Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi 1 Del 1 > Ekologi > Flashcards

Ekologi Flashcards

1
Q

Population

A

en grupp individer av en art inom ett visst område

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Populationsekologi

A

studier av populationens dynamik och hur populationens storlek påverkas av olika miljöfaktorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Miljöns bärförmåga

A

ett mått på hur stor populationen ett begränsat områdes resurser räcker till

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Täthetsberoende faktor

A

en faktor som påverkar individantalet först då storleken på en population överstiger en viss nivå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Täthetoberoende faktor:

A

en faktor vars inverkan inte beror på storleken på en population

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Rödlista

A

lista på arter som riskerar att utrotas om vi inte gör något åt problemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Biologisk bekämpning

A

en metod där naturliga fiender används för att komma tillrätta med skadeorganismer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Invasiva arter

A

arter som har införts avsiktligt eller oavsiktligt och som sedan har spridit sig i en ny naturtyp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ekovandaler

A

introducerade arter som påverkar ekosystemet negativt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Organismsamhälle

A

flera populationer, en samling arter som alltid brukar finnas inom ett visst område, med lämpliga miljöförhållanden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nyckelart

A

en art som har stor betydelse för ett organismsamhälles funktion, t.ex. en art som äts av flera olika arter i en näringsväv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Betning

A

växtätande organismer skadar en växt men dödar det inte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Parasitism

A

Parasitism: organism som utnyttjar en annan art och den andra arten missgynnas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Predation

A

organismer som dödar och äter andra organismer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Mutualism

A

likt symbios ett samarbete där båda parter tjänar på det

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Mykorrhiza

A

en typ av mutualism som sker mellan svamp och växt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Kommensalism

A

en art behöver en annan art för att klara sig, men den andra arten tar ej skada

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Symbios

A

mutualism men innefattar även parasitism och kommensalism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Producenter

A

organismer som från oorganiskt material producerar organiskt material, främst är det de organismer som genomför fotosyntes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Konsumenter

A

organismer som måste leva av andra organismer för att få energi och byggnadsmaterial

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Näringskedja

A

en enkel beskrivning av hur energin flödar mellan organismerna i ett ekosystem (växter, växtätare, köttätare) samt hur en del av grundämnen omsätts, alltså deras kretslopp, måste alltid börja med en producent

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Detritusnäringskedja

A

en näringskedja som innefattar nedbrytarnas omsättning av material från döda organismer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Näringsväv

A

ett schema där man försöker visa många olika beroenden i ett ekosystem, vem som äter vem, det är en kombination av flera olika näringskedjor och visar på beroende mellan olika arter i en viss miljö

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Biomassa

A

den totala mängden biologiskt material inom ett ekosystem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Näringspyramid

A

en modell för hur biomassan och därmed energin, minskar för varje nivå i näringskedjan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Destruenter

A

bakterier och svampar som bryter ner dött organiskt material

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Generalister

A

djur som äter många olika arter, t.ex. människor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Specialister

A

djur som bara äter en eller ett fåtal arter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Kaskadeffekt

A

när man tar bort någonting, oftast en toppkonsument, så får det väldigt stora effekter som vi inte kan förutspå någon annanstans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Humusämnen

A

organiskt material som inte är fullständigt nedbrutet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Torv

A

ett slags humusämne, men som mest kommer från vitmossa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Fossila bränslen

A

stenkol och olja från tidigare geologiska perioder som används som bränslen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Nitrifikationsbakterier

A

bakterier som omvandlar ammoniumjoner till nitratjoner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Ekosystem

A

ett avgränsat område, och alla organismer det innehåller samt de abiotiska faktorer som påverkar organismerna i området, storleken varierar. Det är den som studerar ekosystemet som bestämmer gränserna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Biom

A

flera naturtyper, stor naturtyp på jorden som ofta omfattar en stor del av en världsdel, ex. regnskog, öken, taigan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Biosfär

A

det område på och runt jorden där det finns liv, sfär=klot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Atmosfären

A

gasskitet, luften, runt jorden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Hydrosfären

A

allt vatten på jorden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Litosfären

A

jordens översta lager av fast mark

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Erosion

A

marken förstörs, sköljs bort eller blåser bort

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Mark

A

underlaget där växter kan rota sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Berggrund

A

det fasta berget

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Jord

A

löst material ovanpå berggrunden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Mineraljord

A

krossat berg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Morän

A

jordart som bildats genom att inlandsisen skrapat loss material från berggrunden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Organogena jordarter

A

har bildats från döda växt- och djurdelar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Grus

A

jordart med ganska stora partiklar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Sand

A

jordart med medelstora partiklar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Lera

A

jordart med små partiklar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Landhöjning

A

att stora delar av Sverige har höjt sig ur havet sedan den senaste istiden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Jordmån

A

så som det översta skiktet av marken blir genom inverkan av växter, djur, nedbrytare och klimat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Klimat

A

hur vädret brukar vara, alltså mönstret för bland annat temperatur och nederbörd under året

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Komplexitetsteorin

A

ekologi= komplexa system, tolkningar av ekologi måste ses som grova förenklingar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Abiotiska faktorer

A

icke levande faktorer, t.ex. temperatur, salthalt, vind, fukt, ljustillgång, mineraltillgång

55
Q

Evaporation

A

avdunstning

56
Q

Infiltration

A

jorden suger upp vatten

57
Q

Transpiration

A

Växter som släpper ut vatten, de “svettas”

58
Q

Perspiration

A

djur som svettas, släpper ut vatten, motsvarighet för transpiration hos växter

59
Q

Vitalitet

A

livskraft

60
Q

Toleransområde

A

hur organismer tolererar abiotiska faktorer

61
Q

Biotiska faktorer

A

levande faktorer ex. växter, parasiter, konkurrens, partnerns, byten och bakterier

62
Q

Habitat

A

område/miljö för organism, “organismens adress”

63
Q

Nisch

A

organismens sätt att leva, “dess yrke”

64
Q

Ekologisk nisch

A

summan av biotiska och abiotiska faktorer

65
Q

Biologiska norrlandsgränsen

A

ett stråk genom Sverige ungefär från nordligaste Bohuslän till Dalälvens mynning. Det sammanfaller med ekens nordgräns och är en viktig gräns för andra växter och djur. Området norr om norrlandsgränsen kännetecknas av kallare klimat och och högre höjd över havet

66
Q

Vegetationsregioner

A

stora landområden (inom Sverige) med ungefär samma växtvärld, skilda av tydliga gränser, det finns totalt 5 stycken

67
Q

Alpina regionen/fjällregionen.

A

kallas även kalfjäll, här är för kallt för träd även under den varmaste tiden på sommaren

68
Q

Fjällbjörksregionen

A

vid fjällsluttning blir det ett bälte där det är för kallt för barrträd men där björken klarar sig bra. Pga av varmare klimat finns det nu områden med barrträd och björkar på högre höjd än tidigare och regionerna håller på att flytta allt högre upp på fjället

69
Q

Norra barrskogsregionen

A

Sveriges del av taigan, barrträd trivs på alla typer av mark, bra på att konkurrera ut andra träd

70
Q

Norra barrskogsregionen

A

Sveriges del av taigan, barrträd trivs på alla typer av mark, bra på att konkurrera ut andra träd

71
Q

Södra barrskogsregionen

A

inom det här området brukar det finnas barrskog på mager mark och lövskog på bördigare mark, norra gränsen av det här området är den biologiska norrlandsgränsen

72
Q

Södra lövskogsregionen

A

här består de naturliga skogarna av bok och- på torrare ställen- ek. Stora delar har odlats upp så skogen finns mest kvar i bergiga områden

73
Q

Taigan

A

det stora barrskogsbältet runt hela norra halvklotet, en typ av biom

74
Q

Skogens utformning

A

trädskikt (fullvuxna träd), buskskikt (buskar och unga träd), fältskikt (ris och örter) och bottenskikt (mossor och lavar)

75
Q

Marken i barrskog

A

jordmånen som bildas i barrskog kallas podsol, podsol bildningen gör att mineralnäringsämnen blir svårtillgängliga för växter, jordmånen förändras efter vilka träd som växer där

76
Q

Marken i lövskog

A

jordmånen i lövskog kallas brunjord, en stor skillnad mellan marken i barrskog är att marken inte är lika skiktad och att humusen här kallas mull jämfört med mår i barrskog

77
Q

Ädellövskog

A

skog med flera av träden ek, bok, alm, ask, lönn och lind samt hassel

78
Q

Brunjord

A

jordmån som bildas i lövskog, lagren är förna, samt ett skikt där humusen, här kallas mull, är blandad med mineraljorden med hjälp av daggmaskar, och nederst den opåverkade mineraljorden

79
Q

Förna

A

det översta skiktet på marken i en lövskog, främst dött växtmaterial

80
Q

Råhumus eller mår

A

den typ av humusämnen/humusskikt som finns i näringsfattig barrskog

81
Q

Blekjord

A

översta skiktet i mineraljorden, där bland annat järn har lakats ur av surt vatten

82
Q

Rostjord

A

skiktet under blekjorden, där bland annat järnjoner anrikas

83
Q

Podsol

A

jordmån i näringsfattig barrskog i ganska kallt och fuktigt klimat, med skikten förna, råhumus/mår, blekjord, rostjord och opåverkad mineraljord

84
Q

Ekologisk succession

A

ett områdets ekosystem förändras över tid genom naturliga processer

85
Q

Primärsuccession

A

Ett område som aldrig tidigare har haft liv. Exempelvis nya vulkanöar eller landhöjningsdelar. Det första som kommer är lavar som har en förmåga att suga sig fast på berget och bilda den första levande hinna. De tar vatten från luften. Sen börjar det komma små årliga växter. Efter det kommer det mer växter som är bättre på att stanna kvar och bilda biomassa. Hela tiden ökar jordlagret mer och mer.

86
Q

Sekundärsuccession

A

Ett område som utsätts för en störning som föranleder en succession. Exempelvis en skog, kalhuggs en åker som plöjs och sedan lämnas eller ett träd som faller i en storm och lämnar en lucka i skogen. Kan alltså vara efter både mänsklig eller naturlig påverkan.

87
Q

Närlandskap

A

parker och skogsmark i tätortens närhet, rekreationsområden samt reservmark för bebyggelse

88
Q

Produktionslandksap

A

mark som domineras av intensivt jordbruk och skogsbruk

89
Q

Monokultur

A

odling av bara en sorts växt över ett stort område

90
Q

Fjärrlandskap

A

landskap långt från bebyggelse och svårt att utnyttja ekonomiskt, till exempel berg, tundra och öknar

91
Q

Naturskog:

A

skog som till stor del har fått utvecklas naturligt

92
Q

Urskog

A

skog som är helt opåverkad av människan

93
Q

Kulturskog

A

skog där det bedrivs skogsbruk, och som utformas så att produktionen ska bli så hög som möjligt

94
Q

Kalhyggesbruk

A

metod för skogsskötsel, där den gamla skogen helt tas bort, och ny skog sedan anläggs, genom att man planterar eller sår frön

95
Q

Naturkultur

A

skogsbruk där syftet är att få träd av olika ålder i skogen, alltså skötsel av produktionsskog utan kalhyggen

96
Q

Skogsvårdslag

A

lag som reglerar hur man ska sköta och utnyttja skogen

97
Q

Regnskog

A

skogsområde där det regnar stort sett varje dag, viktiga typer är tropisk låglandsregnskog, bergsregnskog och tempererad regnskog

98
Q

Stäpp

A

i ursprunglig mening grässtäpp, gräsdominerat område nästan helt utan träd eller större buskar.

99
Q

Epifyter

A

växter som lever på andra växter, ofta uppe i trädkronor

100
Q

Kemisk vittring

A

markens mineral omvandlas kemiskt, många viktiga näringsämnen kan sköljas bort, och andra mineral omvandlas så att marken blir hårdare

101
Q

Erosion

A

marken förstörs, sköljs bort eller blåser bort

102
Q

Zenit

A

när solen står rakt ovanför, alltså i 90 graders vinkel mot marken

103
Q

Permafrost

A

att marken ständigt är frusen

104
Q

Kondensation

A

ämne i gasform kyls och blir till flytande form, avdunstat vatten blir till droppar i moln

105
Q

Avdunstning

A

flytande ämne blir till gasform, med solenergi stiger vatten från vattendrag

106
Q

Avrinningsområde

A

ett landområde från vilket att vatten hamnar i samma sjö/vattendrag, skiljs åt av höjd områden som funkar som vattendelare

107
Q

Surstöt

A

tillfället då pH-värdet i en bäck under en kort period, ofta i samband med snösmältning, blir så lågt att vattenorganismerna skadas

108
Q

Bräckt vatten

A

där flod mynnar ut i havet, vattnet blir då en blandning mellan sött och salt vatten, t.ex. i Östersjön

109
Q

Reglering

A

när ett vattendrag ändras efter människors behov, t.ex. för vattenkraft, sjöfart eller bevattning

110
Q

Torv

A

växtmaterial som inte har brutits ner ordentligt, utan istället har packats ihop i tjocka lager under många år, på grund av syrebrist i våtmarker

111
Q

Våtmarker

A

grunda vattenområden (myrmarker) där grundvattnet precis når upp till markytan

112
Q

Kärr

A

våtmark som får vatten från den omgivande fastmarken

113
Q

Mosse

A

våtmark som bara får vatten från nederbörden

114
Q

Pollenanalys

A

i myrmarker, undersöker vilka växters pollen som finns i torvlagen för att kunna dra slutsatser om naturförhållanden förr

115
Q

Sjötyper

A

näringsfattig brunvattensjö, näringsfattig klarvattensjö, näringsrik sjö

116
Q

Näringsfattig brunvattensjö

A

ganska liten till storleken, ligger i ett skogsområde, vattnet har en brun färg pga humusämnen , liten biologisk mångfald, naturligt ganska lågt pH, ett sjukdomstecken att siktdjupet ökar, då ökar försurningen och vattnet blir klarare

117
Q

Näringsfattig klarvattensjö:

A

ofta ganska stora, typiska sjöar finns i fjällmiljöer, djupa vilket ger stor vattenvolym och sällan syrebrist, lite växtlighet på stränderna, har naturligt ett pH nära 7 men drabbas lätt av försurning, har inga naturliga ämnen som kan neutralisera, om övergödning sker minskar skit djupet då förekomsten av plankton ökar

118
Q

Näringsrik sjö

A

ligger ofta i nära anslutning till jordbruk, mycket växtlighet, pga näringsämnen som läcker ut från jordbruk, stor biologisk mångfald och stor risk för syrebrist, ganska högt pH, kan vara över 7, riskerar inte att bli försurade, innehåller buffrande ämnen som kan neutralisera,

119
Q

Kompensationsnivå

A

den djupnivå där solljuset blivit så svagt att fotosyntesen bara precis går jämt upp med cellandningen. vilket betyder att växter kan existera där men de klarade inte av att växa till sig. kompensationsnivån är även gränsen som delar in sjön i dess olika livszoner

120
Q

Strandzonen (litoralen)

A

platsen där vatten och fastmark möts, så långt ut från stranden so ljuset nåt sjöns botten

121
Q

Det fria vattnet (pelagialen):

A

sjöns fria vattenmassa, från ytan ner till kompensationsnivån, här dominerar plankton,

122
Q

Djupbottenområdet (profundalen)

A

sjöns djupområde, där ljuset inte räcker till för fotosyntes, här lever bara djur och nedbrytare, inga producenter

123
Q

Vårcirkulation

A

den omblandning som sker i en sjö på våren tack vare att solen har värmt hela vattenmassan till samma temperatur (och densitet)

124
Q

Algblommning

A

stor tillväxt av grönplakton, tid tillfällen med god tillgång på mineralnäringsämnen

125
Q

Sommarstagnation

A

vattnet skiktas, varmt skikt på ytan, kallt skikt djupare ner, cirkulationen stagnerar och det är endast på ytskiktet som vattnet cirkulerar

126
Q

Språngskiktet

A

område en bit ner i sjön, temperaturen förändras snabbt, ett litet skikt mellan yt och bottenskikt av sjön under sommarstagnationen

127
Q

Höstcirkulation

A

cirkulationen uppstår tack vare att vattnet kyls ner och hela vattenmassan får samma temperatur och densitet, liknar vårcirkulationen men med lägre temperatur pga mindre solljus

128
Q

Siktdjup

A

så djupt man kan se en vit skiva med en diameter på 25 cm

129
Q

Oligotrof

A

näringsfattig

130
Q

Eutrof

A

näringsrik

131
Q

Buffrande ämnen

A

ämnen som kan motverka försurning t.ex. vätekarbonatjonen

132
Q

Uppvällning

A

när bottenvatten kommer upp till ytan

133
Q

Döda bottnar

A

syrebrist gör att nästan inga organismer kan leva där

Biologi 1 Del 1 (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions