Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi 1 > Ekologi > Flashcards

Ekologi Flashcards

1
Q

Population

A

En grupp av individer av samma art i ett visst område

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Samhälle

A

Flera populationer av olika arter i ett visst område

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ekosystem

A

Interaktionen av levande (biotiska) och icke-levande (abiotisaka) faktorer i ett studerat område. Kan vara litet eller stort.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Biosfär

A

Allt levande på jorden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Biom

A

En viss naturtyp, avgörs av temperatur och nederbörd. Exempel öken eller barrskog.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Biotop

A

En undergrupp av ett biom. Beror på vilka växter som lever där eller lokal geografi. Exempel i en barrskog kan vara blåbärsgranskog eller en bäckfåra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka klimatzoner finns det?

A

Polär, tempererad, sub-tropisk, tropisk (ibland delas polär upp i sub-polär).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nyckelbiotop

A

En särskilt viktig biotop med höga naturvärden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Biogeografisk region

A

En uppdelning av livet utifrån geografi. Kan delas upp i växtgeografiska och djurgeografiska regioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Näringskedja

A

Enkel bild över vilka arter som äter varandra. En art per trofinivå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Näringsväv

A

En komplex bild över vilka arter som är beroende av varandra. Flera arter på varje trofinivå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Fotosyntes

A

Fixeringen av kol från atmosfären.
Koldioxid + vatten+ Energi ger Glukos och Syrgas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Cellandning

A

Nedbrytningen av glukos för att få energi.
Glukos + Syrgas ger Koldioxid + vatten + energi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Producent

A

Organismer som producerar sin egen energi via fotosyntes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Konsument

A

Organismer som äter andra organismer för at få energi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Toppkonsument

A

En konsument som inte jagas av andra organismer. Det dominerande rovdjuret i ett ekosystem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Trofinivå

A

Den nivå man är i näringsväven/pyramiden.
Delas upp i producenter
Primärkonsumenter
Sekundärkonsumenter
Osv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Primärproduktion (brutto)

A

Den energi växterna absorberar från solljuset

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Nettoproduktion

A

Den energi som är tillgänglig för primärkonsumenterna när de äter växter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Herbivor

A

Växtäterare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Karnivor

A

Köttätare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Omnivor

A

Allätare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Obligat

A

Man måste göra något, exempel obligat karnivor måste äta kött

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Fakultativ

A

Man gör i huvudsak något, exempel en fakultativ karnivor äter mest kött, men kan äta annat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Destruent

A

Ett annat ord för nedbrytare, som bryter ner döda organismer. Svampar, bakterier, maskar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Biomassa

A

Ett sätt att mäta effektivitet av en viss art eller ett system. Hur stor massa livet i ett system har. Exempel biomassan av bakterier i dina tarmar är ca 2 kg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Anrikning

A

Gradvis ökning och koncentration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Fettlösligt (lipofil, opolärt ämne)

A

Ett ämne som löser sig i fett

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Bioackumulation

A

Ökning av koncentration i vävnad under en individs livstid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vattenlösligt (hydrofil, polärt ämne)

A

Ett ämne som löser sig i vattnet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Biomagnifikation

A

Ökning av koncentration i vävnad med stigande trofinivå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Biotillgänglighet

A

Den mängd av ett ämne som kan tas upp av organismen.
Ämnet kan vara fysiskt isolerat från organismen eller ha svårt att ta sig in i organismen pga biologiska barriärer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Sediment

A

Sand, grus, lera. Finns på botten av vattensamlingar och hav.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Cocktail-effekten

A

Kombinationseffekter av flera gifter/mediciner där de påverkar varandras effektivitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Direkta utsläpp

A

Utsläpp från en källa (fabrik, gruva etc.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Diffusa utsläpp

A

Utsläpp från många olika källor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Karbonater

A

Joner som är baserade på CO3-joner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Torv

A

En organongen jordart. Dåligt nedbrutet växtmaterial som bildas i våtmarker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Avskogning

A

När skog huggs ner och ersätts med annat (ex. betesmark).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Ökenspridning

A

När växter torkar och dör och ersätts av öken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Havsförsurning

A

När havet blir surare pga. mer koldioxid i atmosfären.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Kolsänka

A

Något som tar upp koldioxid från atmosfären.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Kolkälla.

A

Något som avger koldioxid till atmosfären.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Troposfär

A

Det lager av atmosfären som är närmast jordytan och 10 km upp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Stratosfär

A

Det lager av atmosfären som ligger ovanför troposfären.

46
Q

Ozon

A

O3. Bildar ett UV skyddande lager i stratosfären och orsakar problem i troposfären.

47
Q

Magmatiska bergarter

A

Bergarter som bildas av magma

48
Q

Sedimentära bergarter

A

Bergarter som bildas av sediment

49
Q

Metamorfa bergarter

A

Magmatiska eller sedimentära bergarter som ombildats (genomgått metamorfos) pga. temperatur och tryck.

50
Q

Erosion

A

När sten och jord bryts upp i mindre bitar och sköljs bort.

51
Q

Mineraljord

A

Jordart som uppkommer genom att underliggande bergarter har brutits sönder i mindre bitar

52
Q

Organogen jord

A

Jordart som har organiskt ursprung (torv, dy)

53
Q

Jordart

A

Sorterad eller osorterad. Det som jorden är uppbyggd av och ej i direkt kontakt med växtligheten.

54
Q

Jordmån

A

En kombination av jordarten och de växter som finns där. Det två stora i Sverige är podsol och brunjord.

55
Q

Högsta kustlinjen

A

Den högsta nivå som kusten gick när istiden avslutades.

56
Q

Kornstorlek

A

Storlek på jordpartiklarna som avgör vilken sorterad jordart det är. Exempel sand eller ler.

57
Q

Morän

A

Osorterad jord som bildats under istiden.

58
Q

Brunjord

A

Vanlig jordmån i lövskogar. Hög buffertkapacitet.

59
Q

Förna

A

Dött organiskt material. Ännu ej nedbrutet.

59
Q

Humus

A

Nedbrutet organiskt material, ej jord än. Vanligt i podsol.

60
Q

Podsol

A

Vanlig jordmån i barrskog. Låg buffertkapacitet.

61
Q

Mykorrhiza

A

Symbios mellan svamparnas hyfer och trädens rötter.

62
Q

Buffertkapacitet

A

Förmåga att hantera förändringar i pH.

63
Q

Kolloid

A

Lerpartikel i brunjord som binder positiva joner. Ökar buffertkapaciteten.

64
Q

Kvävefixerare

A

Bakterier som gör om N2 till NH4

65
Q

Nitrifikationsbakterier

A

Bakterier som gör om NH4 till NO2 och NO3

66
Q

Denitrifikationsbakterier

A

Bakterier som gör om NO3 till N2

67
Q

Eutrofiering

A

Annat ord för övergödning

68
Q

Akvatisk

A

Relaterar till vatten

69
Q

Marin

A

Relaterar till hav

70
Q

Limnologi

A

Studien av sötvattenssystem

71
Q

Avrinningsområde

A

Den del av landet som försörjer en sjö eller ett havsområde med vatten

72
Q

Topografi

A

Höjder i landskapet. Var berg och dalar finns.

73
Q

Termoklin

A

Skikt som bildas i vattnet pga att kallt vatten har högre densitet än varmt.

73
Q

Vårcirkulation

A

Under våren är temperaturen lika i sjön och då kan vattnet cirkulera i sjön.

73
Q

Språngskikt

A

Ett skikt i vattnet där en egenskap snabbt ändras, exempel på språngskikt är termoklin och haloklin. Beror på vattnets densitet

73
Q

Vinterstagnation

A

Under vintern så har sjön en begränsad omrörning

74
Q

Sommarstagnation

A

En termoklin bildas i sjön vilket gör att yt och djupvatten ej blandas

75
Q

Höstcirkulation

A

Temperaturen är lika i sjön och vattnet kan blandas igen.

76
Q

Litoralen

A

Stranden, ovan och under vattnet

77
Q

Profundalen

A

Den fria vatten massen

77
Q

Pelagialen

A

Den fria vattenmassan där fotosyntes sker

78
Q

Kompensationsnivå

A

När det blir för lite ljus för att fotosytes ska kunna ske

79
Q

Eutrof sjö

A

En sjö med mycket näringsämnen

80
Q

Oligotrof sjö

A

En näringsfattig sjö.

81
Q

Algblomning

A

En explosion av tillväxt hos encelliga alger

81
Q

Brackvatten

A

Varken sött eller saltvatten. Salthalt mellan 0,05 och 3%

82
Q

Haloklin

A

Språngskikt baserat på salthalt.

82
Q

Kontinentalsockel (kontinentaltröskel)

A

Den del av havet som är del av kontinentplattan.

83
Q

Syrefattiga bottnar

A

En effekt av att syre tar slut vid botten. Ofta pga. övergödning.

84
Q

r-strateg

A

Art som får många ungar utan att ta hand om dem

85
Q

K-strateg

A

Art som får få ungar, men tar hand om dem

86
Q

Bärkraft

A

Hur många individer ett ekosystem kan försörja med mat, boplatser och liknande.

87
Q

S-formad tillväxtskurva

A

När en art har en populationstillväxt som stabiliserar sig runt systemets bärkraft

87
Q

Resurskonkurrens

A

Inom eller mellanarts konkurrens om en begränsad resurs, så som mat, bohålor eller liknande

88
Q

J-formad tillväxtskurva

A

När en art har en populationstillväxt som kraftigt överstiger systemets bärkraft, för att därefter kollapsa

89
Q

Successionsordning

A

Den ordning som ett tomt system koloniseras av nya arter

90
Q

Pionjärart

A

De första arterna i ett nytt ekosystem.

91
Q

Skikt (i skog)

A

Skogen delas upp i skikt.
Bottenskikt
Fältskikt
Buskskikt
Trädskikt

92
Q

Trofiska kaskader

A

När påverkan i en näringsväv leder till omfattande effekter i hela näringsväven.
Kan vara top-down eller bottom-up relaterade.

93
Q

Resiliens

A

Ett systems förmåga att återhämta sig efter en störning av systemet.

94
Q

Ekologisk regim

A

Den typ av ekosystem som finns på en viss plats, kan ersättas av ett annat system vid ett regimskifte, om förutsättningarna har ändrats.

95
Q

Biodiversitet
(biologisk mångfald)

A

Variation av liv enligt tre nivåer:
Genetisk diversitet
Artdiversitet
Systemdiversitet

96
Q

Nisch

A

Det område som en art besitter. Baseras på abiotiska och biotiska faktorer. Man skiljer på fundamental nisch, det område som arten skulle kunna leva på om den var själv, och realiserad nisch, det område som arten lever på i konkurrens med andra arter.

97
Q

Ekosystemtjänst

A

Något ekosystemet gör för människor gratis.
Det finns Stödjande, Reglerande, Försörjande och Kulturella ekosystemtjänster.

98
Q

Nyckelart

A

En art som är extra viktiga att bevara då den påverkar många andra.

99
Q

Massutdöende

A

När en majoritet av jordens djur dör ut.

100
Q

Rödlistan

A

En lista av utrotningshotade organismer.

101
Q

Parasitism

A

En form av symbios där den ena arten utnyttjar den andra utan att ge något tillbaka (icke-dödlig predation).

102
Q

Mutualism

A

En form av symbios där båda arterna får ut något av samarbetet.

Biologi 1 (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions