Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Biologi 1 > Ekologi > Flashcards

Ekologi Flashcards

1
Q

Population

A

En grupp av individer av samma art i ett visst område

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Samhälle

A

Flera populationer av olika arter i ett visst område

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ekosystem

A

Interaktionen av levande (biotiska) och icke-levande (abiotisaka) faktorer i ett studerat område. Kan vara litet eller stort.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Biosfär

A

Allt levande på jorden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Biom

A

En viss naturtyp, avgörs av temperatur och nederbörd. Exempel öken eller barrskog.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Biotop

A

En undergrupp av ett biom. Beror på vilka växter som lever där eller lokal geografi. Exempel i en barrskog kan vara blåbärsgranskog eller en bäckfåra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka klimatzoner finns det?

A

Polär, tempererad, sub-tropisk, tropisk (ibland delas polär upp i sub-polär).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nyckelbiotop

A

En särskilt viktig biotop med höga naturvärden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Biogeografisk region

A

En uppdelning av livet utifrån geografi. Kan delas upp i växtgeografiska och djurgeografiska regioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Näringskedja

A

Enkel bild över vilka arter som äter varandra. En art per trofinivå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Näringsväv

A

En komplex bild över vilka arter som är beroende av varandra. Flera arter på varje trofinivå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Fotosyntes

A

Fixeringen av kol från atmosfären.
Koldioxid + vatten+ Energi ger Glukos och Syrgas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Cellandning

A

Nedbrytningen av glukos för att få energi.
Glukos + Syrgas ger Koldioxid + vatten + energi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Producent

A

Organismer som producerar sin egen energi via fotosyntes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Konsument

A

Organismer som äter andra organismer för at få energi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Toppkonsument

A

En konsument som inte jagas av andra organismer. Det dominerande rovdjuret i ett ekosystem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Trofinivå

A

Den nivå man är i näringsväven/pyramiden.
Delas upp i producenter
Primärkonsumenter
Sekundärkonsumenter
Osv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Primärproduktion (brutto)

A

Den energi växterna absorberar från solljuset

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Nettoproduktion

A

Den energi som är tillgänglig för primärkonsumenterna när de äter växter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Herbivor

A

Växtäterare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Karnivor

A

Köttätare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Omnivor

A

Allätare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Obligat

A

Man måste göra något, exempel obligat karnivor måste äta kött

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Fakultativ

A

Man gör i huvudsak något, exempel en fakultativ karnivor äter mest kött, men kan äta annat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Destruent
Ett annat ord för nedbrytare, som bryter ner döda organismer. Svampar, bakterier, maskar.
26
Biomassa
Ett sätt att mäta effektivitet av en viss art eller ett system. Hur stor massa livet i ett system har. Exempel biomassan av bakterier i dina tarmar är ca 2 kg.
27
Anrikning
Gradvis ökning och koncentration
28
Fettlösligt (lipofil, opolärt ämne)
Ett ämne som löser sig i fett
29
Bioackumulation
Ökning av koncentration i vävnad under en individs livstid.
30
Vattenlösligt (hydrofil, polärt ämne)
Ett ämne som löser sig i vattnet
31
Biomagnifikation
Ökning av koncentration i vävnad med stigande trofinivå.
32
Biotillgänglighet
Den mängd av ett ämne som kan tas upp av organismen. Ämnet kan vara fysiskt isolerat från organismen eller ha svårt att ta sig in i organismen pga biologiska barriärer.
33
Sediment
Sand, grus, lera. Finns på botten av vattensamlingar och hav.
34
Cocktail-effekten
Kombinationseffekter av flera gifter/mediciner där de påverkar varandras effektivitet.
35
Direkta utsläpp
Utsläpp från en källa (fabrik, gruva etc.)
36
Diffusa utsläpp
Utsläpp från många olika källor.
37
Karbonater
Joner som är baserade på CO3-joner.
38
Torv
En organongen jordart. Dåligt nedbrutet växtmaterial som bildas i våtmarker.
39
Avskogning
När skog huggs ner och ersätts med annat (ex. betesmark).
40
Ökenspridning
När växter torkar och dör och ersätts av öken.
41
Havsförsurning
När havet blir surare pga. mer koldioxid i atmosfären.
42
Kolsänka
Något som tar upp koldioxid från atmosfären.
43
Kolkälla.
Något som avger koldioxid till atmosfären.
44
Troposfär
Det lager av atmosfären som är närmast jordytan och 10 km upp.
45
Stratosfär
Det lager av atmosfären som ligger ovanför troposfären.
46
Ozon
O3. Bildar ett UV skyddande lager i stratosfären och orsakar problem i troposfären.
47
Magmatiska bergarter
Bergarter som bildas av magma
48
Sedimentära bergarter
Bergarter som bildas av sediment
49
Metamorfa bergarter
Magmatiska eller sedimentära bergarter som ombildats (genomgått metamorfos) pga. temperatur och tryck.
50
Erosion
När sten och jord bryts upp i mindre bitar och sköljs bort.
51
Mineraljord
Jordart som uppkommer genom att underliggande bergarter har brutits sönder i mindre bitar
52
Organogen jord
Jordart som har organiskt ursprung (torv, dy)
53
Jordart
Sorterad eller osorterad. Det som jorden är uppbyggd av och ej i direkt kontakt med växtligheten.
54
Jordmån
En kombination av jordarten och de växter som finns där. Det två stora i Sverige är podsol och brunjord.
55
Högsta kustlinjen
Den högsta nivå som kusten gick när istiden avslutades.
56
Kornstorlek
Storlek på jordpartiklarna som avgör vilken sorterad jordart det är. Exempel sand eller ler.
57
Morän
Osorterad jord som bildats under istiden.
58
Brunjord
Vanlig jordmån i lövskogar. Hög buffertkapacitet.
59
Förna
Dött organiskt material. Ännu ej nedbrutet.
59
Humus
Nedbrutet organiskt material, ej jord än. Vanligt i podsol.
60
Podsol
Vanlig jordmån i barrskog. Låg buffertkapacitet.
61
Mykorrhiza
Symbios mellan svamparnas hyfer och trädens rötter.
62
Buffertkapacitet
Förmåga att hantera förändringar i pH.
63
Kolloid
Lerpartikel i brunjord som binder positiva joner. Ökar buffertkapaciteten.
64
Kvävefixerare
Bakterier som gör om N2 till NH4
65
Nitrifikationsbakterier
Bakterier som gör om NH4 till NO2 och NO3
66
Denitrifikationsbakterier
Bakterier som gör om NO3 till N2
67
Eutrofiering
Annat ord för övergödning
68
Akvatisk
Relaterar till vatten
69
Marin
Relaterar till hav
70
Limnologi
Studien av sötvattenssystem
71
Avrinningsområde
Den del av landet som försörjer en sjö eller ett havsområde med vatten
72
Topografi
Höjder i landskapet. Var berg och dalar finns.
73
Termoklin
Skikt som bildas i vattnet pga att kallt vatten har högre densitet än varmt.
73
Vårcirkulation
Under våren är temperaturen lika i sjön och då kan vattnet cirkulera i sjön.
73
Språngskikt
Ett skikt i vattnet där en egenskap snabbt ändras, exempel på språngskikt är termoklin och haloklin. Beror på vattnets densitet
73
Vinterstagnation
Under vintern så har sjön en begränsad omrörning
74
Sommarstagnation
En termoklin bildas i sjön vilket gör att yt och djupvatten ej blandas
75
Höstcirkulation
Temperaturen är lika i sjön och vattnet kan blandas igen.
76
Litoralen
Stranden, ovan och under vattnet
77
Profundalen
Den fria vatten massen
77
Pelagialen
Den fria vattenmassan där fotosyntes sker
78
Kompensationsnivå
När det blir för lite ljus för att fotosytes ska kunna ske
79
Eutrof sjö
En sjö med mycket näringsämnen
80
Oligotrof sjö
En näringsfattig sjö.
81
Algblomning
En explosion av tillväxt hos encelliga alger
81
Brackvatten
Varken sött eller saltvatten. Salthalt mellan 0,05 och 3%
82
Haloklin
Språngskikt baserat på salthalt.
82
Kontinentalsockel (kontinentaltröskel)
Den del av havet som är del av kontinentplattan.
83
Syrefattiga bottnar
En effekt av att syre tar slut vid botten. Ofta pga. övergödning.
84
r-strateg
Art som får många ungar utan att ta hand om dem
85
K-strateg
Art som får få ungar, men tar hand om dem
86
Bärkraft
Hur många individer ett ekosystem kan försörja med mat, boplatser och liknande.
87
S-formad tillväxtskurva
När en art har en populationstillväxt som stabiliserar sig runt systemets bärkraft
87
Resurskonkurrens
Inom eller mellanarts konkurrens om en begränsad resurs, så som mat, bohålor eller liknande
88
J-formad tillväxtskurva
När en art har en populationstillväxt som kraftigt överstiger systemets bärkraft, för att därefter kollapsa
89
Successionsordning
Den ordning som ett tomt system koloniseras av nya arter
90
Pionjärart
De första arterna i ett nytt ekosystem.
91
Skikt (i skog)
Skogen delas upp i skikt. Bottenskikt Fältskikt Buskskikt Trädskikt
92
Trofiska kaskader
När påverkan i en näringsväv leder till omfattande effekter i hela näringsväven. Kan vara top-down eller bottom-up relaterade.
93
Resiliens
Ett systems förmåga att återhämta sig efter en störning av systemet.
94
Ekologisk regim
Den typ av ekosystem som finns på en viss plats, kan ersättas av ett annat system vid ett regimskifte, om förutsättningarna har ändrats.
95
Biodiversitet (biologisk mångfald)
Variation av liv enligt tre nivåer: Genetisk diversitet Artdiversitet Systemdiversitet
96
Nisch
Det område som en art besitter. Baseras på abiotiska och biotiska faktorer. Man skiljer på fundamental nisch, det område som arten skulle kunna leva på om den var själv, och realiserad nisch, det område som arten lever på i konkurrens med andra arter.
97
Ekosystemtjänst
Något ekosystemet gör för människor gratis. Det finns Stödjande, Reglerande, Försörjande och Kulturella ekosystemtjänster.
98
Nyckelart
En art som är extra viktiga att bevara då den påverkar många andra.
99
Massutdöende
När en majoritet av jordens djur dör ut.
100
Rödlistan
En lista av utrotningshotade organismer.
101
Parasitism
En form av symbios där den ena arten utnyttjar den andra utan att ge något tillbaka (icke-dödlig predation).
102
Mutualism
En form av symbios där båda arterna får ut något av samarbetet.

Biologi 1 (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions