Ekologi Flashcards
Environmental economics (Kuznets kurva)
Ekonomi med ekologiska inslag? Typ standard ekonomi men man tar hänsyn till ekologiska aspekter. Ekologiska problem, t.ex klimatförändringar osv, sätts in i standard nyklassiska modeller.
Institutional approaches (Common Pool Resource approach, Adaptive management and resilience approach, Critical institutional approach)
CPR (gemensam resursförvaltning) -Ostrom, hur och varför fungerar/fungerar inte gemensamma resurspooler, svar på allmänningarnas tragedi. Adaptive management (adaptiv resursförvaltning) - hanterar naturen som att det inte finns en specifik balanspunkt. Flexibel i hur resurser ska förvaltas (multiple equilibrium). Fokus att förstå ekosystemens dynamik och hur institutioner ska vara föränderliga för att vara mer resilienta. CRI (critical institutional approach) - Förstå vikten av byråkratin. Förstå förhandlingar lokalt och globalt. Vilken roll spelar institutioner i förvaltningen etc. Betonar institutionalisering som en process för meningsskapande, kräver legitimitet för att uppnå hållbarhet. Institutioner legitimerar sig själva?
Politisk ekologi/ekonomi
Som fält berörs makt, tillgång till resurser, kunskap, och klimatet. Kritisk mot den ekonomiska modellen (homo economicus). Fokus på makt, strukturer, historia, och agens. Ett ramverk för analys mellan människor och miljö. Försöker koppla samman mikronivå aspekter av mänsklig ekologi och makronivå av politisk ekonomiska processer samman. (Låter som ekonomiskt och ekologiskt fält influerat av marxism, jämfört med “environmental economics” som antagligen är mer nyklassisk. Låter också som det finns ideologikritik i begreppet.
Resiliens (Skala)
Hur väl ett system klarar förändring utan att tappa grundläggande funktioner. Resiliensteori = anpassningsförmåga. Hur tåligt det är mot rörelser, avvikelser. Inom socio-ekologiska system finns det (minst) tre dimensioner av resiliens: social, ekologisk, och ekonomisk. Flexibilitet till förändringar, avsedda och oavsedda. Skala, Ur ett mikro- och makroperspektiv.
Skala
Ur ett mikro- och makroperspektiv. Grundläggande funktioner definieras genom skala.
Sårbarhet
Mått på hur hur resilient ett system faktiskt är. Motpol till resiliens. De faktorer som gör att en person, ett samhälle eller system inte klarar av kris.
Tröskel (tipping point)
När ett socio-ekologiskt system når gränsen. för kollaps eller transformation.
Transformation - när ett system förändras i grunden
Det som sker när ett SES har uppnått sin tipping point. T.ex bruksorter som kollapsar ekonomiskt för att gruvdriften är slut, eller när en skog blir till en savann.
Socio-ekologiska system (SES)
En analysmodell där sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter tas i beaktning och ses som delar av ett större system, snarare än separata
Governance
Styrning på flera nivåer, koordinering.
System, ekosystem
Gemensamma aktörer som binds samma av gemensamma faktorer (plats, miljö, socio-ekonomisk ställning m.fl.)
Management/governance
Management: hantering, utförande, förvaltning, skötsel.
Governance: styrning, koordinering.
Äganderätt - statlig, privat, allmänningar, öppen tillgång
Vem har tillgång till resursen? Varför? Hur? Till vems fördel är ägandet? Varför förvaltas den gemensamt, varför inte? Allmänningar inte samma som CPR - allmänningar är traditionellt sett inte begränsade av regler som t.ex maxgräns för uthämtning o.s.v. Common pool resources styrs istället i mer reglerade former, de förvaltas både gemensamt, men hur de styrs skiljer sig mycket.
Substituerbarhet (rivalitet)
En person användande innebär reducering (av resursen inom CPR) hos de andra/från totalen.
Allmänningarnas tragedi
Från någon engelsk snubbe jag glömt namnet (Garrett Hardin) på: Om alla har tillgång till en resurs kommer resursen att sina. Folk är egoistiska och kommer inte att förvalta eller plocka ut tillräckligt lite för att systemet ska fortgå. Istället plockar man hela tiden ut så mycket man kan för att maximera sin egen vinst. Inom samma sfär som Homo Economicus och Rational Choice Theory m.m.
Ekosystembaserad förvaltning
Kännetecknas av en utveckling av kollektiva målsättningar och att naturens kapacitet präglar produktionen. Kräver flexibilitet i förvaltningen och kunskap utgör primär källa till framgång.
Samförvaltning
Gemensamt ansvar, “ett partnerskap i vilket lokalsamhället, användare, intresseorganisationer och andra berörda förhandlar om rättigheter och skyldigheter vid förvaltandet av ett specifikt område eller resurssystem”
Naturresurs
Något som tillhandahålls av naturen, ex. en tillgång som kan användas av människan. Kan kategoriseras utifrån egenskaper såsom: förnyelsebara, icke förnyelsebara, ändliga, outtömliga, biotiska och abiotiska.
Antropocentrisk natursyn (Naturerövrarperspektiv, Bevarandeperspektiv, Resursförvaltningspektivet)
Människan i centrum, kan innehålla olika syn på naturen (evigt kärl att utvinna allt i från, ska tas hand om e.t.c) men grundar sig alltid i att naturen är till för människans skull (människan har rätt att nyttja naturen för egen vinning). Vi förvaltar den långsiktigt eller kortsiktigt utifrån vilket värde den har för människan.
Naturerövrarperspektiv: Extrem utvecklingsoptimism. Alla miljöproblem går att lösa med tekniska medel och framsteg. Det finns ingen yttre gräns för tillväxt.
Bevarandeperspektiv: Fördelaktigt för människan att naturen bevaras.
Resursförvaltningsperspektiv: “Limits to growth”, introducerar miljökonsekvensanalys vid större projekt för att värna om naturen. Fokus på bärkraft avseende tillväxt och utveckling
Biocentrisk natursyn
Vilar på ett förhållningssätt att allt levande sätts i centrum och att alla levande individer har ett inneboende egenvärde.
Ekocentrisk natursyn
Skillnad från biocentrisk - ser på ekosystemet som helhet och inte individer i ekosystemet. Om t.ex en art är dålig för ekosystems överlevnad ska den arten utrotas, man tar inte nödvändigtvis hänsyn till artens inneboende “livsvärde”.
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling
Oxymoron? Tanken att förena ekonomiska, ekologiska, och sociala frågor - en utveckling som inte negativt påverkar framtiden. Framtiden ska kunna få samma upplevelser eller tillgång till att uppfylla sina behov som nutiden. Vår utveckling ska inte på bekostnad av våra barn e.t.c
Historiska/antropogena klimatförändringar
Antropogena klimatförändringar förekommer på grund av människans handlande, processer eller effekter av mänsklig aktivitet.. Till exempel växthuseffekten. Historiska är resultat av planetens egna “naturliga” livscykel. (Se istiden)
Kausalitet
Sammanhängande händelseförlopp. T.ex växthuseffekten är ett resultat av antropogen aktivitet. A och B hänger ihop - ökad användning av fossila bränslen leder till ökad växthuseffekt o.s.v
Habitat
Livsmiljö
Biodiversitet
Ett mått på hur diversifierat ett ekosystem är. Hur många arter finns det, hur fungerar de här arterna tillsammans. Viktigt för att till exempel öka ett systems resiliens. Om ett system har få arter som liknar varandra är risken att sjukdom eller naturkatastrofer o.s.v slår ut hela systemet större.
Positiv/negativ feedback (feedback loops, tänk Mikes föreläsning)
Reinforcing feedback loop - ( T.ex population ökar i positiv spiral (tänk vargar i Yellowstone som får gnagare). Reinforcing drar syste
Balancing feedback loop- ( T.ex population minskar i negativ spiral)
Tänk Kuznets curve: reinforcing (positiv) riktar systemet åt ett visst håll skarpt, balancing riktar ner systemet igen för att återgå till ekvilibrium.
Abiotisk störning
Störning av icke-levande moment, ex. brand, surhetsnivåer i vatten.
Antagonistisk interaktion
Konkurrens, parasitism och predation.
Antropocena tidsåldern
Så länge människan haft möjlighet att påverka klimatet.
Art-yta samband
Större yta rymmer fler individer och olika arter.
Autotrof
Växter som nyttjar fotosyntes eller är självförsörjande är autotrofa. Både producent och konsument.
Biotisk störning
Störning av levande organismer. Ex. herbivorer, nedtrampning
Bärförmåga
Hur mycket ett system kan klara av innan det övergår till en annan form. Hur mycket vatten kan bägaren hålla innan den rinner över. Hur länge klarar skogen sig innan den blir en savann.
Diversitetsmått (olika typer)
Artantal, artsammansättning, jämnhet (evenness). Shannon diversity/Simpson diversity index.
Ekologisk resiliens (tre olika typer)
Redundans (många arter som kan göra samma sak) + responsdiversitet (hur redundanta arter reagerar på omvärldsförhållanden) = resiliens.
Tre olika typer:
Persistens - om ett ekosystem kan fortsätta bidra med liknande nivå av en ekosystemfunktion i, t.ex., ett varmare klimat. 2.
Återhämtningshastighet, tempo och förmåga att återhämta sig efter störning.
Puls/press - vilken typ av störning. Puls kan vara stormen som kommer och går, press är mer långsiktiga störningar som t.ex
Redudanta arter/Responsdiversitet (?)
Ekosystemfunktion
Funktion/förutsättning för att ekosystemet ska kunna producera ekosystemtjänst.
Ekosystemtjänst
Tjänster i ekosystemet som gynnar människor.
Emigration
När en art flyttar sig från ett område. Utvandring av en art från ett område till ett annat.
Endemisk art
Arter som inte finns någon annanstans. Endemiska arter är särskilt sårbara mot klimatförändringar. T.ex arter som bor på Kilimanjaro har ingenstans att emigrera till om klimatet där blir för förändrat.
Evolution
Organismvärldens utveckling, sker genom naturligt urval. Förändringar i allelfrekvenser över tid.
Genotyp
En organisms genetiska material, arvsmassa
Fenotyp
Hur organismens faktiskt fungerar och är i verkligheten, hur arvsmassan visar sig. Kombination mellan arv och miljö. Pleijel använder vattenpilört som exempel - den skiljer sig mycket beroende på om den växer i vatten eller på land (men har “samma” arvsmassa).
Fotosyntes
Växternas sätt att av solljus, koldioxid och vatten bilda energirikt socker samt syrgas.
Habitatfragmentering
En uppdelning av ett habitat i flera mindre habitat med olika förutsättningar
Habitatförlust
Förlust av habitat. När en organism inte kan leva på sin ursprungliga plats länge (?) eller när själva habitatet förstörs.
Heterotrof
Icke-autotrof, när du måste konsumera annat organiskt material för att producera energi. Alla djur, typ alla organismer utan växter. Organism som måste äta organiska föreningar från levande eller döda organismer för att skaffa sig materia och energi.
Immigration
Motsatsen till emigration. När en art invandrar till ett nytt ekosystem eller ett nytt habitat. T.ex dovhjort, mård, bisamråtta i Sverige.
Interaktionsnätverk
En mer komplicerad version av näringskedjan. Ett sätt att “ställa upp” vilka organismer som påverkar varandra och hur de gynnar/stjälper varandra i ett ekosystem. Nätverken är inte statiska och betonar hur olika arter olika viktiga vid olika förhållanden.
Invasiv art
Art som inte naturligt tillhör ekosystemet och som stjälper ekosystemet, tar upp “för mycket plats” och breder ut sig på bekostnad av de inhemska arterna. T.ex kattfisk i floder, hökugglor i Finland, katter i amerikanska och svenska vildmarken, vissa former av ogräs e.t.c.
Kemosyntes
Fotosyntes fast kemiskt. Vissa växter producerar socker på det här sättet istället för att som vanliga gröna växter via socker. Förekommer hos växter som inte har tillgång till solljus i samma utsträckning, ex. alger på havets botten. Vissa bakterier kan bilda organiska ämnen av oorganiska ämnen.
Klimat vs. Väder
Väder är det vi upplever under en viss dag eller en viss sommar. Klimat är medelvärdet av väder under en lång period, ex. genomsnittligt sommartemperatur under perioden 1960-1990.
Kolsänka
En organism eller process som gör att det producerade kolet uppgår till mindre än 100 %. T.ex ett träd som fångar upp mer koldioxid än det släpper ut.
Kolkälla
Motsatsen till kolsänka. En organism eller process som producerar mer än 100 % kol. T.ex skövlingen av träd släpper ut mer kol än vad det fångar upp.
Konkurrens: inom- respektive mellanartskonkurrens
Konkurrens mellan individer inom samma art: vilka individer är det som får mest mat, kan anpassa sig bäst till klimatet? Mellanartskonkurrens: t.ex olika typer av fåglar som vill åt samma maskar, olika typer av gnagare som konkurrerar om samma växter.
Konsument
Lever av energi som är lagrad i levande materia och dött organiskt material. Benämns även som heterotrofa organismer. Ex. herbivorer (växtätare), predatorer (rovdjur), parasiter/parasitoider, omnivorer (ex. nyckelpigor.) och nedbrytare (mask).
K-strategi
Låg reproduktiv allokering - få individer men resistenta och tåliga, oftast lång livslängd. “Täthetsberoende populationstillväxt och storleksberoende mortalitet” T.ex granar som får få avkommor och lever väldigt länge. Utvecklade för att frodas i stabila, ostörda miljöer som t.ex orörda skogar.
Kvävedeposition
Utsläpp av kväve i olika former.
Massutdöende
“När hela populationer dör under en “med geologiska mått mätt kort tidsrymd”. Vilka exempel? Typ sälar? Tigrar?
Metapopulation
Lokala populationer av samma art som är rumsligt åtskilda.
Mortalitet
Dödlighetstakt - i vilken takt dör individer ur en population av? T.ex hur många sorkar dör i en sorkkoloni? Kontrasteras av nativitet som är födelsetakt. Dessa balanserar ut varandra.
Nativitet
Födelsetakten i en population. Hur många individer föds i varje kull, år, e.t.c? Regleras av mortalitet
Mutualistisk interaktion
När två arter interagerar på ett sätt som är gynnsamt för båda arterna.
Pleijel använder en lav som exempel. Laven består av en alg och en svamp där algen ger svampen fotosyntes och svampen fungerar som ett skydd mot t.ex uttorkning för algen. Ex. pollinering, fröspridning, kvävefixering.
Naturlig selektion
Individer som anpassar sig bättre till rådande omständigheter kommer att överleva bättre och föra vidare sina gener bättre än andra. Därför kommer de gynnsamma dragen från dessa individer att föras vidare och “utveckla” avkommorna i en viss riktning.
Nettoprimärproduktion (NPP).
Nettoprimärproduktionen är det kol som växter släpper ut. Bruttoprimärproduktion (BPP) - respiration = NPP
Nyckelart
En art som är viktig för hela strukturen i ett ekologiskt samhälle, Pleijel använder exemplet bok som är nyckelart i en bokskog. Vitmossa som sätter sin prägel på torvmosse.
Organismsamhälle
Samhälle av organismer, innefattar populationer av samtliga arter inom ett geografisk område.
Omnivori
Arter som kan äta både växter och andra organismer.
Parasitism
Arter som “snyltar” på andra individer. Vanligtvis så att en mindre organism lever och tar energi av en större organism.
Populationsdynamik
Gren inom ekologin där man tittar på storleksvariationer inom en art eller mellan arter. Tillväxttakt, varför en art tappar av/ tilltar, hur vissa arter fungerar tilsammans e.t.c.
Populationsreglering
Abiotiska (temperaturer, fuktighet, pH)/biotiska (konkurrens, predation, mutualism) faktorer som påverkar en population, ex. konkurrens.
Populationsstorlek
Den totala storleken av en population. Kan användas i olika sammanhang men gäller oftast antal individer inom en art.
Predation
När en art lever av en annan art som oftast dödas. Pleijel använder exemplet räv > kanin.
Primärsuccession
Ej tidigare bevuxen mark koloniseras –tex efter landhöjning eller när glaciär drar sig tillbaka.
Producent
Lägsta nivån i den trofiska pyramiden, som utgörs av (grön)växter. Lever av energi direkt från den abiotiska (icke levande) miljön. Benämns även som autotrofa organismer.
Respiration
Cellandning, process där vi frigör energi ur våra föda. En biologiskt kontrollerad förbränningsprocess där större molekyler delas sönder.
r-strateg(i)
En strategi som går ut på att individer förökar sig mycket och är mer kortlivade istället. Förekommer i instabila och störda ekosystem. Karaktäriseras av täthetsberoende populationstillväxt och storleksberoende mortalitet.
Sekundärsuccession
Återkolonisation efter störning av existerande vegetation -tex efter skogsbrand eller kalhygge.
Trofisk kaskad
Förändring i konsumtion på en trofisk nivå, kan orsaka förändringar av populationens storlek
Trofisk pyramid (produktion)
Motsvarigheten till näringspyramiden eller näringskedjan. Autotrofa (växter) - Heterotrofa (djur, vanligtvis)
T.ex krokus < möss < rävar
Täthetsberoende tillväxt
När en population täthet avgör reproduktionstakten och överlevnaden som i sin tur reglerar populationens täthet. Artens tillväxt regleras av hur många individer arten eller populationen har.
Täthetsoberoende tillväxt
När tätheten inte styr mängden individer utan andra externa faktorer som t.ex väder. Pleijel använder exemplet av myggor i fjällen som täthetsoberoende. När det är gynnsamt väder är myggorna många fler.
Utdöendeskuld
Arter kan dö ut väldigt långsamt. Om ett ekosystem har blivit förändrat till den grad att vissa arter inte kan överleva längre så kan det ta lång tid innan “utdöendeskulden” kommer ikapp dem och de faktiskt dör ut. Arter som är långlivade kan leva kvar längre men inte reproducera sig, dör till slut ut.
Utdöenderisk
Ett mått på hur stor risk det är att en population dör ut inom en viss tidsperiod. T.ex 5 % risk att tigrar dör ut inom fem år.
Växthuseffekt
Flera växthusgaser (koldioxid CO2, metan CH4 och lustgas N2O) amplifierar värmestrålningen från solens värme ned till jorden. Förekommer alltid en viss mängd växthusgaser i atmosfären för att bibehålla temperaturen, för mycket ger negativt påföljd (ökning = ökning i medeltemperatur).
Ekologi
vetenskapens som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljön de lever i.
Individen (anpassningar, evolution
Populations ekologi (individantal, variation)
Samhällsekologi (interaktioner, artantal)
Ekosystemsekologi (flöden, energi)
Nisch
Vilken roll en art spelar i ett ekosystem, och vilket “svängrum” den har. Hur agerar arten, och hur kan den agera, vad har den för funktion?
Ekologisk störning
“Nollställer” successionen, ger livsutrymme för tidiga successionsarter. Bromsar eller påskyndar successionen. Är ofta heterogen = skapar successionsmosaiker, varvid mänsklig störning ofta är mer homogen.
