Ekologi Flashcards
Population
En grupp av individer av samma art i ett visst område
Samhälle
Flera populationer av olika arter i ett visst område
Ekosystem
Interaktionen av levande (biotiska) och icke-levande (abiotisaka) faktorer i ett studerat område. Kan vara litet eller stort.
Biosfär
Allt levande på jorden
Biom
En viss naturtyp, avgörs av temperatur och nederbörd. Exempel öken eller barrskog.
Biotop
En undergrupp av ett biom. Beror på vilka växter som lever där eller lokal geografi. Exempel i en barrskog kan vara blåbärsgranskog eller en bäckfåra.
Vilka klimatzoner finns det?
Polär, tempererad, sub-tropisk, tropisk (ibland delas polär upp i sub-polär).
Nyckelbiotop
En särskilt viktig biotop med höga naturvärden.
Biogeografisk region
En uppdelning av livet utifrån geografi. Kan delas upp i växtgeografiska och djurgeografiska regioner.
Näringskedja
Enkel bild över vilka arter som äter varandra. En art per trofinivå.
Näringsväv
En komplex bild över vilka arter som är beroende av varandra. Flera arter på varje trofinivå.
Fotosyntes
Fixeringen av kol från atmosfären.
Koldioxid + vatten+ Energi ger Glukos och Syrgas
Cellandning
Nedbrytningen av glukos för att få energi.
Glukos + Syrgas ger Koldioxid + vatten + energi
Producent
Organismer som producerar sin egen energi via fotosyntes
Konsument
Organismer som äter andra organismer för at få energi
Toppkonsument
En konsument som inte jagas av andra organismer. Det dominerande rovdjuret i ett ekosystem.
Trofinivå
Den nivå man är i näringsväven/pyramiden.
Delas upp i producenter
Primärkonsumenter
Sekundärkonsumenter
Osv
Primärproduktion (brutto)
Den energi växterna absorberar från solljuset
Nettoproduktion
Den energi som är tillgänglig för primärkonsumenterna när de äter växter.
Herbivor
Växtäterare
Karnivor
Köttätare
Omnivor
Allätare
Obligat
Man måste göra något, exempel obligat karnivor måste äta kött
Fakultativ
Man gör i huvudsak något, exempel en fakultativ karnivor äter mest kött, men kan äta annat.
Destruent
Ett annat ord för nedbrytare, som bryter ner döda organismer. Svampar, bakterier, maskar.
Biomassa
Ett sätt att mäta effektivitet av en viss art eller ett system. Hur stor massa livet i ett system har. Exempel biomassan av bakterier i dina tarmar är ca 2 kg.
Anrikning
Gradvis ökning och koncentration
Fettlösligt (lipofil, opolärt ämne)
Ett ämne som löser sig i fett
Bioackumulation
Ökning av koncentration i vävnad under en individs livstid.
Vattenlösligt (hydrofil, polärt ämne)
Ett ämne som löser sig i vattnet
Biomagnifikation
Ökning av koncentration i vävnad med stigande trofinivå.
Biotillgänglighet
Den mängd av ett ämne som kan tas upp av organismen.
Ämnet kan vara fysiskt isolerat från organismen eller ha svårt att ta sig in i organismen pga biologiska barriärer.
Sediment
Sand, grus, lera. Finns på botten av vattensamlingar och hav.
Cocktail-effekten
Kombinationseffekter av flera gifter/mediciner där de påverkar varandras effektivitet.
Direkta utsläpp
Utsläpp från en källa (fabrik, gruva etc.)
Diffusa utsläpp
Utsläpp från många olika källor.
Karbonater
Joner som är baserade på CO3-joner.
Torv
En organongen jordart. Dåligt nedbrutet växtmaterial som bildas i våtmarker.
Avskogning
När skog huggs ner och ersätts med annat (ex. betesmark).
Ökenspridning
När växter torkar och dör och ersätts av öken.
Havsförsurning
När havet blir surare pga. mer koldioxid i atmosfären.
Kolsänka
Något som tar upp koldioxid från atmosfären.
Kolkälla.
Något som avger koldioxid till atmosfären.
Troposfär
Det lager av atmosfären som är närmast jordytan och 10 km upp.
Stratosfär
Det lager av atmosfären som ligger ovanför troposfären.
Ozon
O3. Bildar ett UV skyddande lager i stratosfären och orsakar problem i troposfären.
Magmatiska bergarter
Bergarter som bildas av magma
Sedimentära bergarter
Bergarter som bildas av sediment
Metamorfa bergarter
Magmatiska eller sedimentära bergarter som ombildats (genomgått metamorfos) pga. temperatur och tryck.
Erosion
När sten och jord bryts upp i mindre bitar och sköljs bort.
Mineraljord
Jordart som uppkommer genom att underliggande bergarter har brutits sönder i mindre bitar
Organogen jord
Jordart som har organiskt ursprung (torv, dy)
Jordart
Sorterad eller osorterad. Det som jorden är uppbyggd av och ej i direkt kontakt med växtligheten.
Jordmån
En kombination av jordarten och de växter som finns där. Det två stora i Sverige är podsol och brunjord.
Högsta kustlinjen
Den högsta nivå som kusten gick när istiden avslutades.
Kornstorlek
Storlek på jordpartiklarna som avgör vilken sorterad jordart det är. Exempel sand eller ler.
Morän
Osorterad jord som bildats under istiden.
Brunjord
Vanlig jordmån i lövskogar. Hög buffertkapacitet.
Förna
Dött organiskt material. Ännu ej nedbrutet.
Humus
Nedbrutet organiskt material, ej jord än. Vanligt i podsol.
Podsol
Vanlig jordmån i barrskog. Låg buffertkapacitet.
Mykorrhiza
Symbios mellan svamparnas hyfer och trädens rötter.
Buffertkapacitet
Förmåga att hantera förändringar i pH.
Kolloid
Lerpartikel i brunjord som binder positiva joner. Ökar buffertkapaciteten.
Kvävefixerare
Bakterier som gör om N2 till NH4
Nitrifikationsbakterier
Bakterier som gör om NH4 till NO2 och NO3
Denitrifikationsbakterier
Bakterier som gör om NO3 till N2
Eutrofiering
Annat ord för övergödning
Akvatisk
Relaterar till vatten
Marin
Relaterar till hav
Limnologi
Studien av sötvattenssystem
Avrinningsområde
Den del av landet som försörjer en sjö eller ett havsområde med vatten
Topografi
Höjder i landskapet. Var berg och dalar finns.
Termoklin
Skikt som bildas i vattnet pga att kallt vatten har högre densitet än varmt.
Vårcirkulation
Under våren är temperaturen lika i sjön och då kan vattnet cirkulera i sjön.
Språngskikt
Ett skikt i vattnet där en egenskap snabbt ändras, exempel på språngskikt är termoklin och haloklin. Beror på vattnets densitet
Vinterstagnation
Under vintern så har sjön en begränsad omrörning
Sommarstagnation
En termoklin bildas i sjön vilket gör att yt och djupvatten ej blandas
Höstcirkulation
Temperaturen är lika i sjön och vattnet kan blandas igen.
Litoralen
Stranden, ovan och under vattnet
Profundalen
Den fria vatten massen
Pelagialen
Den fria vattenmassan där fotosyntes sker
Kompensationsnivå
När det blir för lite ljus för att fotosytes ska kunna ske
Eutrof sjö
En sjö med mycket näringsämnen
Oligotrof sjö
En näringsfattig sjö.
Algblomning
En explosion av tillväxt hos encelliga alger
Brackvatten
Varken sött eller saltvatten. Salthalt mellan 0,05 och 3%
Haloklin
Språngskikt baserat på salthalt.
Kontinentalsockel (kontinentaltröskel)
Den del av havet som är del av kontinentplattan.
Syrefattiga bottnar
En effekt av att syre tar slut vid botten. Ofta pga. övergödning.
r-strateg
Art som får många ungar utan att ta hand om dem
K-strateg
Art som får få ungar, men tar hand om dem
Bärkraft
Hur många individer ett ekosystem kan försörja med mat, boplatser och liknande.
S-formad tillväxtskurva
När en art har en populationstillväxt som stabiliserar sig runt systemets bärkraft
Resurskonkurrens
Inom eller mellanarts konkurrens om en begränsad resurs, så som mat, bohålor eller liknande
J-formad tillväxtskurva
När en art har en populationstillväxt som kraftigt överstiger systemets bärkraft, för att därefter kollapsa
Successionsordning
Den ordning som ett tomt system koloniseras av nya arter
Pionjärart
De första arterna i ett nytt ekosystem.
Skikt (i skog)
Skogen delas upp i skikt.
Bottenskikt
Fältskikt
Buskskikt
Trädskikt
Trofiska kaskader
När påverkan i en näringsväv leder till omfattande effekter i hela näringsväven.
Kan vara top-down eller bottom-up relaterade.
Resiliens
Ett systems förmåga att återhämta sig efter en störning av systemet.
Ekologisk regim
Den typ av ekosystem som finns på en viss plats, kan ersättas av ett annat system vid ett regimskifte, om förutsättningarna har ändrats.
Biodiversitet
(biologisk mångfald)
Variation av liv enligt tre nivåer:
Genetisk diversitet
Artdiversitet
Systemdiversitet
Nisch
Det område som en art besitter. Baseras på abiotiska och biotiska faktorer. Man skiljer på fundamental nisch, det område som arten skulle kunna leva på om den var själv, och realiserad nisch, det område som arten lever på i konkurrens med andra arter.
Ekosystemtjänst
Något ekosystemet gör för människor gratis.
Det finns Stödjande, Reglerande, Försörjande och Kulturella ekosystemtjänster.
Nyckelart
En art som är extra viktiga att bevara då den påverkar många andra.
Massutdöende
När en majoritet av jordens djur dör ut.
Rödlistan
En lista av utrotningshotade organismer.
Parasitism
En form av symbios där den ena arten utnyttjar den andra utan att ge något tillbaka (icke-dödlig predation).
Mutualism
En form av symbios där båda arterna får ut något av samarbetet.
