Ekologi Flashcards
1
Q
Population
A
en grupp individer av en art inom ett visst område
2
Q
Populationsekologi
A
studier av populationens dynamik och hur populationens storlek påverkas av olika miljöfaktorer
3
Q
Miljöns bärförmåga
A
ett mått på hur stor populationen ett begränsat områdes resurser räcker till
4
Q
Täthetsberoende faktor
A
en faktor som påverkar individantalet först då storleken på en population överstiger en viss nivå
5
Q
Täthetoberoende faktor:
A
en faktor vars inverkan inte beror på storleken på en population
6
Q
Rödlista
A
lista på arter som riskerar att utrotas om vi inte gör något åt problemet
7
Q
Biologisk bekämpning
A
en metod där naturliga fiender används för att komma tillrätta med skadeorganismer
8
Q
Invasiva arter
A
arter som har införts avsiktligt eller oavsiktligt och som sedan har spridit sig i en ny naturtyp
9
Q
Ekovandaler
A
introducerade arter som påverkar ekosystemet negativt
10
Q
Organismsamhälle
A
flera populationer, en samling arter som alltid brukar finnas inom ett visst område, med lämpliga miljöförhållanden
11
Q
Nyckelart
A
en art som har stor betydelse för ett organismsamhälles funktion, t.ex. en art som äts av flera olika arter i en näringsväv
12
Q
Betning
A
växtätande organismer skadar en växt men dödar det inte
13
Q
Parasitism
A
Parasitism: organism som utnyttjar en annan art och den andra arten missgynnas
14
Q
Predation
A
organismer som dödar och äter andra organismer
15
Q
Mutualism
A
likt symbios ett samarbete där båda parter tjänar på det
16
Q
Mykorrhiza
A
en typ av mutualism som sker mellan svamp och växt
17
Q
Kommensalism
A
en art behöver en annan art för att klara sig, men den andra arten tar ej skada
18
Q
Symbios
A
mutualism men innefattar även parasitism och kommensalism
19
Q
Producenter
A
organismer som från oorganiskt material producerar organiskt material, främst är det de organismer som genomför fotosyntes
20
Q
Konsumenter
A
organismer som måste leva av andra organismer för att få energi och byggnadsmaterial
21
Q
Näringskedja
A
en enkel beskrivning av hur energin flödar mellan organismerna i ett ekosystem (växter, växtätare, köttätare) samt hur en del av grundämnen omsätts, alltså deras kretslopp, måste alltid börja med en producent
22
Q
Detritusnäringskedja
A
en näringskedja som innefattar nedbrytarnas omsättning av material från döda organismer
23
Q
Näringsväv
A
ett schema där man försöker visa många olika beroenden i ett ekosystem, vem som äter vem, det är en kombination av flera olika näringskedjor och visar på beroende mellan olika arter i en viss miljö
24
Q
Biomassa
A
den totala mängden biologiskt material inom ett ekosystem
25
Näringspyramid
en modell för hur biomassan och därmed energin, minskar för varje nivå i näringskedjan
26
Destruenter
bakterier och svampar som bryter ner dött organiskt material
27
Generalister
djur som äter många olika arter, t.ex. människor
28
Specialister
djur som bara äter en eller ett fåtal arter
29
Kaskadeffekt
när man tar bort någonting, oftast en toppkonsument, så får det väldigt stora effekter som vi inte kan förutspå någon annanstans
30
Humusämnen
organiskt material som inte är fullständigt nedbrutet
31
Torv
ett slags humusämne, men som mest kommer från vitmossa
32
Fossila bränslen
stenkol och olja från tidigare geologiska perioder som används som bränslen
33
Nitrifikationsbakterier
bakterier som omvandlar ammoniumjoner till nitratjoner
34
Ekosystem
ett avgränsat område, och alla organismer det innehåller samt de abiotiska faktorer som påverkar organismerna i området, storleken varierar. Det är den som studerar ekosystemet som bestämmer gränserna.
35
Biom
flera naturtyper, stor naturtyp på jorden som ofta omfattar en stor del av en världsdel, ex. regnskog, öken, taigan
36
Biosfär
det område på och runt jorden där det finns liv, sfär=klot
37
Atmosfären
gasskitet, luften, runt jorden
38
Hydrosfären
allt vatten på jorden
39
Litosfären
jordens översta lager av fast mark
40
Erosion
marken förstörs, sköljs bort eller blåser bort
41
Mark
underlaget där växter kan rota sig
42
Berggrund
det fasta berget
43
Jord
löst material ovanpå berggrunden
44
Mineraljord
krossat berg
45
Morän
jordart som bildats genom att inlandsisen skrapat loss material från berggrunden
46
Organogena jordarter
har bildats från döda växt- och djurdelar
47
Grus
jordart med ganska stora partiklar
48
Sand
jordart med medelstora partiklar
49
Lera
jordart med små partiklar
50
Landhöjning
att stora delar av Sverige har höjt sig ur havet sedan den senaste istiden
51
Jordmån
så som det översta skiktet av marken blir genom inverkan av växter, djur, nedbrytare och klimat
52
Klimat
hur vädret brukar vara, alltså mönstret för bland annat temperatur och nederbörd under året
53
Komplexitetsteorin
ekologi= komplexa system, tolkningar av ekologi måste ses som grova förenklingar
54
Abiotiska faktorer
icke levande faktorer, t.ex. temperatur, salthalt, vind, fukt, ljustillgång, mineraltillgång
55
Evaporation
avdunstning
56
Infiltration
jorden suger upp vatten
57
Transpiration
Växter som släpper ut vatten, de "svettas"
58
Perspiration
djur som svettas, släpper ut vatten, motsvarighet för transpiration hos växter
59
Vitalitet
livskraft
60
Toleransområde
hur organismer tolererar abiotiska faktorer
61
Biotiska faktorer
levande faktorer ex. växter, parasiter, konkurrens, partnerns, byten och bakterier
62
Habitat
område/miljö för organism, “organismens adress”
63
Nisch
organismens sätt att leva, “dess yrke”
64
Ekologisk nisch
summan av biotiska och abiotiska faktorer
65
Biologiska norrlandsgränsen
ett stråk genom Sverige ungefär från nordligaste Bohuslän till Dalälvens mynning. Det sammanfaller med ekens nordgräns och är en viktig gräns för andra växter och djur. Området norr om norrlandsgränsen kännetecknas av kallare klimat och och högre höjd över havet
66
Vegetationsregioner
stora landområden (inom Sverige) med ungefär samma växtvärld, skilda av tydliga gränser, det finns totalt 5 stycken
67
Alpina regionen/fjällregionen.
kallas även kalfjäll, här är för kallt för träd även under den varmaste tiden på sommaren
68
Fjällbjörksregionen
vid fjällsluttning blir det ett bälte där det är för kallt för barrträd men där björken klarar sig bra. Pga av varmare klimat finns det nu områden med barrträd och björkar på högre höjd än tidigare och regionerna håller på att flytta allt högre upp på fjället
69
Norra barrskogsregionen
Sveriges del av taigan, barrträd trivs på alla typer av mark, bra på att konkurrera ut andra träd
70
Norra barrskogsregionen
Sveriges del av taigan, barrträd trivs på alla typer av mark, bra på att konkurrera ut andra träd
71
Södra barrskogsregionen
inom det här området brukar det finnas barrskog på mager mark och lövskog på bördigare mark, norra gränsen av det här området är den biologiska norrlandsgränsen
72
Södra lövskogsregionen
här består de naturliga skogarna av bok och- på torrare ställen- ek. Stora delar har odlats upp så skogen finns mest kvar i bergiga områden
73
Taigan
det stora barrskogsbältet runt hela norra halvklotet, en typ av biom
74
Skogens utformning
trädskikt (fullvuxna träd), buskskikt (buskar och unga träd), fältskikt (ris och örter) och bottenskikt (mossor och lavar)
75
Marken i barrskog
jordmånen som bildas i barrskog kallas podsol, podsol bildningen gör att mineralnäringsämnen blir svårtillgängliga för växter, jordmånen förändras efter vilka träd som växer där
76
Marken i lövskog
jordmånen i lövskog kallas brunjord, en stor skillnad mellan marken i barrskog är att marken inte är lika skiktad och att humusen här kallas mull jämfört med mår i barrskog
77
Ädellövskog
skog med flera av träden ek, bok, alm, ask, lönn och lind samt hassel
78
Brunjord
jordmån som bildas i lövskog, lagren är förna, samt ett skikt där humusen, här kallas mull, är blandad med mineraljorden med hjälp av daggmaskar, och nederst den opåverkade mineraljorden
79
Förna
det översta skiktet på marken i en lövskog, främst dött växtmaterial
80
Råhumus eller mår
den typ av humusämnen/humusskikt som finns i näringsfattig barrskog
81
Blekjord
översta skiktet i mineraljorden, där bland annat järn har lakats ur av surt vatten
82
Rostjord
skiktet under blekjorden, där bland annat järnjoner anrikas
83
Podsol
jordmån i näringsfattig barrskog i ganska kallt och fuktigt klimat, med skikten förna, råhumus/mår, blekjord, rostjord och opåverkad mineraljord
84
Ekologisk succession
ett områdets ekosystem förändras över tid genom naturliga processer
85
Primärsuccession
Ett område som aldrig tidigare har haft liv. Exempelvis nya vulkanöar eller landhöjningsdelar. Det första som kommer är lavar som har en förmåga att suga sig fast på berget och bilda den första levande hinna. De tar vatten från luften. Sen börjar det komma små årliga växter. Efter det kommer det mer växter som är bättre på att stanna kvar och bilda biomassa. Hela tiden ökar jordlagret mer och mer.
86
Sekundärsuccession
Ett område som utsätts för en störning som föranleder en succession. Exempelvis en skog, kalhuggs en åker som plöjs och sedan lämnas eller ett träd som faller i en storm och lämnar en lucka i skogen. Kan alltså vara efter både mänsklig eller naturlig påverkan.
87
Närlandskap
parker och skogsmark i tätortens närhet, rekreationsområden samt reservmark för bebyggelse
88
Produktionslandksap
mark som domineras av intensivt jordbruk och skogsbruk
89
Monokultur
odling av bara en sorts växt över ett stort område
90
Fjärrlandskap
landskap långt från bebyggelse och svårt att utnyttja ekonomiskt, till exempel berg, tundra och öknar
91
Naturskog:
skog som till stor del har fått utvecklas naturligt
92
Urskog
skog som är helt opåverkad av människan
93
Kulturskog
skog där det bedrivs skogsbruk, och som utformas så att produktionen ska bli så hög som möjligt
94
Kalhyggesbruk
metod för skogsskötsel, där den gamla skogen helt tas bort, och ny skog sedan anläggs, genom att man planterar eller sår frön
95
Naturkultur
skogsbruk där syftet är att få träd av olika ålder i skogen, alltså skötsel av produktionsskog utan kalhyggen
96
Skogsvårdslag
lag som reglerar hur man ska sköta och utnyttja skogen
97
Regnskog
skogsområde där det regnar stort sett varje dag, viktiga typer är tropisk låglandsregnskog, bergsregnskog och tempererad regnskog
98
Stäpp
i ursprunglig mening grässtäpp, gräsdominerat område nästan helt utan träd eller större buskar.
99
Epifyter
växter som lever på andra växter, ofta uppe i trädkronor
100
Kemisk vittring
markens mineral omvandlas kemiskt, många viktiga näringsämnen kan sköljas bort, och andra mineral omvandlas så att marken blir hårdare
101
Erosion
marken förstörs, sköljs bort eller blåser bort
102
Zenit
när solen står rakt ovanför, alltså i 90 graders vinkel mot marken
103
Permafrost
att marken ständigt är frusen
104
Kondensation
ämne i gasform kyls och blir till flytande form, avdunstat vatten blir till droppar i moln
105
Avdunstning
flytande ämne blir till gasform, med solenergi stiger vatten från vattendrag
106
Avrinningsområde
ett landområde från vilket att vatten hamnar i samma sjö/vattendrag, skiljs åt av höjd områden som funkar som vattendelare
107
Surstöt
tillfället då pH-värdet i en bäck under en kort period, ofta i samband med snösmältning, blir så lågt att vattenorganismerna skadas
108
Bräckt vatten
där flod mynnar ut i havet, vattnet blir då en blandning mellan sött och salt vatten, t.ex. i Östersjön
109
Reglering
när ett vattendrag ändras efter människors behov, t.ex. för vattenkraft, sjöfart eller bevattning
110
Torv
växtmaterial som inte har brutits ner ordentligt, utan istället har packats ihop i tjocka lager under många år, på grund av syrebrist i våtmarker
111
Våtmarker
grunda vattenområden (myrmarker) där grundvattnet precis når upp till markytan
112
Kärr
våtmark som får vatten från den omgivande fastmarken
113
Mosse
våtmark som bara får vatten från nederbörden
114
Pollenanalys
i myrmarker, undersöker vilka växters pollen som finns i torvlagen för att kunna dra slutsatser om naturförhållanden förr
115
Sjötyper
näringsfattig brunvattensjö, näringsfattig klarvattensjö, näringsrik sjö
116
Näringsfattig brunvattensjö
ganska liten till storleken, ligger i ett skogsområde, vattnet har en brun färg pga humusämnen , liten biologisk mångfald, naturligt ganska lågt pH, ett sjukdomstecken att siktdjupet ökar, då ökar försurningen och vattnet blir klarare
117
Näringsfattig klarvattensjö:
ofta ganska stora, typiska sjöar finns i fjällmiljöer, djupa vilket ger stor vattenvolym och sällan syrebrist, lite växtlighet på stränderna, har naturligt ett pH nära 7 men drabbas lätt av försurning, har inga naturliga ämnen som kan neutralisera, om övergödning sker minskar skit djupet då förekomsten av plankton ökar
118
Näringsrik sjö
ligger ofta i nära anslutning till jordbruk, mycket växtlighet, pga näringsämnen som läcker ut från jordbruk, stor biologisk mångfald och stor risk för syrebrist, ganska högt pH, kan vara över 7, riskerar inte att bli försurade, innehåller buffrande ämnen som kan neutralisera,
119
Kompensationsnivå
den djupnivå där solljuset blivit så svagt att fotosyntesen bara precis går jämt upp med cellandningen. vilket betyder att växter kan existera där men de klarade inte av att växa till sig. kompensationsnivån är även gränsen som delar in sjön i dess olika livszoner
120
Strandzonen (litoralen)
platsen där vatten och fastmark möts, så långt ut från stranden so ljuset nåt sjöns botten
121
Det fria vattnet (pelagialen):
sjöns fria vattenmassa, från ytan ner till kompensationsnivån, här dominerar plankton,
122
Djupbottenområdet (profundalen)
sjöns djupområde, där ljuset inte räcker till för fotosyntes, här lever bara djur och nedbrytare, inga producenter
123
Vårcirkulation
den omblandning som sker i en sjö på våren tack vare att solen har värmt hela vattenmassan till samma temperatur (och densitet)
124
Algblommning
stor tillväxt av grönplakton, tid tillfällen med god tillgång på mineralnäringsämnen
125
Sommarstagnation
vattnet skiktas, varmt skikt på ytan, kallt skikt djupare ner, cirkulationen stagnerar och det är endast på ytskiktet som vattnet cirkulerar
126
Språngskiktet
område en bit ner i sjön, temperaturen förändras snabbt, ett litet skikt mellan yt och bottenskikt av sjön under sommarstagnationen
127
Höstcirkulation
cirkulationen uppstår tack vare att vattnet kyls ner och hela vattenmassan får samma temperatur och densitet, liknar vårcirkulationen men med lägre temperatur pga mindre solljus
128
Siktdjup
så djupt man kan se en vit skiva med en diameter på 25 cm
129
Oligotrof
näringsfattig
130
Eutrof
näringsrik
131
Buffrande ämnen
ämnen som kan motverka försurning t.ex. vätekarbonatjonen
132
Uppvällning
när bottenvatten kommer upp till ytan
133
Döda bottnar
syrebrist gör att nästan inga organismer kan leva där
