kurvan är älgar i ett ekosystem med begränsade resurser. När älgar etablerar sig i ett område, växer deras population initialt snabbt men bromsas av faktorer som resursbrist, predation och sjukdomar, vilket leder till en stabilisering av populationen på en hållbar nivå när ekosystemet når sin bärförmåga.
Förklara hur människan påverkar övergödningen av Östersjöns ekosystem. Beskriv vilka konsekvenser övergödningen får för havet. Svara utförligt och välstrukturerat!
Övergödning är när havet eller sjön får för många näringsämnen. Det leder till en ökning av alger och växtplankton. I Östersjön kommer ämnena från jordbruk genom medel för att växa snabbare, avlopp och industriutsläpp. Detta har många konsekvenser såsom algblomning, syrebrist och döda bottnar och en försämrad vattenkvalitet. Algblomning är när det blir en kraftig tillväxt av alger. De kan lägga sig som ett lager på vattenytan och förhindra solljus att nå till botten. Då kan organismer som lever där skadas. Algblomningen kan också vara giftig och skada människor. När algerna dör sjunker de till botten. För att den ska brytas ner behövs det mycket syre och då kan det leda till syrebrist. Bakterierna gör att svavelväte bildas och dödar de organismer som lever där. På de ställen där det finns syrebrist kan inte många organismer överleva och på så sätt leder det till döda bottnar.
På en äng lever en population kaniner. Ekosystemet ängen består även av olika sorters gräs, maskrosor, skalbaggar, bin, sorkar och några rävar.
a)Rita en näringsväv för arterna på ängen och ange vilka som är producenter och vilka som är konsumenter.
b)Tänk dig ett scenario där kaninerna försvinner helt från ekosystemet ängen. Vilka förändringar skulle då kunna ske i ekosystemet?
c)Tänk dig ett annat scenario där katter börjat försvinna från ett villaområde i närheten av ängen. Johansson har sett en räv släpa iväg en katt och är säker på att det är rävarna som tar katterna. Han vill låta en jägare skjuta rävarna. Grannen Andersson hävdar att om man skjuter för många rävar kommer det att leda till andra problem i villaområdet.
Hjälp Andersson att förklara vilka ekologiska följder i villaområdet det skulle kunna bli om man skjuter för många rävar.
a) (Bild)
b) Ifall kaninerna skulle försvinna från ängen så skulle flera saker ske. Eftersom de äter gräs och maskrosor så skulle deras försvinnande öka mängden gräs och maskrosor. Antalet bin skulle öka. Antalet rävar skulle minska eftersom de äter kaniner. Detta skulle leda till ett ökat antal sorkar eftersom de då skulle ha färre naturliga fiender. Skalbaggarna skulle då minska eftersom de blir uppätna av sorkarna.
Om man skjuter för många rävar så ökar antalet kaniner och sorkar eftersom de inte längre har några naturliga fiender. Detta skulle minska mängden av gräs och maskrosor samt skalbaggar som är det sorkar äter. Mängden bin skulle också minska eftersom det finns mindre maskrosor.
C) Om antalet katter ökar kan antalet småfåglar minska. Eftersom att rävarna har börjat äta katterna måste det ha skett någon förändring i näringsväven. Rävarna är toppkonsumenter. De äter andra djur men ingen äter dem. Om antalet rävar hade minskat skulle smådjuren och allt de äter öka. Då kan man istället få problem med för många insekter och smådjur.
- Förklara de tre olika sätten olika arter kan interagera med varandra, mutualism, kommensalism och parasitism.
Mutualism är då båda arterna tjänar på samarbetet. Exempel är bin som pollinerar blommor. Biet får pollen som mat från blommor samtidigt som blommorna får hjälp med pollinering.
Kommensalism då en art tjänar på interaktionen medan den andra inte påverkas alls.
Förhållandet att en organism utnyttjar resurser på en annan organisms direkta bekostnad.
- Vad innebär de två begreppen abiotiska- och biotiska faktorer?
Abiotiska faktorer är icke-levande faktorer i en miljö som exempelvis temperatur och regn, medan biotiska faktorer är levande faktorer i en miljö, alltså organismer som påverkar varandra i ett ekosystem.
- Förklara följande begrepp. Var så utförlig du kan i din beskrivning.
Population?
art?
Organismsamhällen?
habitat?
ekologisk nisch?
a} Ett visst antal individer av samma art som befinner sig på samma plats vid samma tidpunkt.
b) Två individer som under naturliga förhållanden kan få fertil avkomma tillhör samma art (barn som kan få barn).
c) En helhet av olika populationer bildar organismsamhällen.
d) Den livsmiljö en art bor på och kan hitta alla resurser den behöver för att överleva.
e) Beskriver en arts roll och funktion i sitt ekosystem, hur den lever.
- Näringskedja och näringsväv är två olika sätt för att se hur djur påverkar varandra. Förklara vad de två är och förklara med relevanta begrepp.
En näringskedja är en modell som visar hur näring (energi) överförs från en organism till en annan i ett ekosystem. I en näringskedja finns trofinivåer. Det visar näringsförändringar. Den börjar med producent och sedan förstahandskonsument, andrahands konsument, kan finnas tre eller fler, och till sist toppkonsumenter som ingen äter upp. En näringsväv är flera olika näringskedjor som sitter ihop.
På vilket sätt kan monokulturer hota den biologiska mångfalden?
Monokulturer hotar biologisk mångfald eftersom de gör att färre arter kan leva där. Det förstör livsmiljöer, utarmar marken och gör att skadedjur och sjukdomar sprids lättare. Att variera vad man odlar och skydda naturen runt omkring kan minska problemen.
Under sommaren drabbas havet Östersjön ofta av algblomning. Algblomning innebär en kraftig tillväxt av växtplankton som grumlar och missfärgar vattnet. Algblomning orsakas av övergödning men även av att mängden torsk i havet minskar.
a)Utgå ifrån bilden av näringskedjan och förklara varför det blir algblomning när mängden torsk minskar.
b)Mängden torsk i Östersjön har minskat kraftigt de senaste årtiondena. Mänsklig påverkan kan vara orsaken till detta. Hur kan olika mänskliga aktiviteter ha orsakat att mängden torsk har minskat?
c)Föreslå en åtgärd och förklara hur den kan bidra till att mängden torsk ökar. Ange både fördelar och nackdelar som denna åtgärd kan ha.
a) Eftersom att alla djur i en näringskedja är beroende av varandra och samspelar så se man en förändring om något ändras med en art. När mängden torsk minskar blir det färre som kan äta upp skarpsillen. Om det finns flera skarpsillar finns mindre djurplankton och då mer växtplankton som leder till algblommning.
b) Överfiske är en anledning eftersom att man har fiskat ett så stort antal så att de inte har hunnit återhämta sig tillräckligt snabbt.
Miljöföroreningar från industrier, jordbruk och avlopp leder till att det blir syrebrist på botten. Då blir torskens levnadsförhållanden sämre och påverkar dem negativt.
Klimatförändringar gör att vattnet blir varmare och att saltnivåerna förändras. Det påverkar dem negativt och kan göra att de söker sig till en annan miljö.
För att öka mängden torsk igen kan man införa striktare regler om hur mycket torsk man får fiska. Då kan de hinna återhämta sig och bli fler.
En fördel med det här är att det kan återställa den ekologiska balansen eftersom torsken har en viktig roll i näringskedjan. På längre tid blir fisket också mer hållbart och kan bli säkrare att bevara för framtida generationer.
En nackdel är att det kan leda till ekonomiska konsekvenser för fiskare som är beroende av deras fiske.
Levande varelser är beroende av energi som bundits i energirika molekyler. Hur gick det till när denna energi lagrades i dessa molekyler? Beskriv så utförligt som möjligt.
Energin i energirika molekyler, som glukos, lagras genom fotosyntes. Fotosyntes är en process där gröna växter, alger och vissa bakterier använder solenergi för att omvandla koldioxid och vatten till glukos och syrgas.
Processen sker i kloroplasterna i växtceller, som innehåller klorofyll. Klorofyll fångar upp ljusenergi från solen. Energin används för att bryta molekyler och sätta ihop dem igen, vilket bildar glukos (C₆H₁₂O₆). Energin lagras i de kemiska bindningarna mellan atomerna i glukosmolekylen.
Sammanfattat kemisk reaktion:
6 CO₂ + 6 H₂O + ljusenergi → C₆H₁₂O₆ + 6 O₂
Glukos fungerar som en energikälla för andra organismer när de äter växterna. Energin frigörs senare vid cellandning i både växter och djur.
Tänk dig att många råttor dör inom en kort tidsperiod på grund av sjukdom. Titta på näringsväven och redogör för hur det minskade antalet råttor kan påverka de olika populationerna i näringsväven.
På bilden ser man först gräs och blåbär. De äts av kaninen och råttan och ormen äter råttan och kaninen. Räven och ugglan är toppkonsumenter och äts inte av någon utan äter andra. De båda äter råttan, ormen och kaninen. Inom en näringsväv är alla beroende av varandra. Så ifall råttan skulle försvinna skulle det finnas mer blåbär och gräs eftersom att bara kaninen äter dem nu. Det skulle också leda till att ormen får mindre att äta som kan minska antalet ormar. Det skulle också blivit mindre att äta för ugglan och räven och det kan leda till ett mindre antal av dem.
- Hur flödar energi genom ekosystem? Beskriv så utförligt som möjligt.
Det börjar med att solens energi förvandlas till kemisk energi i form av glukos i producenterna (växter, alger, vissa bakterier). Med solenergin, vatten och koldioxid bildar de organiska föreningar som lagrar energi och kan tas upp av andra organismer.
Konsumenterna kan inte bilda egen mat och behöver äta andra organismer för att få energi. Växtätare äter producenterna, köttätare och rovdjur äter växtätare, köttätare och rovdjuren äts av toppkonsumenterna.
Nedbrytare (bakterier, svampar, vissa bakterier) bryter ner döda organismer och organiskt material. De omvandlar deras energi tillbaka till näringsämnen och de kan sedan tas upp av producenterna igen.
Sjöar och havet tillhandahåller en mängd ekosystemtjänster som människan drar nytta av.
a) Välj mellan havet och sjöar och redogör för tre stycken ekosystemtjänster som det/de tillhandahåller.
b) Resonera kring hur vi kan fortsätta utnyttja dessa ekosystemtjänster på ett hållbart sätt.
a) Havet ger oss många viktiga ekosystemtjänster. För oss är havet en matkälla eftersom vi äter fisk och skaldjur därifrån och många är beroende av dem.
Havet absorberar också stora mängder koldioxid från atmosfären. Det här gör att effekterna av växthuseffekten minskar och hjälper till att reglera klimatet.
Marina ekosystem som korallrev och sjögräsängar kan hjälpa till som skydd mot stormar. Då skyddas kustsamhällen och gör skador mot samhället mindre.
b) Vi kan utnyttja dessa på ett hållbart sätt genom att för det första inte överfiska och låta fiskarna återhämta sig. För det andra kan vi minska våra utsläpp i luften så att det inte hinner bli för mycket koldioxid i havet så att inte djur kan leva där. För det tredje kan vi hjälpa korallrev
Hur skyddar vi arter i Sverige?
För att skydda arter har vi i Sverige naturreservat och nationalparker som gör dem trygga och ger dem deras naturliga livsmiljö.
Varför är biologisk mångfald viktigt? Förklara utifrån de 4 olika argumenten.
Ekologiska:
Etiska:
Ekonomiska;
Estetiska:
Ekologiska: Hög biologisk mångfald hjälper ekosystemens funktion och stabilitet.
Etiska: Alla organismer har ett inneboende värde, de har rätt att existera. Moralisk plikt att bevara arter.
Ekonomiska: Hög biologisk mångfald är ekonomiskt viktig för sektorer som jordbruk, medicin utveckling, turism och fiske.
Estetiska: Naturen ger oss estetiska och emotionella upplevelser. Kan också vara inspiration för konst. Och ses som ett kulturarv.
Varför är en näringskedja begränsad i antal nivåer? Varför finns det sällan fler än 5 steg i en näringskedja?
Att det sällan finns fler nivåer beror på energiförlusten mellan nivåerna. För varje nivå minskar energin mycket och bara en liten del överförs. Mest energi används som värme genom metabolism (nedbrytning av mat) och rörelse. Det här leder till att det inte finns tillräckligt med energi kvar för att stödja fler nivåer.
Östersjön är ett unikt innanhav. Beskriv miljön kring Östersjön och det arbete som görs för att skydda Östersjön som ekosystem.
Östersjön är ett innanhav vilket betyder att det omgivs främst av land förutom att det är en öppning där havsvatten ibland kommer in vid sundet mellan Danmark och Sverige. Det är nio länder runt Östersjön och det är ett stort avrinningsområde.
Beskriv hur livet i sjön varierar under läsåret gällande tillgång på näring, temperatur och tillväxt.
Beskriv hur organismer som lever i Östersjön behöver anpassa sig till de utmaningar som det unika ekosystemet sätter på levande organismer inom ekosystemet.
Marina arter måste anpassa sig till lägre sanitet i havet och sötvattens arter som måste anpassa sig till högre sanitet. De måste förbruka mer energi för att anpassa sig till de förhållandena. De har också mindre storlek, exempelvis musslor som är betydligt mindre i Östersjön jämfört med de i hav med högre sanite
Beskriv hur organismer som lever i Östersjön behöver anpassa sig till de utmaningar som det unika ekosystemet sätter på levande organismer inom ekosystemet.
Marina arter måste anpassa sig till lägre sanitet i havet och sötvattens arter som måste anpassa sig till högre sanitet. De måste förbruka mer energi för att anpassa sig till de förhållandena. De har också mindre storlek, exempelvis musslor som är betydligt mindre i Östersjön jämfört med de i hav med högre sanite
Beskriv skillnaden mellan hur näringsämnen och energi förflyttas i ett ekosystem.
I ett ekosystems näringskedja överförs näringen från en organism till en annan. Man kan se hur de överförs med trofinivåer. Producent (växter) - 1 konsument - 2 konsument - konsument (toppkonsument). Nedbrytare bryter ner dött organiskt material, gör näringsämnen tillgängliga för producenter som tar upp dem från marken. Bakterier, maskar, svampar.
Det finns ett ständigt flöde av energi från solen, (värme och ljus.)
Förklara så utförligt du kan hur en ekologisk nisch kan utvecklas hos en organism.
Anpassning till miljön: En organism kan utveckla sin nisch genom att anpassa sig till specifika förhållanden i sin omgivning, som temperatur, föda och skydd. Till exempel kan vissa fåglar utveckla speciella näbbar för att äta en viss typ av frön.
Konkurrens: Om det finns flera arter som tävlar om samma resurser kan en art utveckla en unik nisch för att undvika direkt konkurrens. Detta kallas nischdifferentiering. Till exempel kan två arter av ekorrar dela upp en skog genom att en art letar efter mat på marken och den andra i träden.
Tidsanpassning: Organismer kan också anpassa sig till olika tider på dygnet för att undvika konkurrens eller predation. En nattaktiv art kan till exempel utveckla sin nisch genom att vara aktiv på natten när andra arter är inaktiva.
Hur hänger klimat ihop med biologisk mångfald?
När klimatet förändras, kan det bli svårare för vissa arter att överleva. Och om vi förlorar arter och biologisk mångfald, blir ekosystemen svagare och mindre bra på att hantera klimatförändringar, som till exempel extrema väderförhållanden.
Så, klimatet påverkar biologisk mångfald, och mångfalden hjälper i sin tur ekosystemen att hantera klimatförändringar bättre.
