Ekologi

Question 1

Environmental economics (Kuznets kurva)

Answer 1

Ekonomi med ekologiska inslag? Typ standard ekonomi men man tar hänsyn till ekologiska aspekter. Ekologiska problem, t.ex klimatförändringar osv, sätts in i standard nyklassiska modeller.

Question 2

Institutional approaches (Common Pool Resource approach, Adaptive management and resilience approach, Critical institutional approach)

Answer 2

CPR (gemensam resursförvaltning) -Ostrom, hur och varför fungerar/fungerar inte gemensamma resurspooler, svar på allmänningarnas tragedi. 
Adaptive management (adaptiv resursförvaltning) - hanterar naturen som att det inte finns en specifik balanspunkt. Flexibel i hur resurser ska förvaltas (multiple equilibrium). Fokus att förstå ekosystemens dynamik och hur institutioner ska vara föränderliga för att vara mer resilienta. 
CRI (critical institutional approach) - Förstå vikten av byråkratin. Förstå förhandlingar lokalt och globalt. Vilken roll spelar institutioner i förvaltningen etc. Betonar institutionalisering som en process för meningsskapande, kräver legitimitet för att uppnå hållbarhet. Institutioner legitimerar sig själva?

Question 3

Politisk ekologi/ekonomi

Answer 3

Som fält berörs makt, tillgång till resurser, kunskap, och klimatet. Kritisk mot den ekonomiska modellen (homo economicus). Fokus på makt, strukturer, historia, och agens. Ett ramverk för analys mellan människor och miljö. Försöker koppla samman mikronivå aspekter av mänsklig ekologi och makronivå av politisk ekonomiska processer samman. (Låter som ekonomiskt och ekologiskt fält influerat av marxism, jämfört med “environmental economics” som antagligen är mer nyklassisk. Låter också som det finns ideologikritik i begreppet.

Question 4

Resiliens (Skala)

Answer 4

Hur väl ett system klarar förändring utan att tappa grundläggande funktioner. Resiliensteori = anpassningsförmåga. Hur tåligt det är mot rörelser, avvikelser. Inom socio-ekologiska system finns det (minst) tre dimensioner av resiliens: social, ekologisk, och ekonomisk. Flexibilitet till förändringar, avsedda och oavsedda. Skala, Ur ett mikro- och makroperspektiv.

Question 5

Skala

Answer 5

Ur ett mikro- och makroperspektiv. Grundläggande funktioner definieras genom skala.

Question 6

Sårbarhet

Answer 6

Mått på hur hur resilient ett system faktiskt är. Motpol till resiliens. De faktorer som gör att en person, ett samhälle eller system inte klarar av kris.

Question 7

Tröskel (tipping point)

Answer 7

När ett socio-ekologiskt system når gränsen. för kollaps eller transformation.

Question 8

Transformation - när ett system förändras i grunden

Answer 8

Det som sker när ett SES har uppnått sin tipping point. T.ex bruksorter som kollapsar ekonomiskt för att gruvdriften är slut, eller när en skog blir till en savann.

Question 9

Socio-ekologiska system (SES)

Answer 9

En analysmodell där sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter tas i beaktning och ses som delar av ett större system, snarare än separata

Question 10

Governance

Answer 10

Styrning på flera nivåer, koordinering.

Question 11

System, ekosystem

Answer 11

Gemensamma aktörer som binds samma av gemensamma faktorer (plats, miljö, socio-ekonomisk ställning m.fl.)

Question 12

Management/governance

Answer 12

Management: hantering, utförande, förvaltning, skötsel.
Governance: styrning, koordinering.

Question 13

Äganderätt - statlig, privat, allmänningar, öppen tillgång

Answer 13

Vem har tillgång till resursen? Varför? Hur? Till vems fördel är ägandet? Varför förvaltas den gemensamt, varför inte? Allmänningar inte samma som CPR - allmänningar är traditionellt sett inte begränsade av regler som t.ex maxgräns för uthämtning o.s.v. Common pool resources styrs istället i mer reglerade former, de förvaltas både gemensamt, men hur de styrs skiljer sig mycket.

Question 14

Substituerbarhet (rivalitet)

Answer 14

En person användande innebär reducering (av resursen inom CPR) hos de andra/från totalen.

Question 15

Allmänningarnas tragedi

Answer 15

Från någon engelsk snubbe jag glömt namnet (Garrett Hardin) på: Om alla har tillgång till en resurs kommer resursen att sina. Folk är egoistiska och kommer inte att förvalta eller plocka ut tillräckligt lite för att systemet ska fortgå. Istället plockar man hela tiden ut så mycket man kan för att maximera sin egen vinst. Inom samma sfär som Homo Economicus och Rational Choice Theory m.m.

Question 16

Ekosystembaserad förvaltning

Answer 16

Kännetecknas av en utveckling av kollektiva målsättningar och att naturens kapacitet präglar produktionen. Kräver flexibilitet i förvaltningen och kunskap utgör primär källa till framgång.

Question 17

Samförvaltning

Answer 17

Gemensamt ansvar, “ett partnerskap i vilket lokalsamhället, användare, intresseorganisationer och andra berörda förhandlar om rättigheter och skyldigheter vid förvaltandet av ett specifikt område eller resurssystem”

Question 18

Naturresurs

Answer 18

Något som tillhandahålls av naturen, ex. en tillgång som kan användas av människan. Kan kategoriseras utifrån egenskaper såsom: förnyelsebara, icke förnyelsebara, ändliga, outtömliga, biotiska och abiotiska.

Question 19

Antropocentrisk natursyn (Naturerövrarperspektiv, 
Bevarandeperspektiv, Resursförvaltningspektivet)

Answer 19

Människan i centrum, kan innehålla olika syn på naturen (evigt kärl att utvinna allt i från, ska tas hand om e.t.c) men grundar sig alltid i att naturen är till för människans skull (människan har rätt att nyttja naturen för egen vinning). Vi förvaltar den långsiktigt eller kortsiktigt utifrån vilket värde den har för människan.
Naturerövrarperspektiv: Extrem utvecklingsoptimism. Alla miljöproblem går att lösa med tekniska medel och framsteg. Det finns ingen yttre gräns för tillväxt.
Bevarandeperspektiv: Fördelaktigt för människan att naturen bevaras.
Resursförvaltningsperspektiv: “Limits to growth”, introducerar miljökonsekvensanalys vid större projekt för att värna om naturen. Fokus på bärkraft avseende tillväxt och utveckling

Question 20

Biocentrisk natursyn

Answer 20

Vilar på ett förhållningssätt att allt levande sätts i centrum och att alla levande individer har ett inneboende egenvärde.

Question 21

Ekocentrisk natursyn

Answer 21

Skillnad från biocentrisk - ser på ekosystemet som helhet och inte individer i ekosystemet. Om t.ex en art är dålig för ekosystems överlevnad ska den arten utrotas, man tar inte nödvändigtvis hänsyn till artens inneboende “livsvärde”.

Question 22

Hållbar utveckling

Answer 22

Hållbar utveckling
Oxymoron? Tanken att förena ekonomiska, ekologiska, och sociala frågor - en utveckling som inte negativt påverkar framtiden. Framtiden ska kunna få samma upplevelser eller tillgång till att uppfylla sina behov som nutiden. Vår utveckling ska inte på bekostnad av våra barn e.t.c

Question 23

Historiska/antropogena klimatförändringar

Answer 23

Antropogena klimatförändringar förekommer på grund av människans handlande, processer eller effekter av mänsklig aktivitet.. Till exempel växthuseffekten. Historiska är resultat av planetens egna “naturliga” livscykel. (Se istiden)

Question 24

Kausalitet

Answer 24

Sammanhängande händelseförlopp. T.ex växthuseffekten är ett resultat av antropogen aktivitet. A och B hänger ihop - ökad användning av fossila bränslen leder till ökad växthuseffekt o.s.v

Question 25

Habitat

Answer 25

Livsmiljö

Question 26

Biodiversitet

Answer 26

Ett mått på hur diversifierat ett ekosystem är. Hur många arter finns det, hur fungerar de här arterna tillsammans. Viktigt för att till exempel öka ett systems resiliens. Om ett system har få arter som liknar varandra är risken att sjukdom eller naturkatastrofer o.s.v slår ut hela systemet större.

Question 27

Positiv/negativ feedback (feedback loops, tänk Mikes föreläsning)

Answer 27

Reinforcing feedback loop - ( T.ex population ökar i positiv spiral (tänk vargar i Yellowstone som får gnagare). Reinforcing drar syste
Balancing feedback loop- ( T.ex population minskar i negativ spiral)
Tänk Kuznets curve: reinforcing (positiv) riktar systemet åt ett visst håll skarpt, balancing riktar ner systemet igen för att återgå till ekvilibrium.

Question 28

Abiotisk störning

Answer 28

Störning av icke-levande moment, ex. brand, surhetsnivåer i vatten.

Question 29

Antagonistisk interaktion

Answer 29

Konkurrens, parasitism och predation.

Question 30

Antropocena tidsåldern

Answer 30

Så länge människan haft möjlighet att påverka klimatet.

Question 31

Art-yta samband

Answer 31

Större yta rymmer fler individer och olika arter.

Question 32

Autotrof

Answer 32

Växter som nyttjar fotosyntes eller är självförsörjande är autotrofa. Både producent och konsument.

Question 33

Biotisk störning

Answer 33

Störning av levande organismer. Ex. herbivorer, nedtrampning

Question 34

Bärförmåga

Answer 34

Hur mycket ett system kan klara av innan det övergår till en annan form. Hur mycket vatten kan bägaren hålla innan den rinner över. Hur länge klarar skogen sig innan den blir en savann.

Question 35

Diversitetsmått (olika typer)

Answer 35

Artantal, artsammansättning, jämnhet (evenness). Shannon diversity/Simpson diversity index.

Question 36

Ekologisk resiliens (tre olika typer)

Answer 36

Redundans (många arter som kan göra samma sak) + responsdiversitet (hur redundanta arter reagerar på omvärldsförhållanden) = resiliens.
Tre olika typer:
Persistens - om ett ekosystem kan fortsätta bidra med liknande nivå av en ekosystemfunktion i, t.ex., ett varmare klimat. 2.
Återhämtningshastighet, tempo och förmåga att återhämta sig efter störning.
Puls/press - vilken typ av störning. Puls kan vara stormen som kommer och går, press är mer långsiktiga störningar som t.ex
Redudanta arter/Responsdiversitet (?)

Question 37

Ekosystemfunktion

Answer 37

Funktion/förutsättning för att ekosystemet ska kunna producera ekosystemtjänst.

Question 38

Ekosystemtjänst

Answer 38

Tjänster i ekosystemet som gynnar människor.

Question 39

Emigration

Answer 39

När en art flyttar sig från ett område. Utvandring av en art från ett område till ett annat.

Question 40

Endemisk art

Answer 40

Arter som inte finns någon annanstans. Endemiska arter är särskilt sårbara mot klimatförändringar. T.ex arter som bor på Kilimanjaro har ingenstans att emigrera till om klimatet där blir för förändrat.

Question 41

Evolution

Answer 41

Organismvärldens utveckling, sker genom naturligt urval. Förändringar i allelfrekvenser över tid.

Question 42

Genotyp

Answer 42

En organisms genetiska material, arvsmassa

Question 43

Fenotyp

Answer 43

Hur organismens faktiskt fungerar och är i verkligheten, hur arvsmassan visar sig. Kombination mellan arv och miljö. Pleijel använder vattenpilört som exempel - den skiljer sig mycket beroende på om den växer i vatten eller på land (men har “samma” arvsmassa).

Question 44

Fotosyntes

Answer 44

Växternas sätt att av solljus, koldioxid och vatten bilda energirikt socker samt syrgas.

Question 45

Habitatfragmentering

Answer 45

En uppdelning av ett habitat i flera mindre habitat med olika förutsättningar

Question 46

Habitatförlust

Answer 46

Förlust av habitat. När en organism inte kan leva på sin ursprungliga plats länge (?) eller när själva habitatet förstörs.

Question 47

Heterotrof

Answer 47

Icke-autotrof, när du måste konsumera annat organiskt material för att producera energi. Alla djur, typ alla organismer utan växter. Organism som måste äta organiska föreningar från levande eller döda organismer för att skaffa sig materia och energi.

Question 48

Immigration

Answer 48

Motsatsen till emigration. När en art invandrar till ett nytt ekosystem eller ett nytt habitat. T.ex dovhjort, mård, bisamråtta i Sverige.

Question 49

Interaktionsnätverk

Answer 49

En mer komplicerad version av näringskedjan. Ett sätt att “ställa upp” vilka organismer som påverkar varandra och hur de gynnar/stjälper varandra i ett ekosystem. Nätverken är inte statiska och betonar hur olika arter olika viktiga vid olika förhållanden.

Question 50

Invasiv art

Answer 50

Art som inte naturligt tillhör ekosystemet och som stjälper ekosystemet, tar upp “för mycket plats” och breder ut sig på bekostnad av de inhemska arterna. T.ex kattfisk i floder, hökugglor i Finland, katter i amerikanska och svenska vildmarken, vissa former av ogräs e.t.c.

Question 51

Kemosyntes

Answer 51

Fotosyntes fast kemiskt. Vissa växter producerar socker på det här sättet istället för att som vanliga gröna växter via socker. Förekommer hos växter som inte har tillgång till solljus i samma utsträckning, ex. alger på havets botten. Vissa bakterier kan bilda organiska ämnen av oorganiska ämnen.

Question 52

Klimat vs. Väder

Answer 52

Väder är det vi upplever under en viss dag eller en viss sommar. Klimat är medelvärdet av väder under en lång period, ex. genomsnittligt sommartemperatur under perioden 1960-1990.

Question 53

Kolsänka

Answer 53

En organism eller process som gör att det producerade kolet uppgår till mindre än 100 %. T.ex ett träd som fångar upp mer koldioxid än det släpper ut.

Question 54

Kolkälla

Answer 54

Motsatsen till kolsänka. En organism eller process som producerar mer än 100 % kol. T.ex skövlingen av träd släpper ut mer kol än vad det fångar upp.

Question 55

Konkurrens: inom- respektive mellanartskonkurrens

Answer 55

Konkurrens mellan individer inom samma art: vilka individer är det som får mest mat, kan anpassa sig bäst till klimatet? Mellanartskonkurrens: t.ex olika typer av fåglar som vill åt samma maskar, olika typer av gnagare som konkurrerar om samma växter.

Question 56

Konsument

Answer 56

Lever av energi som är lagrad i levande materia och dött organiskt material. Benämns även som heterotrofa organismer. Ex. herbivorer (växtätare), predatorer (rovdjur), parasiter/parasitoider, omnivorer (ex. nyckelpigor.) och nedbrytare (mask).

Question 57

K-strategi

Answer 57

Låg reproduktiv allokering - få individer men resistenta och tåliga, oftast lång livslängd. “Täthetsberoende populationstillväxt och storleksberoende mortalitet” T.ex granar som får få avkommor och lever väldigt länge. Utvecklade för att frodas i stabila, ostörda miljöer som t.ex orörda skogar.

Question 58

Kvävedeposition

Answer 58

Utsläpp av kväve i olika former.

Question 59

Massutdöende

Answer 59

“När hela populationer dör under en “med geologiska mått mätt kort tidsrymd”. Vilka exempel? Typ sälar? Tigrar?

Question 60

Metapopulation

Answer 60

Lokala populationer av samma art som är rumsligt åtskilda.

Question 61

Mortalitet

Answer 61

Dödlighetstakt - i vilken takt dör individer ur en population av? T.ex hur många sorkar dör i en sorkkoloni? Kontrasteras av nativitet som är födelsetakt. Dessa balanserar ut varandra.

Question 62

Nativitet

Answer 62

Födelsetakten i en population. Hur många individer föds i varje kull, år, e.t.c? Regleras av mortalitet

Question 63

Mutualistisk interaktion

Answer 63

När två arter interagerar på ett sätt som är gynnsamt för båda arterna.
Pleijel använder en lav som exempel. Laven består av en alg och en svamp där algen ger svampen fotosyntes och svampen fungerar som ett skydd mot t.ex uttorkning för algen. Ex. pollinering, fröspridning, kvävefixering.

Question 64

Naturlig selektion

Answer 64

Individer som anpassar sig bättre till rådande omständigheter kommer att överleva bättre och föra vidare sina gener bättre än andra. Därför kommer de gynnsamma dragen från dessa individer att föras vidare och “utveckla” avkommorna i en viss riktning.

Question 65

Nettoprimärproduktion (NPP).

Answer 65

Nettoprimärproduktionen är det kol som växter släpper ut. Bruttoprimärproduktion (BPP) - respiration = NPP

Question 66

Nyckelart

Answer 66

En art som är viktig för hela strukturen i ett ekologiskt samhälle, Pleijel använder exemplet bok som är nyckelart i en bokskog. Vitmossa som sätter sin prägel på torvmosse.

Question 67

Organismsamhälle

Answer 67

Samhälle av organismer, innefattar populationer av samtliga arter inom ett geografisk område.

Question 68

Omnivori

Answer 68

Arter som kan äta både växter och andra organismer.

Question 69

Parasitism

Answer 69

Arter som “snyltar” på andra individer. Vanligtvis så att en mindre organism lever och tar energi av en större organism.

Question 70

Populationsdynamik

Answer 70

Gren inom ekologin där man tittar på storleksvariationer inom en art eller mellan arter. Tillväxttakt, varför en art tappar av/ tilltar, hur vissa arter fungerar tilsammans e.t.c.

Question 71

Populationsreglering

Answer 71

Abiotiska (temperaturer, fuktighet, pH)/biotiska (konkurrens, predation, mutualism) faktorer som påverkar en population, ex. konkurrens.

Question 72

Populationsstorlek

Answer 72

Den totala storleken av en population. Kan användas i olika sammanhang men gäller oftast antal individer inom en art.

Question 73

Predation

Answer 73

När en art lever av en annan art som oftast dödas. Pleijel använder exemplet räv > kanin.

Question 74

Primärsuccession

Answer 74

Ej tidigare bevuxen mark koloniseras –tex efter landhöjning eller när glaciär drar sig tillbaka.

Question 75

Producent

Answer 75

Lägsta nivån i den trofiska pyramiden, som utgörs av (grön)växter. Lever av energi direkt från den abiotiska (icke levande) miljön. Benämns även som autotrofa organismer.

Question 76

Respiration

Answer 76

Cellandning, process där vi frigör energi ur våra föda. En biologiskt kontrollerad förbränningsprocess där större molekyler delas sönder.

Question 77

r-strateg(i)

Answer 77

En strategi som går ut på att individer förökar sig mycket och är mer kortlivade istället. Förekommer i instabila och störda ekosystem. Karaktäriseras av täthetsberoende populationstillväxt och storleksberoende mortalitet.

Question 78

Sekundärsuccession

Answer 78

Återkolonisation efter störning av existerande vegetation -tex efter skogsbrand eller kalhygge.

Question 79

Trofisk kaskad

Answer 79

Förändring i konsumtion på en trofisk nivå, kan orsaka förändringar av populationens storlek

Question 80

Trofisk pyramid (produktion)

Answer 80

Motsvarigheten till näringspyramiden eller näringskedjan. Autotrofa (växter) - Heterotrofa (djur, vanligtvis)
T.ex krokus < möss < rävar

Question 81

Täthetsberoende tillväxt

Answer 81

När en population täthet avgör reproduktionstakten och överlevnaden som i sin tur reglerar populationens täthet. Artens tillväxt regleras av hur många individer arten eller populationen har.

Question 82

Täthetsoberoende tillväxt

Answer 82

När tätheten inte styr mängden individer utan andra externa faktorer som t.ex väder. Pleijel använder exemplet av myggor i fjällen som täthetsoberoende. När det är gynnsamt väder är myggorna många fler.

Question 83

Utdöendeskuld

Answer 83

Arter kan dö ut väldigt långsamt. Om ett ekosystem har blivit förändrat till den grad att vissa arter inte kan överleva längre så kan det ta lång tid innan “utdöendeskulden” kommer ikapp dem och de faktiskt dör ut. Arter som är långlivade kan leva kvar längre men inte reproducera sig, dör till slut ut.

Question 84

Utdöenderisk

Answer 84

Ett mått på hur stor risk det är att en population dör ut inom en viss tidsperiod. T.ex 5 % risk att tigrar dör ut inom fem år.

Question 85

Växthuseffekt

Answer 85

Flera växthusgaser (koldioxid CO2, metan CH4 och lustgas N2O) amplifierar värmestrålningen från solens värme ned till jorden. Förekommer alltid en viss mängd växthusgaser i atmosfären för att bibehålla temperaturen, för mycket ger negativt påföljd (ökning = ökning i medeltemperatur).

Question 86

Ekologi

Answer 86

vetenskapens som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljön de lever i.
Individen (anpassningar, evolution
Populations ekologi (individantal, variation)
Samhällsekologi (interaktioner, artantal)
Ekosystemsekologi (flöden, energi)

Question 87

Nisch

Answer 87

Vilken roll en art spelar i ett ekosystem, och vilket “svängrum” den har. Hur agerar arten, och hur kan den agera, vad har den för funktion?

Question 88

Ekologisk störning

Answer 88

“Nollställer” successionen, ger livsutrymme för tidiga successionsarter. Bromsar eller påskyndar successionen. Är ofta heterogen = skapar successionsmosaiker, varvid mänsklig störning ofta är mer homogen.