Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

EKG > EKG > Flashcards

EKG Flashcards

1
Q

Vad ser avledning V1 och V2?

A

höger kammare och kammarseptum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad ser avledning V3 och V4?

A

det främre, anteriora segmentet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad ser avledning V5 och V6?

A

laterala segment

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad ser avledning aVL och avl I?

A

laterala segment

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad ser avledning II, III och aVF?

A

inferiora segment

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är elektrokardiogram och hur uppkommer det?

A

EKG är registreringen av den elektriska aktiviteten i hjärtat
- en överblicksbild av depolarisationsvågens spridning, som normalt sett går från förmak till kammare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

när blir det positiva utslag på ett EKG?

A

då depolarisationsvågen går MOT elektroden SAMT när repolarisationsvågens vektor är rikta BORT FRÅN elektroden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

när blir det negativa utslag på ett EKG?

A

då depolarisationsvågens vektor är riktad bort från elektroden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad representerar P vägen?

A

höger förmaks depolarisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad representerar QRS komplexet?

A

kamrarnas depolarisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad representerar Q-vågen?

A

depolariseringen av kammarseptum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad representerar R vågen?

A

en del av depolariseringen av kamrarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad representerar S vågen?

A

den basala depolariseringen av kamrarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad representerar T vågen?

A

repolariseringen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

i vilken riktning sker repolariseringen?

A

motsatt riktning mot depolariseringen. repolariseringen påbörjas i epikardiet och avslutas i endokardiet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vilka avledningar tittar på hjärtat i frontalplanet?

A

avledning I, II, III och aVL, aVF, aVR

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vilka är de bipolära avledningarna?

A

avledning I, II, III

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vilka är de unipolära avledningarna?

A

aVR, aVL, aVF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur stort område täcker avledningarna som tittar på hjärtat i frontalplanet? Hur stora är stegen mellan två avledningar?

A

ett område på 150 grader, fördelat i steg om 30 grader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vad tittar bröstavledningarna på?

A

bröstavledningarna tittar på hjärtats aktivitet i horisontalplanet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

hur palperar man lättast fram i4 sin och i4 dx?

A

utgå från angulus sterni costa 2 och palpera ner till i4 dx och i4 sin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vilka är de standardiserade platserna V1-V6 ska placeras på?

A

V1 - i4 dx
V2- i4 sin
V3 - mitt emellan V2 och V4. gör inget om elektroden hamnar rakt på ett revben
V4 - i5 i linje med klavikelns medellinje
V5 - i linje med V4 och främre axillarlinjen. Kan mycket väl hamna på ett revben
V6 - i mellersta axillarlinjen, i samma linje som V4 och V5

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

att tänka på när EKG elektroder ska kopplas på (4 saker)

A
  1. KROPPSBEHÅRING: om det kan påverka signalkvaliten ska rakhyvel användas
  2. vid RÖRELSEARTEFAKTER: koppla lektroder proximalt
  3. HUDKRÄM: torka bort hudkrämen där elektroden ska sitta och preparera vid behov med slipmedel
  4. EXTRIMITETSELEKTRODERNA: dessa ska placeras på armar och ben, ej bål
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

vad representerar den svarta elektroden och vart ska den placeras?

A

den svarta elektroden är JORD. Det spelar ingen roll vart denna ska placeras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

varför är placeringen av bröstelektroderna så viktig för ett korrekt EKG?

A

om vi flyttar på bröstelektroderna ändrar vi vinkeln som elektroderna tittar på hjärtat från vilket kan ge feltolkningar när vi tittar på EKGt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

i vilken position ska patienten vara när EKG ska tas och vilka hudområden måste vara tillgängliga?

A

patienten ska ligga på rygg, i bar överkropp samt hudområde på både armar och ben måste vara helt tillgängliga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

i vilka fall kan det fungera med mindre hårväxt på bröstkorgen?

A

när ett vilo-EKG ska tas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

vart kan man läsa av pappershastighet, förstärkningsgrad och vilket filter som används?

A

högst upp i vänster hörn på EKGt

29
Q

om filter som används är 150 Hz, vad innebär detta?

A

att signaler som är över 150 Hz filtreras bort

30
Q

vad har vi på höger respektive vänster sida av EKGt? hur många avledningar visas på respektive sida?

A

på höger sida har vi RYTMDELEN. 6 av 12 avledningar visas. avledningarna som visas är valbara.
på vänster sida har vi MEDIANDELEN. 12 av 12 avledningar visas.

31
Q

hur visas EKGts förstärkning?

A

förstärkningen visas i en testsignal framför EKG signalerna på mediandelens vänstra sida samt rytmdelens högra sida

32
Q

vad behöver vi ha kännedom om för att kunna avgöra kammarfrekvensen? vad är standard i Sverige?

A

för att kunna avgöra kammarfrekvensen måste vi ha kännedom om PAPPERSHASTIGHETEN.
Standard för pappershastigheten i Sverige är 50 mm/sekund (mediandelen) och 12,5 mm/sekund (rytmdelen)

33
Q

hur kan vi bestämma kammarfrekvensen?

A

det finns två sätt kammarfrekvensen kan bestämmas på:
genom att räkna RR-intervallen i rytmdelen och multiplicera dessa med 6 för en UNGEFÄRLIG hjärtfrekvens
använda EKG-linjal

34
Q

varför har EKG linjalen olika skalor för frekvens?

A

de olika skalorna är anpassade till olika pappershastigheter och olika antal slag

35
Q

vilka skalor på EKG linjalen är bäst att använda för att bestäma kammarfrekvensen? Varför?

A

den rödmarkerade oh den grönmarkerade skalan är bäst att använda för att bestämma kammarfrekvensen

36
Q

hur använder du en EKG linjal?

A

det är pappershastigheten som avgör hur många RR-intervall som ska räknas, vilket är angivet i det finstilta på EKG-linjalen
PILEN på EKG-linjalen placeras vid den första R-taggen och så många RR-intervall som ska räknas, räknas.
AVLÄS den siffra som du landar vid = din kammarfrekvens

37
Q

vad är definitionen av rytm?

A

tre eller fler slag i följd som har samma impulsursprung

38
Q

vilka är de tre frågorna du ska ställa dig för att avgöra om det är sinusrytm eller inte?

A
  1. finns det P-vågor i RYTMDELEN?
  2. är P-vågorna positiva DÄR DE SKA VARA positiva?
  3. styp P-vågorna kamrarnas aktivering?
39
Q

vad påverkar P-vågens utseende?

A

P-vågens utseende påverkas av

  • vart depolariseringen startar
  • hur spridningen sker
40
Q

vart ska P-vågorna vara positiva vid normal sinusrytm?

A

i samtliga EXTRIMITETSAVLEDNINGAR, med två EVENTUELLA undantag
- P-vågen i avl III respektive avL kan vara positiva eller negativa

I samtliga BRÖSTAVLEDNINGAR med ETT eventuellt undantag
- P- vågen i V1 kan vara positiv eller negativ

41
Q

vad innebär ektopisk? Hur ser P-vågen ut vid ektopisk förmaksrytm? Varför?

A

ektopisk = som är utanför, felaktigt belägen
vid en ektopisk förmaksrytm ligger fokus långt ner i förmaken vilket medför att de P-vågor som ska vara POSITIVA, ej de som kan vara antingen eller, är NEGATIVA

42
Q

vilken frekvens har en normal sinusrytm?

A

mellan 50 - 100 slag/min

43
Q

vad kännetecknar en normal sinusrytm? (4 punkter)

A
  1. kammarrytmen är mellan 50 - 100 slag/min
  2. positiv P-våg i avledning II med KONSTANT UTSEENDE
  3. konstant PQ-tid
  4. normala QRS-komplex vid normal AV-överledning
44
Q

vad innebär BRAYKARDI och vad klassas som en bradykardi?

A

bradykardi är en form av ARYTMI då hjärtfrekvensen är onormalt LÅNGSAM.

bradykardi < 50 slag/min

45
Q

vad innebär TAKYKARDI och vad klassas som en takykardi?

A

takykardi är en form av ARYTMI då hjärtfrekvenen är onormalt SNABB

takykardi > 100 slag/min

46
Q

om vi ej har en sinusrytm, vad är det som kan ha tagit över taktpinnen?

A

celler på ALLA NIVÅER i retledningssystemet kan ta över om sinusrytmen fallerar eller om ett annat ställe depolariserar fortare än sinusknutan

det kan vara

  • ett ektopiskt fokus i förmaken
  • förmaksflimmer
  • förmaksfladder
  • nodal rytm
  • ventrikulär rytm
47
Q

vad kännetecknar FÖRMAKSFLIMMER?

A

AVSAKNAD AV P-VÅGOR. istället för P-vågor ses Oregelbundna flimmervågor med frekvens > 350 slag/min

OREGELBUNDEN KAMMARRYTM

NORMALA QRS-KOMPLEX

48
Q

vad kännetecknar FÖRMAKSFLADDER?

A

P-VÅGOR SAKNAS. istället för P-vågor ses REGELBUNDNA fladdervågor med “sågtandsmönster” och förmaksfrekvens vanligen mellan 250 - 350 slag/min

kammarfrekvensen är OFTAST REGELBUNDEN, men är beroende av blockeringsgrad i AV-noden som kan variera

NORMALA QRS-KOMPLEX

49
Q

vad innebär att en P-våg är retrograd?

A

den är riktad åt fel håll

50
Q

vad kännetecknar nodal rytm?

A

ingen eller retrograd P-våg so kan komma före eller efter QRS-komplexet

normala QRS-komplex

regelbunden kammarrytm runt 40 - 60 slag/min, alltså något lägre frekvens än vid sinusrytm

51
Q

vad kännetecknar ventrikulär rytm?

A

BREDDÖKADE QRS-komplex med avvikande utseende

LÅNGSAM KAMMARRYTM, eventuellt något oregelbunden. frekvens < 40 slag/min

INGEN RELATION mellan QRS-komplex och förmaksimpulser alternativt ingen förmaksaktivitet alls

52
Q

varför ses normala QRS-komplex vid nodal rytm men breddökade vid ventrikulär rytm?

A

vid nodal rytm utgår rytmen fortfarande från noden och AV-noden sprider impulsen nedåt i retledningssystemet medan vid ventrikulär rytm startar impulsspridningen någon annanstans i kammaruskeln. Detta medför att impulserna inte fortleds via skänklarna

53
Q

i vilket fall kan en patient ha en FYSIOLOGISK bradykardi?

A

Väldigt vältränae individer kan ha en sinusrytm < 50 slag/min utan att det är patologiskt

54
Q

vad är en vanlig bakomliggande orsak till bradykardi?

A

olika grader av AV block

55
Q

vad är AV-block och vilka typer kan vi dela in dessa i?

A

AV-block är RETLEDNINGSHINDER som förenklat sagt innebär att det finns ett hinder i den elektriska överföringen i området mellan förmak och kammare

AV-blocken delas in i

  • AV-block I
  • AV-block II
  • AV-block III
56
Q

vad kännetecknar AV-block I?

A

AV-block I: konstant förlängd PQ-TID ( > 2 millisekunder) för det tar lång tid för impulsen att överledas

    • PQ-tid > 2 millisekunder = > 2 EKG-rutor vid pappershastighet 50 mm/sek
    • för äldre patienter gäller PQ-tid > 220 millisekunder

alla P-vågor följs av QRS-komplex

57
Q

vad kännetecknar DE TVÅ OLIKA TYPERNA av AV-block II? Vilken är den vanligast förekommande typen?

A

vid Mobitz typ 1 = Wenckebach-block ser en SUCCESSIV FÖRLÄNGNING AV PQ-tiden under flera slag. Tillslut blockeras impulsen helt och kammarkomplex faller bort

vid Mobitz typ 2 är PQ-tiden konstant och blockeringen kan vara regelbunden eller oregelbunden
– blocket är OFTAST beläget nedanför AV-noden

Mobitz typ 1 är den vanligast förekommande typen

58
Q

vad kännetecknar AV-block III?

A

AV-block III = AV-dissociation och det förekommer ingen överföring av impulser från kammare till förmak
– förmaken går i en rytm
– kammaren går i en egen, långsam rytm
ersättningsrytm som genereras av kammaren
själv. den sista räddningsplankan

ser även BREDA, REGELBUNDNA kammarkomplex och P-vågor men dessa har ingen samordning

59
Q

vilka är de möjliga ursprungen för takykardier?

A

sinustakykardi (normalt tillstånd vid fysisk aktivitet)
förmaksfladder med hög överledning
snabbt förmaksflimmer
supraventrikulär takykardi

nodal takykardi

ventrikulär takykardi

60
Q

vad kännetecknar en ventrikulär takykardi?

A

breda QRS-komplex

tydliga EKG komplex saknas

hjärtats pumpförmåga är OBEFINTLIG och det krävs en lyckosam defibrillering för att patienten ska överleva

61
Q

vad står SVES för och när uppstår det?

A

SVES = supraventrikulära extraslag

det uppstår vid ektopiskt förmaksfokus eller nodalt fokus

62
Q

vad står VES för och vad är typiskt för ett EKG då dessa förekommer?

A

VES = ventrikulära extraslag

avsaknad av P-våg
breddökat QRS-komplex med avvikande utseende
inte överensstämmande T-våg
vanligen full kompensatorisk paus

63
Q

vad är ersättningsslag?

A

ersättningsslag är slag som är utlösta från ett annat fokus när den normala sinusimpulsen uteblivit

64
Q

vad innebär det när P vågen är för bred eller för hög?

A

när P-vågen är för bred eller för hög innebär det FÖR MYCKET MUSKELMASSA och en FÖRSTORING av en eller båda förmakarna

65
Q

hur bred och hur hög är en normal P-våg?

A

en normal P-våg är

bredd < 120 ms = 6 mm

höjd < 0.3 mV = 3mm

(obs! mindre eller likamed)

66
Q

om P-vågen är bredare än 120 ms och/eller har en stor negativ andel i V, vad visar detta på?

A

vänster förmakshypertrofi

67
Q

om P-vågen är högre än 0.3 mV, vad visar detta på?

A

höger förmakshypertrofi

68
Q

hur många millisekunder representerar 1 cm på EKG pappret (stanardinställning Sverige)?

A

200 millisekunder

EKG (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions