Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Ekologi > Ekologi > Flashcards

Ekologi Flashcards

1
Q

Vad är skillnaden mellan litosfär och atmosfär?

A

Litosfär är detsamma som jordskorpan, dvs sten

Atmosfären är luftlagret runt jorden, dvs luft

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är skillnaden mellan biosfär och hydrosfär?

A

Hydrosfär = allt vatten som finns i sjöar, grundvatten, glaciärer etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är ett ekosystem?

A

Ett ekosystem = ett avgränsat område i naturen som vi valt att betrakta som ett system, alltså en helhet, för att enklare kunna studera det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur stort kan ett ekosystem vara?

A

Väldigt stort, hela biosfären.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Organismerna i ett ekosystem kan delas in i olika samhällen. Kan du förklara hur?

A

Dessa “samhällen” finns i ett ekosystem:

  • Växtsamhällen är alla populationer av växtarter i ekosystemet.
  • Djurssamhället består av alla djurpopulationer.
  • Nedbrytare som svampar och bakterier är ju varken djur eller växter och passar inte in i något av dem.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

I ett ekosystem finns nedbrytare. Kan du ge två exempel på nedbrytare?

A

Svampar och bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Finns det flest individer eller populationer i ett ekosystem?

A

Individer! Detta eftersom att flera individer finns i en population. Precis som med människor!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nämn några abiotiska miljöfaktorer (alltså icke-levande faktorer som påverkar naturen)!

A
  • Temperatur
  • Fuktighet
  • Solinstrålning
  • PH-värde
  • Salthalt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Nämn några biotiska miljöfaktorer (alltså levande faktorer som påverkar eller har en inverkan på ett ekosystem)!

A
  • Tillgång till föda
  • Konkurrenter
  • Parasiter
  • Predatorer (rovdjur)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

SYMBIOSTYPER: Mutalism och parasitism är två svåra ord inom ekologi. Vad är egentligen skillnaden mellan dem?

A
  • Mutualism = Individerna drar nytta av varandra, de båda vinner alltså på att höra ihop/samarbeta
  • Parasitism = En individ utnyttjar den andra organismen, bara en individ drar nytta av det! (Tänk på filmen parasit!)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Symbios brukar oftast beskrivas som att “två arter drar nytta av varandra”. Dock är inte det ett bra sätt att beskriva symbios. Varför?

A

Det finns flera olika former av symbios. När man beskriver det som att “två arter drar nytta av varandra”, beskriver man bara en form (mutualism). Det finns många andra former av symbios alltså! Så som parasitism, predation, kommensaslism, konkurrens. Det är helt enkelt för smalt sätt att beskriva vad symbios innebär.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad väger mest, växtsamhället eller djursamhället? (Chockerande svar!)

A

Växtsamhället! (???) Låter konstigt, men det beror på att djursamhället befinner sig högre upp i näringspyramiden (djur äter växter). Högre upp i näringspyramiden finns det mindre utrymme, det vill säga, det behövs mer växter för att djuren ska kunna äta växter än tvärtom. Alltså är växtsamhället större biomassa = väger mer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

SYMBIOSTYPER: Vad är skillnaden mellan mutualism och kommensalism?

A 
Mutualism = Två arter drar nytta av varandra
Kommensalism = Den ena drar nytta av den andra, men den "utnyttjade" individen påverkas inte negativt eller positivt. Den är alltså helt oberörd av att den blir utnyttjad.

Alltså:
Mutualism = Båda tjänar på det
Kommensalism = En tjänar på det, för den andra förändras ingenting

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

SYMBIOSTYPER: Vad är skillnaden mellan parasitism och predation?

A 
Predation = Den ena individen dödar den andra 
Parasitism = Den ena individen (parasiten) drar nytta av den andra individen, och får näring av sin värd men den dödar inte värden.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ge ett exempel på alla olika typer av symbioser!

  • Predation
  • Parasitism
  • Kommensalism
  • Konkurrens
  • Mutualism.
A

Predation: Gädda - Abborre (Gäddan dödar aborren)
Parasitism: Springmask - hund (Springmasken lever av/får näring av hunden)
Kommensialism: Bofink - Björk (Björken påverkas inte av att bofinken drar nytta av björken)
Konkurrens: Domherre - Talgoxe (Båda fåglarna påverkas negativt av att de vill ha samma mat)
Mutualism: Flodhäst - insektsätande fågel (Båda tjänar på det)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur många arter av primärkonsumenter finns det i en näringskedja?
.. Och hur många arter finns det i en näringsväv?

A

1 art i en näringskedja!

Obegränsat antal i en näringsväv!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad kallas de organismer som finns på den lägsta trofiska nivån i en näringskedja?

A

Producenter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad kallas organismerna på de högsta trofiska nivån i en näringskedja?

A

Toppkonsumenter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Ordna följande konsumenter i näringskedjan uppifrån och ner:

  • Primärkonsumenter
  • Sekunderkonsumenter
  • Teritärkonsumenter
A
  1. Teritärkonsumenter (längst upp)
  2. Sekunderkonsumenter
  3. Primärkonsumenter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Para ihop följande: (vanligt + naturnamn)

A. Omnivor
B. Carnivor
C. Herbivor

  1. Växtätare
  2. Köttätare
  3. Allätare
A 
Omnivor = Allätare (Omni betyder allt)
Carnivor = Köttätare (carne betyder kött på spanska) 
Herbivor = Växtätare (Herb =ört på engelska)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad menas med biomassa?

A

Biomassa = Massan av allt levande eller före detta levande i ett ekosystem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Biomassan minskar med nästan 90% när man går upp en nivå i näringspyramiden. Hur kan man förklara det?

A

Energi går åt för att djuren ska kunna leva! De “äter” av de underliggande nivåerna för att få energi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Beskriv vad bioackumulering är!

A

Många fettlösliga ämnen, bl a miljögifter, fastnar i cellerna på djur. Eftersom de är fettlösliga försvinner de inte med urin och avföring. Ju högre upp i näringskedjan man kommer desto smalare bli näringspyramiden och desto högre blir koncentrationen av dessa ämnen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Varför tjänar en art på att hitta en ekologisk nisch i ett ekosystem?

A

Där är konkurrensen med andra arter mindre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilka tre typer av biologisk mångfald har vi diskuterat?

A
  • Variation inom en art
  • Antalet arter i ett ekosystem
  • Antalet ekosystem inom ett större område
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad menas med en monokultur?

A

Ett område som odlas med bara en gröda (t ex potatis i jordbruket eller gran i skogsbruket)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är ett massutdöende?

A

En kort period i jordens historia (ofta bara några miljoner år) då en stor del av jordens djur- och växtarter dog ut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

När inträffade det senaste massutdöendet?

A

65 miljoner år sedan. Då dog bl a nästan alla dinosaurier ut.

29
Q

Det största massutdöende skedde mellan de geologiska perioderna Perm och Trias. Hur stor andel av jorden arter försvann då?

A

90-95% av alla arter

30
Q

Vad menas med cellandning?

A

Celler i djur och svampar omvandlar syre och socker till koldioxid och vatten och utvinner på så sätt energi som de behöver för att leva. Även växter cellandas (t ex på natten)

Syre & socker -> kolidioxid & vatten

31
Q

Beskriv hur haven kan påverka hur mycket koldioxid det finns i luften

A

Koldioxid från luften löser sig i havet och bildar kolsyra. På så sätt minskar halten koldioxid i luften. Reaktionen ser ut så här
CO2 + H2O → H2CO3.
Reaktionen kan ibland gå åt andra hållet, då släpper vattnet ifrån sig koldioxid.

32
Q

Hur gamla är förråden av olja, kol och gas i jordskorpan?

A

Det mesta bildades under den geologiska perioden Karbon för 300 - 350 miljoner år sedan.

33
Q

Vad menas med att kväve är ett viktigt näringsämne för växter?

A

Växterna behöver ta upp kväve, bl a för att kunna bilda proteiner och DNA som deras celler behöver. Ofta är det brist på kväve som gör att växter inte växer fortare.

34
Q

Vad kallas följande kvävehaltiga molekyler och joner? I vilka av dessa former kan kväve tas upp av växter som näring?

N2
NO3-
NH4+

A

N2 Kvävgas (kan inte tas upp av växter)
NO3- Nitratjon (kan tas upp av växter)
NH4+ Ammoniumjon (kan tas upp av växter)

35
Q

Vilken roll har ärtväxter för kvävets kretslopp?

A

Det finns ju gott om kväve i luften i form av kvävgas (N2). Tyvärr för växterna kan de inte ta upp kväve i denna form. Kvävet måste först reagera med syre eller väte och bilda nitrat (NO3-) eller ammonium NH4+). Den processen sker i blixtar (eller i våra bilmotorer), men kan också påskyndas (katalyseras) av en speciell form av bakterier, så kallade kvävefixenade bakterier. Sådana lever i symbios med olika arter av ärtväxter som t ex klöver. När ärtväxterna vissnar finns nitratet kvar i marken så att andra växter kan suga upp det.

36
Q

Hur använder människan ärtväxter?

A

Vi sår ofta ärtväxter på våra åkrar för att få upp halten av nitrat och ammonium i åkerjorden.

37
Q

Vad har åskväder för betydelse för kvävets kretslopp i naturen?

A

Blixtar innehåller mycket energi som kan omvandla kvävgas till nitrat.

38
Q

Varför kan en del påstå att Fritz Haber är en av 1900-talets viktigaste personer?

A

Han upptäckte hur man på konstgjord väg kan omvandla kvävgas till ammoniak som kan användas som konstgödsel.

39
Q

Den kemiska reaktion som sker vid Haber-Bosch metoden innebär att kvävgas (N2) och vätgas (H2) bildar Ammoniak (NH3). Försök skriva en balanserad reaktionsformel.

A

N2 (g) + 3 H2 (g) → 2 NH3 (g)

40
Q

Vilka problem har Fritz Habers upptäckt medfört?

A

Det mesta av det konstgödsel som vi sprider ut på åkrarna tas inte upp av våra grödor utan spolas ut i sjöar och hav. Där bidrar de till att sjöar växer igen, haven får algblomning. Då algerna dör och bryts ner går det år syre i vattnet. Då syret tar slut på havsbottnarna kan inga djur leva där.

Fritz Haber är också kontroversiell eftersom han under det första världskriget arbetade för att utveckla kemiska vapen (t ex klorgas och senapsgas) som användes av den tyska armén.

41
Q

J-kurvor och S-kurvor är två typiska sätt som en population kan växa i ett ekosystem. Beskriv skillnaden mellan dessa.

A

Hos en population som utvecklar sig enligt en J-kurva ökar populationens storlek fortare och fortare (exponentiellt). Till slut kan populationen plötsligt krascha eftersom någon resurs som arten behöver (t ex föda) inte räcker till. Fjällämlar är ett klassiskt exempel på J-kurva.

Hos en S-art ökar populationen först snabbt, men när det börjar bli ont om t ex mat minskar ökningen och populationens storlek planar ut.

42
Q

Det maximala antalet individer i en population som långsiktigt kan leva i ett ekosystem kallas systemets…

A

bärförmåga

43
Q

En art kan har olika strategier för att överleva. Vad är typiskt för en r-selekterande art?

A

En r-selekternade art (eller r-art) är en djurart som

  • skaffar många ungar
  • inte vårdar sina ungar
  • många ungar dör tidigt
  • parar sig ofta

R-arter är mindre och lever kortare liv.

44
Q

Vad är typiskt för en K-selekterande art?

A

En K-selekterande art (eller K-art) är en djurart som

  • skaffar få ungar
  • fortplantar sig långsamt
  • tar väl hand om sina ungar

K-arter är ofta större och har större hjärnor. De lever ofta länge

45
Q 
Ange vilka av följande arter som är r-selekterande respektive K-selekterande: 
Gorilla
Abborre
Elefant
Husfluga
Groda
Blåval
A 
Gorilla   K-art
Abborre r-art
Elefant  K-art
Husfluga r-art
Groda  r-art
Blåval  K-art
46
Q

Para ihop

Gnejs Magmatisk bergart
Granit Sedimentär bergart
Kalksten Metamorf bergart

A

Gnejs - Metamorf bergart
Granit - Magmatisk bergart
Kalksten - Sedimentär bergart

47
Q

Vad är skillnaden mellan en magmatisk och en sedimentär bergart?

A

En magmatisk bergart har bildas av magma från jordens inre, antingen i jordens barndom eller vid vulkanutbrott. En sedimentär bergart är gammal havsbotten. Lager efter lager av gamla snäckskal eller sand från som spolas ut från floder trycks ihop till sten.

48
Q

Vilka av följande är bergarter respektive jordarter?

Gnejs
Sand
Gyttja
Sandsten
Marmor
Lera
Torv
A 
Gnejs - Bergart
Sand - Jordart
Gyttja - Jordart
Sandsten - Bergart
Marmor  - Bergart 
Lera - Jordart 
Torv - Jordart
49
Q

Vilken är Sveriges vanligaste jordart?

A

Morän

50
Q

Hur gamla är de flesta jordarter i Sverige?

A

Från istidens (slutade för ca 10 000 år sedan

51
Q

Vad är skillnaden mellan sand och lera?

A

Lera har en mindre kornstorlek och kan därför suga åt sig mer vatten

52
Q

Den svenska skogen kan delas in i fyra vegetationsregioner. Vilka?

A

Fjällbjörksregionen
Norra barrskogsregionen
Södra barrskogsregionen
Södra lövskogsregionen

53
Q

I vilken vegetationsregion ligger Umeå?

A

I Norra Barrskogsregionen

54
Q

Vad är ett buskskikt och vad skiljer det från ett fältskikt?

A

Buskskiktet är de växter i en skog som ha en höjd på 0,5-2 m. Fältskiktet är de växter som är lägre än 0,5 m.

55
Q

Para ihop

Podsol 1. barrskog
Brunjord 2. lövskog

A

Podsol - Barrskog

Brunjord - Lövskog

56
Q

Förklara likheter och skillnader mellan en äng och en hage

A

Båda är öppna landskap. Ängen slås för att få hö medan hagen betas av djuren.

57
Q

Förklara hur ängar, hagar och åkrar gödslas

A

Ängen gödslas inte alls, hagen gödslas naturligt genom att de betande djuren sprider näringsrik urin och avföring. Åkerns måste gödslas av människan antingen med naturgödsel eller konstgödsel.

58
Q

På vilken eller vilka marker är det sannolikt att du kan träffa på kor? På äng, hage eller åker?

A

I hagen.

59
Q

Vad menas med talesättet “äng är åkers moder”?

A

En åker behöver gödslas eftersom näringsämnen hela tiden tas bort med de skördade grödorna.

Näringsämnen förs med det slagna höet från ängen till djuren. Djurens näringsrika avföring sprids på åkrarna.

60
Q

Para ihop

Eutrof 1. Näringsfattig sjö
Oligotrof 2. Näringsrik sjö

A

Eutrof - Näringsrik sjö

Oliogotrof - Näringsfattig sjö

61
Q

Ange och beskriv ett miljöproblem som oftast drabbar oligotrofa respektive eutrofa sjöar.

A

Man kalkar ibland sura sjöar för att neutralisera syran i vattnet och på så sätt höga pH.

62
Q

Vad betyder antropogen?

A

“Skapad av människan”
Grekiska
Anthropos människa
Genesis skapelse

63
Q

Vad är algblomning?

A

Blågröna alger växter till i ytvattnet

Hände i östanbäck

64
Q

Vad är en kompensationsnivå i en sjö?

A

Det vattendjup under vilket solljuset är så svagt att fotosyntesen bildar mindre syre än vad som går åt då döda djur och växter bryts ner. Under kompensationsnivån har fiskar och andra djur svårt att leva pga syrebrist.

65
Q

Vad är ett språngskikt?

A

Det sjödjup som på sommaren skiljer varmt ytvatten från kallt bottenvatten.

66
Q

Hur kan man motverka eller förhindra försurning?

A

Man kalkar ibland sura sjöar för att neutralisera syran i vattnet och på så sätt höga pH.

67
Q

När på året blandas vattnet i en sjö? Varför?

A

Vattnet blandas vår och höst.

68
Q

Vad menas med ett bräckvattenhav?

A

Ett hav med lägre salthalt än havsvatten (3,5%) men högre salthalt än sötvatten.

69
Q

Hur är den biologiska mångfalden i ett bräckvattenhav jämför med ett saltvattenhav? Varför?

A

Bräckvattenhav som Östersjön har låg biologisk mångfald. De flesta arter är anpassade till att leva antgen i sött eller salt vatten. Endast få arter är anpassade till att leva i detta mellanting.

Ekologi (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions