Ekologi

Question 1

Miljöns bärkraft

Answer 1

-Hur stor population ett begränsad områdes resurser räcker till
- När det blir för många individer blir förutsättningarna negativa för miljön.
-Beror på många saker (boplats, föda, sjukdomar, rovdjur, klimatförändring.)

Question 2

Population

Answer 2

-Alla individer av samma art inom ett område
blir större genom att nya individer föds och genom invandring

Minskar vid utvandring och när individer dör
s- kurva = Populationen växer med motstånd ex predation

J-kurva= Populationen växer utan motstånd ex bakterier, organismer med snabb förökning. Vilket leder till en krasch så att många individer dör.

Question 3

Konkurrens

Answer 3

Individer tävlar om samma resurser mest inom arten. Individer av samma art har samma behov.

Question 4

Symbios

Answer 4

Samarbete mellan individer för att bli mer framgångsrik eller överleva.

Question 5

Mutialism

Answer 5

Ömsesidig samarbete. Ett samarbete mellan två arter som båda tjänar på. Ett tydligt exempel är mykorrhiza, som är samarbetet mellan en svamp och växt. Trädet ger svampen kolhydrater, medan svampen ger trädet vatten och mineralnäringsämnen.

Question 6

Ambiotiska faktorer

Answer 6

• abiotiska faktorer= icke levande faktorer, t.ex ljus, temperatur, salthalt, pH och vatten.

Question 7

Optimumkurva

Answer 7

• optimumkurva= Den bästa tänkbara temperaturen

Question 8

Biotiska faktorer

Answer 8

Levande faktorer, t.ex träd, gräs, organismer, föda, predatorer

Question 9

Toleransområde

Answer 9

där organismer klarar sig.

Question 10

Habitat

Answer 10

det område och den miljö som en individ lever i

Question 11

Skrå

Answer 11

En grupp arter som lever inom samma habitat och har nästan samma föda

Question 12

Nicsh

Answer 12

artens speciella levnadssätt och beteende

Question 13

vad är Ekologi

Answer 13

Ekologi handlar om samspelet mellan organismer och dess omgivning i ett ekosystem

Question 14

vad är ett ekosystem

Answer 14

Ett ekosystem är ett område
Området kan vara stort som en skog, sjö eller hela världen eller litet som ett enstaka träd eller alg

Question 15

vad gör man med organismer?

Answer 15

Organismer delar man upp i arter och populationer

Question 16

Art?

Answer 16

En art är de individer som kan få fertil avkomma ihop

Question 17

Population?

Answer 17

Populationen är alla individer av en art i ett ekosystem, ex alla abborrar i en sjö

Question 18

Fotosyntes

Answer 18

6H2O + 6CO2,+ solljus → C6H12O6 + 6O2

Question 19

cellandning

Answer 19

C6H12O6 + 6O2→ 6H2O + 6CO2,+ energi (ATP)

Question 20

vad gör nedbrytare

Answer 20

Nedbrytare lösgör mineraler från fast materia så växterna kan ta upp det igen.

Question 21

Näringkedja

Answer 21

Visar hur energin förflyttas mellan olika typer av organismer i ett ekosystem.
I varje steg omvandlas en stor del av den lagrade kemiska energin till oanvändbar värme energi
När djur och växter dör, tar nedbrytare (svampar och bakterier) hand om dem.
Svampar och bakterier utsöndrar enzymer som bryter ner de döda organismerna utanför sina celler, för att sedan ta upp de enklare molekylerna.
En enkel näringskedja= en grön växt genomför fotosyntes och utnyttjas först av växtätare och sedan av köttätare.
Näringskedja, producent= (växter som producerar energi), första konsument (växtätare), andra konsument, toppkonsument.
Konsumenter= organismer som måste leva av andra organismer för att få energi och byggnadsmaterial.
producenter= Organismer som från organiskt material producerar organiskt material. Främst är det de organismer som genomför fotosyntes

Question 22

Näringsväv

Answer 22

• Är ett schema där man försöker visa många olika beroende i ett ekosystem, “vem som äter vem?”
• En kombination av många näringskedjor, och visar beroenden mellan olika arter i en viss miljö.

Question 23

Näringspyramid

Answer 23

• Är en modell för hur biomassan och därmed energin, minskar för varje nivå (trofinivå) i näringskedjan.
  -Visar= att biomassan inom ett område avtar i ordningen växt → växtätare → köttätare. Hur mycket användbar energi som finns kvar
• Visar att biomassan och därmed energi innehållet minskar med ungefär 90% för varje trofinivå uppåt.
• Biomassa är en mängd

Question 24

Solenergi

Answer 24

• Energin kommer från solen, går in i ekosystemet via växternas fotosyntes
• Blir sedan kemisk energi som omvandlas av olika organismer och strålar ut som värme.

Question 25

Materia

Answer 25

Materian cirkulerar
Växter tar upp mineraler från jorden
Djur äter växter och får materia
Döda djur och växter bryts ner av nedbrytare som omvandlar död material till mineraler

Question 26

Vad gör invasiva arter

Answer 26

• Invasiva arter kommer in och invaderar ett ekosystem. Förändrar det.

Question 27

Kolets kretslopp

Answer 27

• Det finns koldioxid i atmosfären (CO2), med hjälp av energin i solljuset kan växter ta upp koldioxid vilket kallas för Fotosyntes. Koldioxid och vatten sätts samman till glukos. Första konsumenten äter upp växten och förbränningen kallas för cellandning, sedan förbränner glukosen i cellandningen så det bildas koldioxid i atmosfären igen. Om djuren dör bryts de ner av nedbrytare, de döda djuren kan ligga kvar länge och då bildas fossila bränslen vilket lagras länge. Vi använder sedan dessa fossila bränslen som förbränning.

Question 28

kvävets kretslopp

Answer 28

Kvävgas i luften→ tas upp av kvävefixerande bakterier→ tillsammans bildar de ammoniumjoner → nitrifikationsbakterier bildar nitratjoner→ denitrifikationsbakterierna bildar därefter kvävgas från ammoniumjonerna och nitratjonerna → Kväveföreningar bildas i blixtar som följer med regnet ner → Djur äter växter som innehåller kväveföreningar → konsumenternas avföring ger tillbaka kvävet till marken → Viss mängd kväve försvinner ur marken via urlakning (vatten transporterar kvävesalterna) → bakterier i ex våtmarker omvandlar kvävesalter till lustgas.

Question 29

Människans påverkan

Answer 29

När vi tar ex träd från skogen eller vete från åkern flyttar vi kväve från ett ekosystem till ett annat. Vår avföring (urin) kommer ju inte tillbaka till åkern.
Så vi gödslar med handelsgödsel (konstgödsel).
Och det vi flyttar kvävet ( genom avlopp) blir det alltså mer kväve.
i ex haven eller sjöar dit avföringen så småningom kommer
och om man gödslar för mycket kommer kvävet i gödslet komma ut i närområdet

Question 30

Sjöns tre zoner

Answer 30

Strandzonen, djupbottenzonen och det fria vattnet
I strandzonen finns det rikast växtlighet samt växter med rötter.
I det fria vattnet finns alger som utför en syreproduktion.

I djupvattenområdet befinner sig nedbrytare som lösgör materia och utför cellandning för att ge upphov till salter och näringsämne.
Mellan det fria vattnet och djupbotten området finns en kompensationsnivå som skiljer åt varje område. Här är den nivån där växternas fotosyntes= cellandning. Under denna nivå växer inga alger/växter.

Näring och ämnen förflyttas genom omrörning som sker under vår och höst. Detta kan ske via bla vindar.
Under omrörningen flyttas syre till botten och näringsämnen (ex. kvävesalter) till ytan. Näringsämnena tillfredsställer växterna och algerna på ytan då det är en bristvara
Språngskikt= gränsen mellan varmt och kallt vatten

Syrebrist på botten beror på handelsgödsel, utsläpp och avfall. Handelsgödsel, utsläpp och avfall gör att det blir kvävesalter på toppen. Alger gillar kvävesalter och då växer det mer växter/alger. När dör bryts de ner av nedbrytare. Nedbrytare behöver syre för att göra sitt jobb. Använder mer syre än vad som finns => syrebrist.