Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Biologi > Ekologi > Flashcards

Ekologi Flashcards

1
Q

Vad är ekologi?

A

Är läran om samspelet mellan de levande organismerna och miljön de lever i.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Abiotiska faktorer och exempel.

A

Temperatur, ljus, tillgång på vatten , salthalt, pH värde och markpartiklars kornstorlek.

Abiotisk faktor inte är inom växt tolerans område sätts växt under stress

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Biotiska faktorer och exempel

A

Levande Faktorer som påverkar andra levande organismer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Herbivor

A

Ett djur som lever på växter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Rovdjur

A

Djur som äter djur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Predator och exempel

A

En organism som allvarligt skadad eller dödar ett byte

Rovdjur och växtätare om den dödar växten helt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Parasitism

A

En parasit utnyttjar en värdorganism så att denna blir sjuk eller försvagad
+-

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Kommensalism

A

En art tar nytta av en art utan att denna påverkas nämnvärt ex fågelbo
+0

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Mutualism

A

Samarbete mellan två arter så båda gynnas. Ex kvävefixerade bakterier och ärtväxter, mykorrhiza och lavar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Saprofyter

A

Nedbrytare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nedbrytare

A

Lever på döda organismer. Ex Asätare korpar, gamar, daggmaskar. Svampar bryter ner fullständigt och närsalter frigörs. Förutsättning för salter ska kunna återanvändas av nya organismer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ekosystem

A

Alla levande varelser som finns inom ett område bildar tillsammans med de abiotiska faktorerna ett ekosystem (ekologisktsystem)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad sker i ekosystem

A

Växter använder sig av fotosyntes och omvandlar solenergi till kemiskt bunden energi. Växter äts av djur rovdjur äter herbivorerna sen kommer nedbrytarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur samverkar ekosystemets organismer och de abiotiska faktorerna

A

Skogens träd påverkar det bla ljus temperatur och vindförhållande nära marken det är miljöfaktorer som insekter och örter är beroende av.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Population

A

Samma art inom ett ekosystem bildar en population. Individer som inte tillhör olika population ska inte kunna fortplanta sig med varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Organismsamhälle

A

Ekosystemets populationer bildar tillsammans organismsamhälle.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Nyckelart

A

Om arten försvinner ändras förutsättningarna för flera av de andra arterna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Växtsamhälle

A

Är växterna i organismsamhälle

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Djursamhälle

A

Är djur i organismsamhälle

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Synligt ljus

A

Ljus som passera jordens atmosfär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur påverkar ljus livet

A

Växter är anpassade att använda synliga ljuset som energikälla. Ljuset betydelse går att se i regnskog där växter klättrar på varandra för att må ljuset

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur lever djur och växter djupt ner i havet

A

De är inte beroende av ljus utan får näring av döda djur och alger som faller mot botten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Jämnvarma djur

A

Fåglar och däggdjur kan klara låga temperaturer. Det kostar mycket energi att vara jämnvarm därför behöver de äta mycket. Måste flytta på vintern eftersom födan kan bli otiräcklig vissa däggdjur flyttar inte utan går i dvala tex igelkotte då sover de med sänkt kroppstemperatur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Växelvarma djur

A

Växer snabbare när temperaturen ökar tex grodyngel men endast om det är inom tolerans område.
Måste övervintra där temperaturen inte understiger vävnadernas fryspunkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Läderartade blad
Har förstärkt Vaxskikt som motverkar att bladen förlorar vatten till omgivningen bladen kan även vara ludna.
26
Vindar
Transporterar bort värme och vatten ånga från blad och kroppsytor ökar risken för nedkylning och uttorkning. Växter har läderartade blad och är låga.
27
Hur överlever Djur och växter uttorkning
Undviker genom skal. Djur bildar slem i skalen som torkar och täpper mynningen och krymper. När det regnar kryper de ut och upptar vatten. På vinter har växter svårt att överlev när marken har fryst därför måste växter vila och släpper sina blad.
28
Mikroklimat
Man beskriver klimat skillnader inom små områden. Viktigt på vintern eftersom gräs kan göra mellan rum mellan snön och marken
29
Förbränning formel (cellandning)
Organiskt ämne +syre—>koldioxid vatten +energi(c6h12o6+ 6o2+—>6co2+6h2o + energi
30
Fotosyntes
Ljusenergi+ 6co2 + 6h2o—> c6h12o6+ 6o2
31
Utotrofer
De tillverkar själv och energirik näring ur oorganiska ämnen ex co2 vatten
32
Fotoautotrofer
Får energi från solljus
33
Heterotrofer
Nedbrytare får energi från annat sätt
34
Trofisknivå
Näringsnivå i näringskedja
35
Flera näringskedjor
Näringsväv
36
Närsalter kretslopp
Finns i varje levande varelse och följer med i kretsloppet
37
Energi i ekosystem
Solljus kommer från växter sedan går energin vidare till nästa konsument men vi varje trofiske nivå så frigörs energi ut i atmosfären
38
Energipyramiden
Växter tar en del av bruttoproduktion för att leva nettoproduktion blir kvar till nästa konsument Djur förlorar energi i cellandning och värme
39
Evaporation
Avdunstning
40
Kvävets kretslopp
Kvävefixerande bakterier omvandlar luftens kvävgasmolekyler N2 till ammoniak NH3 ammoniak reagerar med vatten under bildning av ammoniumjoner som bl.a. växter kan utnyttja I förbränningsmotorer reagerar syre och kväve under bildning av kväveoxider ex NO2 när de reagerar med vatten bildas saltpetersyra HNO3 orsakar försurning och kvävehaltig gödning Förvandling av nitrat joner till kvävgas de motverkar övergödning och bevarar luftens halt av kvävgas 78% Proteinkväve omvandlas till ammoniak när organismer dör amminifikation förvandlar djurens urinämne till ammoniak mitrifilatipnsbakterier utvinner energi genom oxidera ammoniak till nitrit är viktiga för växter och algers kväveförsörjning
41
Vad bestämmer populations tillväxt
Inte antal och ungar utan förhållandet mellan födslar och dödsfall även in och utflyttning
42
Miljöns bärförmåga
Hur många individer som kan leva i en viss miljö utan att miljön överbelastas
43
S kurva
Population växer fort och stannar sedan upp
44
J kurva
Snabb tillväxt sen krasch ex lämmlar
45
Mellanartskonkurrens
Om ekosystem innehåller arter som utnyttjar samma resurser. Kan sluta på två sätt. Att den ena arten som är mest konkurrenskraftig vinner och och förökar sig framgångsrikt och den andra arten dör. Eller att båda arterna utvecklar en smalare nisch.
46
Ekologisknisch
Speciella miljö krav. Beskrivning av arternas levnadsätt tex vad arterna lever av och hur de beter sig.
47
Habitat
Den plats där eller miljö där individer som tillhör en viss art hör hemma.
48
Parasitiska förhållanden
Lite som parasitism. Parasiter kan sprida sjukdomar på tex djur som räven och gör att rävar minskar det leder till konsekvenser i ekosystemet genom att det finns fler rådjur och minskar konkurrensen hos sorkar och möss.
49
Predation, varför viktigt
i australien inplanterades 24 kaniner som växte och har få naturliga fiender de påverkar den inhemska flouran och faunan och utan rovdjur finns ingen naturlig balans mellan bytesdjur och rovdjur..
50
Mossor
Har blad och stammar men inga rötter. vatten och närsalter upptas från omgivningen genom mossornas stam och bladceller. De är beroende av nederbörd och dagg samt luftburna partiklar som kan innehålla närsalter. Vissa arter kan lagra vatten genom specifika celler. Sprider sig med sporer. Viktiga för de täcker bar mark och bevarar fuktigheten i jorden.
51
Vitmossor
Kn lagra vatten. anAnvändes till blöjor. Grunda sjöar kan växa igen av vitmossor (mosse, myr). De växer uppåt och undre skiktet pressas ner, dör och omvandlas till torv som kan användas till bränsle. Vit mossors vatten reserv är viktig vid torka för andra växter.
52
Urskog
Skog som inte har påverkats av skogsbruk kan bli flera hundra år gamla. Är en varierad miljö där finns det plats för många ekologiska nischer och därmed många arter
53
Naturskog
Skog som inte har påverkats av skogsbruk de senaste 100 år
54
Kulturskog
Skog so har Avvlats av människan
55
Ekologisk succession
När artsammansättningen inom ett område ändras successivt av tex klimatet eller av arterna själva.
56
Störningar
tex en äng upprätthålls av att människan klipper den då vissa växter behöver den öppna miljön,
57
Varför är skog viktigt.
Landets ekonomi, stor betydelse för friluftsliv, viktigt för biologiska mångfalden, bra för klimatet bjurderpå ekosystemtjänster
58
Trädskikt
Högst upp av skikten
59
Buskskikt
kommer efter träskiktet
60
Fältskiktet
Fältskiktet under buskskiktet. Det består av ormbunksväxter, gräs, örter och ris dvs kärlväxter som är mindre än buskar.
61
Bottenskiktet
Består av lavar mossor och svampar.
62
Varför bra med skikt i skogen
De erbjuder fler ekologiska nischer och har mer varierad vegetation.
63
Podsol
70 procent av sveriges yta förekommer främst på morän och där det växer barrskog
64
Brunjord
vanligast på finkorniga jordarter i lövskogsområden
65
Vinter i sjön
Ingen fotosyntes funkar, det blir syrefattigt, fiskar brukar kunna överleva ändå på grund av att de är växelvarma och låg ämnesomsättning
66
Vår i sjön
När vattnet har samma densitet så rörs det enkelt om av vindar. därmed får plankton mycket närsalter från botten och det bildas blomning. Fotosyntes funkar och det blir syrerikt
67
Sommaren i sjön
Varmare ytvatten därför blandas inte vattnet leder till syrefattigt i botten och närsalter kommer inte upp till ytan. Språngskikt bildas
68
Höst i sjön
Det blir som våren vattnet kyls och cirkulerar det kommer mycket närsalter från ytan och kommer mycket plankton
69
Basidiesvampar
Sporerna bildas i basidier. Ytterst på en basidie finns fyra skaft som vardera håller en spor ex hattsvampar
70
parasitsvamp
Angriper tex träd, ex tickor eller nagelsvamp
71
Mykorhiza
Svampens mycel växer ihop med växtrötter hyferna ökar växtens förmåga att ta upp vatten och närsalter och växten ger svampen näring i form av socker från fotosyntesen,
72
Lavar
Sammarbete mellan svamp och alger. Svamp uttnyttjar alger genom att få näring från deras fotosyntes. I gengälld får algerna blågröna bakterier som bla är skydd mot uttorkning. Finns tre grupper bladlav, busklav, skorplav.
73
Haloklin
Skickt mellan salt och sötvatten
74
Brackvatten stressar
Organismer som hamnar i vatten med lägra salthalt än vanligt får problem med cellernas vattenbalans. De måste satsa mycket energi på att dumpa överskottsvattnet från sina celler därför har de inte lika mycket energi till tillväxt.
75
Blåstång
Mycket i östersjön på grund av att de är de enda sm klarar den låga salthalten.
76
Storalger
Viktiga för livet runt sveriges kuster eftersom de bildar skogar där många smådjur söker mat och skyddtex kräftdjur.
77
Övergödning
Övergödning leder till att tex plankton på ytan kan föröka sig det leder även till att fler organismer på ytan dör det leder till att fler bakterier och saprofyter finns och vde använder syre vid cellandning vilket leder till syrebrist.
78
övergödning synonym
Eutrofiering

Biologi (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions