Ekologi

Question 1

Berätta om fotosyntesen.

Answer 1

Ämnena vatten, solljus och koldioxid behövs för att växten ska kunna göra druvsocker och syre. Detta kallas för fotosyntesen. Vattnet tas upp av växternas rötte, solljuset fångas in av klorofyllet, ett grönt färgämne som finns i de gröna delarna av växten och koldioxiden tas in genom klyvöppningarna som är små öppningar under bladens undersida.

Question 2

Vad är ekologi?

Answer 2

Det handlar om samspelet i naturen. Alltså hur levande varelser, djur, människor och växter påverkar varandra.

Question 3

Varifrån får växter sin mat?

Answer 3

Det gör sin egen via fotosyntesen.

Question 4

Vad måste alltid en näringskedja börja med?

Answer 4

En växt producent.

Question 5

Beskriv skillnaden mellan en producent och en konsument?

Answer 5

Producenter äter inte andra levande. Utan det skapar sin egen mat av vatten, solljus och koldioxid. Konsumenter äter andra levande.

Question 6

Vad heter det olika rollerna i en näringskedja

Answer 6

Producent, primär konsument och topp konsument

Question 7

Ge exempel på två toppkonsumenter

Answer 7

Människor och örnar.

Question 8

Vad är det för skillnad på en näringskedja och ett näringsväv?

Answer 8

Näringskedjor visar vara vem som äter vem på en rak linje. Ett näringsväv är en massa kedjor som går in i varandra.

Question 9

Vad är ett ekosystem?

Answer 9

Ett ekosystem är ett särskilt område med tydliga gränser där man kollar på miljön och djuren. T.ex en skog.

Question 10

Vad innebär abiotiska och biotiska faktorer?

Answer 10

Abiotiska faktorer är icke levande varelser och biotiska faktorer är levande.

Question 11

Beskriv skillnaden mellan en population och ett djursamhälle

Answer 11

En population är en massa djur av samma art som lever tillsammans. Ett djursamhälle är gjort av massa olika arters populationer.

Question 12

Vad menas med ekosystemstjänst?

Answer 12

Det menas med vad ekosystemet gör för oss.

Question 13

Ge exempel på ekosystemets tjänster

Answer 13

Ekosystemet ger oss ett stabilt klimat och rengör luften.

Question 14

Vad visar en näringspyramid?

Answer 14

Näringspyramiden visar att det försvinner energirik näring på vägen från växterna till rovdjuren. Detta beror bl.a på att växteätarna förbränner mycket av den energirika näringen de äter. De behöver ju energi för att kunna röra sig och hålla värmen. Därför blir det bara lite energirik näring kvar till rovdjuren.

Question 15

Vad har nedbrytarna för funktion i naturen?

Answer 15

Nedbrytarna lever på döda växter och djur. På så sätt bryts dessa ner till allt mindre delar som till sist blir jord.

Question 16

Vad menas med en ekologisk nisch?

Answer 16

De delar av ekosystemet som en viss art utnyttjar kallas artens ekologiska nisch. Olika arter kan leva i samma ekosystem utan att konkurrera med varandra om de har olika nischer. Ett exempel är bladlöss. I en trädgård brukar det finnas flera olika arter av bladlöss. Alla äter växtsaft från träd eller buskar och lever på ungefär samma sätt. Trots det konkurrerar de inte med varandra om maten. det beror på att de har olika nischer genom att de lever på olika sorters växter.

Question 17

Förklara vad konkurrens och anpassning är

Answer 17

Konkurrens en interaktion mellan organismer där båda organismer är dåligt påverkade av att dela en begränsad resurs. Anpassning är en process där en organism utvecklar egenskaper som ökar dess chanser att överleva och föröka sig i sin miljö.

Question 18

Vad menas med balans i ekosystemet och hur påverkar människan balansen?

Answer 18

Balans i ett ekosystem innebär att det finns en jämvikt mellan organismer och deras miljö, där varje art spelar en roll för att hålla systemet stabilt. Människan kan påverka denna balans genom aktiviteter som införande av nya arter, överfiske, föroreningar och avskogning, vilket kan leda till negativa konsekvenser för ekosystemet.

Question 19

Vad betyder begreppet biologisk mångfald och hur kan vi människor påverka den?

Answer 19

Biologisk mångfald beskriver hur stor variation som finns av olika arter. Alltså hur många organismer som växter, djur och svampar mm som finns inom ett område. Den biologiska mångfalden är olika stor på olika platser. Där det är varmt och finns mycket vatten så brukar det vara större biologisk mångfald. Vi människor påverkar den biologiska mångfalden dåligt genom att till exempel hugga ner för mycket skog.

Question 20

Vad menas med ekologiskt fotavtryck?

Answer 20

Ekologisk fotavtryck är ett mått på mängden resurser vi människor förbrukar. Vi lämnar ett avtryck i naturen. Våra val påverkar hur stort avtryck vi gör på planeten. T.ex maten vi äter, resor och saker vi köper.

Question 21

Berätta något om giftiga ämnen i naturen och aktuella miljö problem.

Answer 21

Utsläpp av olja och plast i havet. Vi människor sprider miljögifter. Så kallas ämnen som är giftiga för levande varelser och som finns kvar i naturen länge. DDT är ett bekämpningsmedel mot Malaria insekter. Biologer under 1960 talet hittade bland annat rovfåglar som la ägg med onormalt tunna skal, så att det krossades när de ruvades. och tung metaller som kadmium, kvicksilver och bly. Det ingår naturligt i berggrunden och där gör det ingen skada. Genom att människan använder dessa metaller får det ökad spridning i naturen. De kan hamna i växter djur och människor oh det är inte bra.

Question 22

Vad är den kemiska formeln för fotosyntesen?

Answer 22

6 H2O + 6 CO2 + solenergi → C6H12O6 (druvsocker) + 6 O2 ( syre)

Question 23

Berätta om kolets kretslopp

Answer 23

Grundämnet kol finns överallt på jorden; i allt som lever, ute i haven, nere i marken, …och så lite grann uppe i atmosfären. I atmosfären är kolet bundet med syre, i form av koldioxid, C-O-två. När kolet är en del av något levande kan det ta många olika former; en DNA-molekyl, protein, fett… eller en kol-hydrat. Mer än hälften av växternas massa är faktiskt kol.

Kolet i naturen flyttar sig hela tiden, mellan atmosfären, växter, djur, haven och marken… …runt runt, i ett kretslopp Ett kretslopp som allt liv på jorden, är beroende av. Från atmosfären tar växterna upp koldioxiden, genom fotosyntesen, och bildar kolhydrater. När en växt sen dör, bryts den ner, och det mesta av kolet bildar återigen koldioxid, som hamnar i atmosfären. Eller, så kommer ett djur och äter upp växten, för att få energi och för att växa. Samma kolatomer som förut fanns i atmosfären, är nu en del av djurets kropp!

När djuren andas, är det också en del av kolets kretslopp. Utandningsluften innehåller koldioxid, som bildas när kroppen förbränner kolhydrater. Andra kolatomer åker ut med djurets spillning. När djuret dör, händer samma sak som med både växten och spillningen – det bryts ner. En del av kolatomerna sjunker ner i marken, där de kan stanna ett bra tag.

Men det mesta av kolet, tar sig på ett eller annat sätt ut i atmosfären igen, som koldioxid. Lika mycket koldioxid som släpps ut från döda växter, lika mycket tar de levande växterna upp. Samma sak händer i haven: Sjögräs och växt-plankton, tar upp koldioxid från vattnet nära ytan, genom fotosyntesen. Kolet binds i växterna, som sen blir uppätna av djuren i havet, och färdas genom näringskedjan. När växter och djur dör, och sjunker till havsbotten, tar de med sig kolet.

Det mesta bubblar upp som koldioxid, men en del kan fastna under slam, och sakta tryckas längre och längre ner. Efter miljontals år kan det bli så hoptryckt att kolföreningarna i växterna och djuren blir till olja och gas. En liten del av kolet försvinner alltså ner i jordskorpan, men de flesta kolatomerna bildar istället koldioxid. Precis som på land, är det djurens andning, och nedbrytningen av levande vävnad och avföring som bildar koldioxid. Koldioxidmolekylerna rör sig mellan vattnet och atmosfären.

I normala fall går det ungefär lika mycket koldioxid från luften till vattnet, som åt andra hållet. Så, allt hänger ihop: luften, växterna, djuren , haven och marken. Det är växterna, på land och i vattnet, som tar upp koldioxiden. Och det är andning, förbränning, och nedbrytning , som släpper ut det, igen. En del kol finns i atmosfären, i form av koldioxid.

Och en del är bundet nere i jordskorpan… Det finns fler sätt att frigöra kol. Att elda upp något, frigör också kol, i form av koldioxid. Och när vi människor gräver och pumpar upp olja, kol och naturgas ur marken, och förbränner den, så frigör vi stora mängder koldioxid. Då rubbar vi balansen i kolets kretslopp – för växterna kan inte ta upp all den extra koldioxid som vi släpper ut. Den här ökade halten av koldioxid i atmosfären, är den största orsaken till den förändring av klimatet som håller på att hända.

Så, om vi skall få bukt med klimatförändringarna, måste vi hitta sätt att återställa balansen i kolets kretslopp.

Question 24

Berätta om vattnets kretslopp

Answer 24

Inte ens om det regnar dygnet runt, ett helt år. För varenda droppe vatten som faller, när det regnar på er här, kommer från ett hav eller en sjö någon annanstans. Mängden vatten som finns på jorden är alltid densamma. Det är samma gamla vatten, som går runt, runt…i ett ständigt kretslopp. Regnet som faller fortsätter ner i marken under era fötter.

En del av det vattnet sugs upp av växternas rötter. Växterna använder det för att transportera näringsämnen från rötterna till bladen och blommorna. Och till slut släpper växterna ut vattnet igen, som ånga i luften. En del av vattnet blir kva r i marken ett tag, som grundvatten. Det kan vi hämta upp genom att borra eller gräva brunnar.

Det som inte blir kvar som grundvatten rinner vidare genom marken , ut i en sjö eller en å. Vi kallar det ytvatten, och kan använda det till allt möjligt. Ganska ofta smutsar vi ner vattnet. Till slut letar det sig vidare, ut mot närmaste hav. På vägen tar vattnet med sig salt och andra ämmnen som finns i marken.

När solen sen lyser över havet och värmer upp det, avdunstar en del av vattnet. Vatten som avdunstar övergår från flytande form till gas, och blir en osynlig vattenånga. När vattnet avdunstar blir saltet kvar i havet, tillsammans med allt annat som följt med. En del vatten avdunstar också från sjöar och fuktiga marker. Växter och djur släpper också ifrån sig vatten och vattenånga.

Den varma vattenångan är lätt, så den stiger uppåt i atmosfären. Högre och högre upp, kallare och kallare. Till slut är det så kallt att vattnet inte kan vara kvar i gasform. Ångan kondenserar och bildar pyttesmå vattendroppar. Massor av såna små vattendroppar bildar tillsammans ett… Moln.

Vattendropparna far runt inne i molnet, och varje gång de krockar med en annan vattendroppe blir de lite större. Får de hålla på länge, så blir vattendropparna till slut så tunga att de faller ner, som regn. Men oftast hinner de inte bli så stora. För uppe bland molnen är det oftast riktigt kallt. Då bildar vattnet istället små kristaller av is – snöflingor.

Snöflingorna faller, och om det är varmt nere vid marken, så smälter de på vägen ner och blir till regn. Men om det är kallt, landar snön på marken, och ligger kvar tills det blir vår. Uppe på höga berg, och på ställen där det alltid är kallt, hinner inte snön smälta under sommaren. Istället pressas den samman till is och bildar - glaciärer. De största glaciärerna finns på Grönland och över sydpolen.

Där kan vattnet bli kvar i tusentals år, innan det smälter och rinner vidare igen. Men förr eller senare kommer vattnet tillbaka till kretsloppet. Samma vatten, som går runt runt.

Question 25

Berätta om närsalternas kretslopp.

Answer 25

Växter och djur behöver närsalt. Närsalterna kommer naturligen från berggrunden. De har löst sig i vattnet i marken och kan därför sugas upp av växter. sedan kan växterna bygga in närsaltet i sina celler. Närsalterna följer ekosystemens näringskedjor. När växterna och djuren dör blir det mat åt nedbrytarna. Det innebär att djuren och växterna bryts ner till jord. Denna innehåller nu salterna. Och av den gjorden kan ny växter komma åt närsalterna.

Question 26

Berätta om cellandning

Answer 26

Det går åt både druvsocker och syrgas under cellandningen. samtidigt som sockrets energi frigörs bildas koldioxid och vatten. Den fria energin kan stråla ut som värme. ( den håller bl.a din kropp varm. energin kan också fångas upp och användas till arbete i cellerna. Både växter och djur har cellandning.