EKG Flashcards
1
Q
I vilket plan täcker extremitetsavledningar?
A
Frontalplanet
2
Q
Vilka är de sex extremitetsavledningarna?
Hur ser deras polaritet ut?
A
- 3 bipolära kopplingar; avledning I, II och III
- 3 unipolära kopplingar aVR, aVL, aVF
3
Q
I vilket plan tittar bröstavledningar?
A
Horisontalplan
4
Q
- Består av två delar
- Till höger alla hjärtslag med 6 avledningar (maskinen väljer bra ut 3 extremitets- och 3 bröstavledningar) under 10 sek (12,5 mm/sek)
- Till vänster ett EKG-komplex från alla avledningar (mediankomplex), räknas fram utifrån komplex till höger, visar från 12 olika håll (50 mm/sek)
- Vad kan vara viktigt att kolla beroende på land EKG utförs?
A
Kolla hastigheterna
5
Q
Förstärkning och kvalité finns överst på EKG-checklistan
- Förstärkning 10 mm/mV, (150 Hz, signaler över denna nivå filtreras bort)
- Strömmarna från hjärta är för svag utan förstärkning
- Du ser om EKG ser helt hackigt ut – dålig kvalité
Vad kommer som sen på listan?
A
Rytmdiagnostik
6
Q
Vad är det första du gör under rytmdiagnostik?
A
-
Hjärtfrekvens
- Till höger, bedöm rytmdelen (sek), få slag, långsam puls (bradykardi < 50), hög puls (takykardi >100)
- Räkna antal slag (RR-intervall) i rytmdelen (mellanrum) och multiplicera med 6 (eller använd EKG-linjal)
7
Q
Vad gör vi på EKG-checklistan efter att vi undersökt hjärtfrekvensen och ska kolla sinusrytm?
A
- Finns det P-vågor?
-
P-vågor positiva där de ska vara positiva
- Avledning 3 , aVL och V1 kan vara bägge, resten positiva
- Kommer det från annan plats kan ”resten” bli negativa
- Styr P-vågor kamrarnas aktivering?
- Ja, ja, ja = sinusrytm (ledtråd också om rytmen är jämn)
- Definition av sinusrytm – kammarrytm 50-100 slag/min, positiv P-våg i II (bäst P-våg) med konstant utseende samt konstant PQ-tid
8
Q
Vad är felet på detta EKG?
A
Inget, det är normalt
- 11,5 RR-intervall = 70 puls med oregelbunden puls i mitten normalt då det är andningsvarierat
9
Q
Vad visar detta EKG?
A
Nodal (AV) rytm
- Ingen P-våg alls (ibland retrograd P-våg före eller efter QRS-komplexet)
- Normalt QRS-komplex
- Regelbunden kammar-rytm, 40-60 slag/min (alltså lite lägre)
10
Q
Vad visar bilden?
A
Ventrikulär rytm
- Breddökade QRS-komplex med avvikande utseende (eftersom det sker utanför retledningssystem)
- Långsam kammarrytm <40/min
- Ingen relation mellan QRS och förmaks-impulser (på bilden ses P-vågor utan relation till QRS) alternativt ingen förmaksaktivitet alls
- Kan ses vid AV-block III
11
Q
Vad visar bilden?
A
-
Förmaksflimmer
- P-vågor saknas
- Istället oregelbundna flimmervågor med frekvens över 350/min
- Oregelbunden kammarrytm (se bilden)
- Normala QRS-komplex (smala)
12
Q
Vad visar bilden?
A
Förmaksfladder
- P-vågor saknas
- Sågtandsmönster (F-vågor)
- Förmaksfrekvens vanligen mellan 250 och 350 /min
- Kammarfrekvensen är oftast regelbunden, men är beroende av blockeringsgrad i AV-noden
- Blockeringsgraden i AV-noden kan variera, t.ex. kan var 4:e F-våg överledas till kamrarna, s.k. 4:1 blockering (eller 2:1 osv)
- Normala QRS-komplex
13
Q
Vad är fel i detta EKG?
A
- Förmaksflimmer
- Kammarfrekvens 80/min (13x6)
14
Q
Vad visar bilden?
A
15
Q
Vad visar bilden?
A
- Regelbunden rytm kan störas av extraslag
-
SVES (supraventrikulära)
- Ektotopiskt förmaksfokus (Ej från Sinusknutan) eller nodalt (föregås inte av P-våg eller retrograd sådan)
- P-vågen är förändrad eller döljs av T-vågen
- Vanligen normal QRS-sekvens
16
Q
Vad visar bilden?
A
-
Ventrikulära (VES)
- P-våg saknas före QRS-komplexet (inget från förmak!)
- Breddökat QRS-komplex med avvikande utseende (sänkningen efter på ST-sträcka)
- Diskordant T-våg (icke normal)
- Vanligen full kompensatorisk paus (2 RR-intervaller efter)
17
Q
Retledningshinder kan vara
- AV-block 1, 2 eller 3
- Högersidig skänkelblock och vänster
- En av skänkelblocken har två delar vilka och vilken av blocken är det?
A
Bakre eller främre fascikelblock
Kan vara i hela vänstersidan eller någon fascikel
18
Q
Vad visar bilden?
A
- AV-block I – förlängd P till Q tid, alla P-vågor följs dock av QRS-komplex (ses bäst på vänster sida förstås där mätning går bättre)
19
Q
Vad visar övre bild?
A
- AV-block II, vissa P-vågor följs inte av QRS-komplex
- Mobitz typ 1, d v s med s k Wenckebach-periodik, är lokaliseringen så gott som alltid i AV-knutan och QRS-komplexet är därför smalt och tillståndet oftast benignt. PQ-tiden förlängs succesivt tills förmaksimpuls blockeras helt och QRS faller bort (tenderar upprepas, var tredje P-våg blockeras är vanligast 3:2)
20
Q
Vad visar bilden?
A
- AV-block II, Mobitz typ 2
- Lokalisationen oftast mer distal (His bunt och skänkel) och QRS-komplexet är i regel breddökat (PQ-tiden ofta konstant och denna övergår ofta till AV-block III)
21
Q
Vad visar bilden?
A
- AV-block III, P-vågor kommer regelbundet men QRS oregelbundet. Sinus stoppas i AV-nod och då tar kammare över (blir då breddökning), totalt block
22
Q
Vad är det för fel på P-vågen?
A
- Inget, detta är en normal P-våg
- Positiv i avledning I till aVF samt V3-V6
- Höjd
23
Q
Vad händer med P-våg vid vänster förmakshypertrofi?
A
24
Q
Vad händer i P-våg vid höger förmakshypertrofi?
A
Höjd > 0,3 mV (3 mm)
(Avledning II och V1 höjs de tydligt)
25
Vad är normal PQ-tid?
Normalt 120-200 ms \< 60 år)
120-220 ms \> 60 år
26
Vad visar bilden?
* Förlängd PQ-tid (AV-block I), ska normalt finnas inom två rutor
27
Vad visar dessa bilder?
* Kort PQ-tid med **deltavåg** (kan ske vid överledning från annat ställe än AV-noden, tar liksom en genväg)
* En rest från den embryonala utvecklingen
28
Sätt dit rätt siffror
29
Sätt dit rätt bokstäver
30
* **Elektisk axel**
* Huvudriktning (gemensam) för den elektriska aktiviteten (vektorn) vid depolarisation
* Anges som gradtal i frontalplanet (extremitetsavledningar)
Hur ser en normal elektisk axel ut?
* Normal 0-90 grader (-30 ok hos äldre)
* Om avledning I och II är positiva är det oftast normalt (minus i II så är det vänsterställt)
31
Vad är felet på den i mitten?
* Vid högerkammartillväxt dras elektrisk axel mer åt aVF
* Om avledning I och II är positiva är det oftast normalt (minus i II så är det vänsterställt)
32
Vad är felet på den till höger?
* Vid vänsterkammartillväxt dras elektrisk axel uppåt
* Om avledning I och II är positiva är det oftast normalt (minus i II så är det vänsterställt)
33
Vad är normal bredd (duration) på QRS-komplexet?
(5 mm)
34
Vad visar bilden (strecken)?
* **Gråzon** 100-120 ms (stor ruta 100 ms)
* Intraventrikulärt ledningshinder
* Deltavåg
* Kammarhypertrofi
35
Vad ser du på bilden som avviker?
* QRS-komplex bredd -\> 120 (6 mm)
* Skänkelblock
* Bilden visar vänsterställt skänkelblock
* Bredare V5 och V6 signifikant
* Även djupt S i V1
* Pacemaker
* Kammarutlöst rymt
* Deltavåg
36
Vad visar tyder bilden i V1 på?
Högersidigt skänkelblock (ökad bredd och M-formad linje i V1)
37
Vad kan höga amplituder av QRS-komplexet tyda på?
Vad är höjden relaterad till?
* Höga amplituder tyder på
* Mkt muskelmassa eller ansträngt hjärta
* Bra elektriska transmissions-förhållanden (lång och smal)
* Delvis åldersrelaterat
38
Vad kan låga amplituder av QRS-komplex tyda på?
* Låg elektrisk aktivitet
* Dämpning av signaler (vätska, fett, luft)
39
* Q-våg (normal)
* Kommer av septums aktivering
* Små Q-vågor i V4-V6 och extremitetsavledningar
* Liten Q-våg i **en** inferior avledning (II-III)
* QS-komplex i V1 och/eller III
Vad kan bilden tyda på?
Var får Q-vågor aldrig förekomma?
* Att den är patologisk (bilden)
* -\> 40 ms
* -\> 25 % av R-våg i samma avledning
* Q-våg i V2 eller V3 (får aldrig förekomma)
40
Vad ses till höger i bild?
* R-vågsprogression
* I vissa lägen blir det inte Q våg utan minskad R-våg i bröst
* V4 eller V5 ska ha högsta topp (**och bara en topp!**)
* Till höger ses patoligisk (trolig infarkt) då den ökar i början och minskar för att sedan öka igen
41
Vad är det viktigaste att beakta gällande ST-sträcka hos någon som kommer in med ont i bröstet?
* ST-höjning vid akut hjärtinfarkt (viktig)
* Kolla i alla avledningar!
42
**T-vågen**
* Speglar kamrarnas repolarisation (ska vara positiv oftast)
* Ett huvudsakligen positivt QRS-komplex följs av vanligen av en positiv T-våg
* Negativ kan ses vid?
Hjärtinfarkt, ichemi, breddökade QRS, perikardit osv
43
* QT-tiden är ett mått på hjärtats mekaniska systole
Hur korrigeras QT-tid och vad är patologiskt?
* QT-tid varierar med kön och frekvens därför används QTc-tid där man korrigerar på olika sätt
* -\> 460 ms är patologiskt
44
Förstärkning och kvalité
Rytmdiagnostik
P-vågor
PQ-tid
QRS-komplex
innan vi sammanfattar fynden, vilka tre ytterligare parametrar tittar vi på?
ST-sträckan
T-vågen
QT/QTC-tid
45
Hur ska du placera V1-V6?
Hur ska du placera extremitetsnoderna?
Röd på höger arm, gul på vänster arm och grön på vänster ben,
Svart är jordning så kan placeras på t ex vänster ben också
46
Vad innebär PQRSTU?
47
Vad innebär en ruta på bredden?
Vad innebär en ruta på längden?
48
Hur ser du skillnad på vänster- och högerställd kammare på EKG?
49
Hur kan du snabbt avgöra om elaxeln är normal, höger- eller vänsterställd genom att titta på två avledningar?
50
Ett annat namn för skänkelblock?
Grenblock
51
Vad visar den övre bilden?
* **Alltid breddökning \> 120 mm**
* RBBB = right bundle branch block (högergrenblock)
* Blocket sitter basalt i kamrarna och i högergrenblock tar det längre tid att sprida impulsen till höger kammare
* V1-V2 – R och R´ (höger kammare som ligger efter)
* V5-V6 – bred S-våg,
* Förändrad T-våg och ST-sträcka eftersom repolariseringen också bli störd
* Negativ ST-sträcka och T-våg i V1 och V2
* Positiv T-våg i V5 och V6
52
Vad visar bilden?
* LBBB = left bundle branch block (vänstergrenblock)
* Tar längre tid att sprida impuls i vänster kammare
* Breda och klumpiga QRS-komplex i alla avledningar
* V1-V2 - djup och bred S-våg, r saknas eller är mindre än normalt
* V5-V6 (även I och aVL) - bred, ev hackig och klumpig R-våg
* Sekundär störning i ST och T-del
* Vänstersidiga (V5-V6 och I-aVL) - ST-sänkning och T-vågsinversioner
* V1-V3 ST-höjning (inte högre än 5 mm) och positiva T-vågor
53
Vänster skänkel har två fasciklar.
Vad händer vi främre fascikelblock (främre hemiblock) gällade EKG?
* Främre fascikelblock (främre hemiblock) Sprids impulsen via den vänstra bakre fascikeln ges vänsterorienterad elaxel
* Inga breddökade M eller V-formade QRS-komplex i bröstavledningar (såvida inte samtidigt högergrenblock finns – bifascikulärt block))
54
Vänster skänkel har två fasciklar.
Vad händer vid bakre fascikelblock (bakre hemiblock) gällade EKG?
* Impulsen sprids via den vänstra främre fascikeln vilket ger högerorienterad elaxel
55
Vad skiljer främre- och bakre vänster skänkelblock om vi kollar på extremitetsavledningar?
56
**Amplitud - low voltage**
* alla bröstavledningar \< 10 mm (1 mV) eller
* alla extremitetsavledningar \< 5 mm (0,5 mV)
Vilka skillnader finns gällande avledningarna?
* Viktigt tänka på att små variationer i bröstavledningar påverkar mkt, det gör inte extremitetsavledningar
57
**Patologiska Q-vågor/ändring i R-taggarnas höjd**
* Patologiska Q-vågor alltså breda eller djupa
* Kan användas för som markörer på gamla infarkter
Vektor uppe till vänster (infarkt i närmaste vägg) försvinner vilket gör att andra vektorer ger större vektorutslag
Japp, försök komma ihåg detta
58
**Då någon kommer in med bröstsmärta är det viktigt att tänka ST-sträcka**
* **Kolla i alla avledningar!**
* ST-sträcka ska ligga på samma nivå som innan QRS-komplex
Vad ska man tänka på gällande J-punkten?
* Max 1,5-2 mm i V1-V3
* Max 1 mm i övriga avledningar
59
**Då någon kommer in med bröstsmärta är det viktigt att tänka ST-sträcka**
* Kolla i alla avledningar!
* ST-sträcka ska ligga på samma nivå som innan QRS-komplex
Vad är viktigt tänka gällande ST-sträckan (den är inte höjd)?
* Sänkning av ST-sträcka
* Mät 60 ms efter J-punkt
* Max 0,5 mm är tillåtet
60
**Då någon kommer in med bröstsmärta är det viktigt att tänka ST-sträcka**
* Kolla i alla avledningar!
* ST-sträcka ska ligga på samma nivå som innan QRS-komplex
* Normal form är lätt konkav
När kan man se en knickad ST-T-övergång?
61
När kan man se en nedåtsluttande ST-sänkning?
Ischemi
Vänsterkammarbelastning
Skänkelblock
62
När kan man se den ospecifika ST-sänkningen "hängmatta"?
LM-behandling
Hypokalemi
63
* LM, cerebrovaskulära katastrofer och intrakraniell tryckstegring
Vad kan vi eventuellt se på EKG vid någon av dessa?
Negativ T-våg
64
Var kan vi tillåta att T-våg är negativ?
V1 samt i aVL eller III (när R-amplituden är liten)
65
På vilket sätt kan QT-tiden orsaka arytmier?
Om det är lång QT-tid
66
Vad är patologisk QT-tid?
Hur mäter du QT-tiden?
* -\> 460 ms är patologiskt
* Se vad datorn räknat ut då den justeras (QTc-tid)
67
**U-våg**
* Efterpotential med låg amplitud
* Oklar betydelse
* Kan påverka mätning av QT-tid
Kan ses oftare vid?
Ses oftare i samband med bradykardier
68
**Sammanfattande svar och tolkning**
* Var systematisk
* Checklistan!
* Gör en egen tolkning innan du läser datorns tolkningsförslag
* Ta ställning till datortolkningen, tycker du samma sak
* Vid tveksamheter, visa EKG för någon mer
* Datorn är bra på vissa saker och din hjärna på andra
Svaret ska innehålla?
* Grundrytm
* Hjärtfrekvens
* Eventuella patologiska fynd/diagnos
* Jämför med ett tidigare taget EKG
69
Hur bestämmer vi att vi har rytm?
Tre eller fler slag från samma impulsursprung
70
Vad händer med P-våg vid ektopisk förmaksrytm (längre ner i förmaken)?
Mer negativ
71
Vad i tusan är det detta?
**Förmaksflimmer**
72
Vad är detta?
**Förmaksfladder**
73
Ventrikelflimmer är en typ av ventrikulär takykardi, vad händer med pumpförmågan och vad måste göras?
**Obefintlig pumpförmåga**
**Kräver defibrillering**
74
Vad tyder bred eller hög P-våg på?
Mkt muskelmassa och förstoring av en eller båda förmaken
75
Sinusarytmi
* Uppfyller kriterier för sinusrytm men rytmen är oregelbunden.
Vad tyder denna på hos yngre individer och hur kan det avhjälpas?
* Normalfysiologiskt hos unga individer
* Beror på att hjärtfrekvens stiger vid inandning (minskad vagusaktivitet) och minskar vid utandning (ökad vagusaktivitet)
* Om man håller andan blir rytmen helt regelbunden
* Respiratorisk sinusarytmi är ovanligt hos vuxna/äldre individer och kan då orsakas av myokardischemi, sinusknutesjukdom eller digitalistoxicitet
* En första diagnostisk åtgärd är att be patienten hålla andan, blir rytmen regelbunden så är tillståndet sannolikt ofarligt
76
Hur börjar depolariseringen av kammrarna och vilka utslag ger den i V1-V2 och i V5-V6?
Normalt börjar depolarisation av kammare i septum. Septums aktivering börjar i vänstrra delen av septum och går mot högra delen.
Den lilla vektorn som septum genererar blir riktad framåt och höger, dvs mot V1 och V2 vilket ger liten r-våg
Samma vektor registreras som liten q-våg i V5-V6
77
Höga QRS-amplituder i vänsterkammaravledningar samt ST-sänkningar och T-vågsnegativitet i samma avledningar tyder på?
**Vänsterkammarhypertrofi**
78
Vad innebär VAT?
79
När kan vi säga att VAT är förlängd och vad kan det tyda på?
Högerkammarhypertrofi: VAT i V1–2 \> 0,03 sek
Vänsterkammarhypertrofi: VAT i V4–6 \> 0,05 sek
80
Vad ska vi tänka på vid breddökningar av QRS gällande bedömningen framåt?
* Vid breddökning beroende på **högersidigt skänkelblock** – försiktig bedömning framåt
* Breddökning pga **vänstersidigt skänkelblock**, **deltavåg**, **pacemaker** eller **AV-block III** – avbryt utvärdering (ST-sänkning och annan patologi kan döljas)
81
Vad visar bilden?
82
Vad visar bilden?
83
Vad innebär en diskordant T-våg?
Den har omvänd riktning (vektor) mot kammarkomplexet
84
Vad innebär en konkordant T-våg?
Den har samma riktning (vektor) som QRS-komplexet
85
Vad tänker du om du har en ensam Q-våg i t ex V4?
En gång är ingen gång då vi behöver en bekräftande granne (alltså att Q-våg syns även i V3 eller V5
86
Nodala ersättningsslag, kännetecknas av?
Längre RR-intervall än mellan de sinusutlösta slagen
Ingen P-våg före ersättningsslaget. Ev. en P i QRS eller strax efter.
87
EKG checklista, hur ser den ut?
* ID, (ålder)
* Kvalitet o testsignal
* Rytm
* Hjärtfrekvens–HF (HR)
* Grundrytm
* Ev. extraslag
* P‐våg
* PQ‐tid
* QRS‐komplex
* ST‐sträcka
* T‐våg
* QT‐intervallSammanfattning och jämförelse med tidigare EKG + kliniska fynd
88
Vad visar EKG?
1) Förmaksflimmer
2) Frekventa SVES
3) Förmaksfladder
4) AV‐block II
Och beskriv också varför?
Förmaksflimmer
* Oregelbunden kammarrytm
* Inga P-vågor utan flimmervågor som syns bra i ffa V1
* Ofta relativ snabb rytm
89
Vad visar EKG?
1) Förmaksflimmer
2) Frekventa SVES
3) Förmaksfladder
4) AV‐block II
Och beskriv också varför?
Frekventa SVES
* De för tidiga slagen är smala och har samma konfiguration som de sinusutlösta slagen
* Vart tredje slag kommer för tidigt med en efterföljande kompensatorisk paus
* Datortolkningen föreslår AV-block II, typ 2
90
Vad visar EKG?
1) Förmaksflimmer
2) Frekventa SVES
3) Förmaksfladder
4) AV‐block II
Och beskriv också varför?
Förmaksfladder
* Ofta regelbunden kammarfrekvens
* Snabb förmaks-aktivitet 250-350/min i form av regelbundna fladdervågor med s.k. ”sågtandsmönster”
* Blockeringsgrad 4:1Var fjärde fladdervåg överleds.
* Påverkar möjligheten att bedöma ST-sträcka och T-våg
91
Vad visar EKG?
1) Förmaksflimmer
2) Frekventa SVES
3) Förmaksfladder
4) AV‐block II
Och beskriv också varför?
Förmaksfladder
* Här ett förmaksfladder med varierande blockeringsgrad 2:1 alternativt 4:1
* Ofta regelbunden kammarfrekvens
* Snabb förmaks-aktivitet 250-350/min i form av regelbundna fladdervågor med s.k. ”sågtandsmönster”
* Blockeringsgrad 4:1Var fjärde fladdervåg överleds.
* Påverkar möjligheten att bedöma ST-sträcka och T-våg
92
Vad visar EKG?
1) Förmaksflimmer
2) Frekventa SVES
3) Förmaksfladder
4) AV‐block II
Och beskriv också varför?
AV-block II typ 1 (Mobitz typ 1)
* Något oregelbunden kammarfrekvens
* PQ-tiden förlängs successivt tills ett kammarkomplex uteblir och cykeln börjar om, s.k. ”Wenchebach-fenomen”
93
Vad visar EKG?
Och beskriv också varför?
AV-block III
* Långsam hjärtfrekvens
* Breddökade QRS-komplex
* Ingen koppling mellan förmaksaktivitet och kammarkomplex
94
Vad visar EKG?
Och beskriv också varför?
AV-block III
* AV‐block III med fokus i vänster kammare
* Utseendet beror på placering av fokus.
* Långsam hjärtfrekvens
* Breddökade QRS-komplex
* Ingen koppling mellan förmaksaktivitet och kammarkomplex
95
Vad visar EKG?
Och beskriv också varför?
Vänstersidigt skänkelblock
* Breddökade QRS-komplex
* Djupa S-vågor i högersidiga avledningar
* Klumpiga R-vågor i vänsteravledningar
* Avbryt tolkningen här!
96
Vad visar EKG?
Och beskriv också varför?
Högersidigt skänkelblock
* Breddökade QRS-komplex med ”M-form” i högersidiga avledningar V1 – V3
* Bred S-våg i vänstersidiga avledningar
97
Vad visar EKG?
Och beskriv också varför?
Pacemaker
* Breddökade QRS-komplex
* Pacemakerspikar före QRS-komplexen och/eller före förmaksaktivering
* Liknar ofta vänstersidigt skänkelblock
98
Vad visar EKG?
* 1) Anteroseptal infarkt
* 2) Inferior infarkt
* 3) Posterior infarkt
* 4) Högerkammar‐hypertrofi
Och beskriv också varför?
Anteroseptal infarkt
* Patologiska Q-vågor och/eller patologisk R-vågsprogression i anteroseptala bröstavledningar
* Patologisk R-vågsprogression ger minskade R-amplituder över framväggen.
* (Patienten har förmaksflimmer)
99
Vad visar EKG?
1) Anteroseptal infarkt
2) Inferior infarkt
3) Posterior infarkt
4) Högerkammar‐hypertrofi
Och beskriv också varför?
Inferior infarkt
* Patologiska Q-vågor i inferiora avledningar, (II, aVF o III)
* Ev. T-vågs-negativisering.
100
Vad visar EKG?
1) Anteroseptal infarkt
2) Inferior infarkt
3) Posterior infarkt
4) Högerkammar‐hypertrofi
Och beskriv också varför?
Posterior infarkt
* Höga R i V2-V3
* Ev. ST-sänkning anteroseptalt
* Ofta syns också inferiora förändringar så att det blir hela bakväggen som är drabbad.Här är det i troligen i den akuta fasen med tydliga ST-sänkningar
101
Vad visar EKG?
1) Anteroseptal infarkt
2) Inferior infarkt
3) Posterior infarkt
4) Högerkammar‐hypertrofi
Och beskriv också varför?
Högerkammarhypertrofi
* Ev. högerställd elaxel
* Höga R i V1-V2
* Ev. ST-sänkning V1-V3
* Ev. negativa T-vågor V1-V3
* Ev. lägre R/ djupare S i V5-V6
102
Vad visar EKG?
1) Akut fram‐väggsinfarkt
2) Perimyokardit
3) Vänsterkammar‐hypertrofi
4) VagalaEKG‐förändringar
Och beskriv också varför?
Perimyokardit
* Utbredda ST-höjningar i de flesta avledningarna med positiva T-vågor
* Senare i förloppet ses negativa T-vågor
* Kan också visa utbredd T-vågs-negativisering från början.
103
Vad visar EKG?
1) Akut fram‐väggsinfarkt
2) Perimyokardit
3) Vänsterkammar‐hypertrofi
4) VagalaEKG‐förändringar
Och beskriv också varför?
Akut framväggsinfarkt
* ST-höjning i J-punkten, ofta med uppåtbuktande form på ST-sträckan
* Utveckling av Q-vågor/patologisk R-vågsprogression
* Ev. hyperakuta T-vågor som senare blir negativa.
104
Vad visar EKG?
1) Akut fram‐väggsinfarkt
2) Perimyokardit
3) Vänsterkammar‐hypertrofi
4) VagalaEKG‐förändringar
Och beskriv också varför?
Vänsterkammarhypertrofi
* Höga R-taggar i vänsterkammar-avledningar (V5-V6, aVL, I)
* ST-sänkning och negativa T-vågor i vänsterkammar-avledningar
* Ev. vänsterställd elaxel
105
Vad visar EKG?
1) Akut fram‐väggsinfarkt
2) Perimyokardit
3) Vänsterkammar‐hypertrofi
4) VagalaEKG‐förändringar
Och beskriv också varför?
Vagala EKG‐förändringar
* Tidig repolarisation som kan ge en hög ST-avgång.
* Hög T-våg
* Kan vara svårt att skilja från perikarditoch infarkt.(Just här syns också en respiratorisk sinusarytmi)
106
Vad visar EKG?
1) Barn‐EKG
2) Patologisk R‐vågsprogression
3) Normalt EKG
4) Felkopplat EKG
Och beskriv också varför?
Felkopplat EKG
* Patologisk R-vågsproggression
* V1 och V3 är omkastade
* Upptäcks också vid jämförelse med tidigare EKG
* Ta ett nytt EKG och skicka till databasen!!
* Detta EKG ska inte sändas in i systemet.
107
Felkoppling
Vad har de gjort fel?
I detta fall är V4 och V6 omkastade.
* Just här var det en felkoppling i maskinen som var problemet.
* Var uppmärksam om det blir samma ”fel” på flera patienter i rad.
108
Vad visar EKG?
1) Barn‐EKG
2) Patologisk R‐vågsprogression
3) Normalt EKG
4) Felkopplat EKG
Och beskriv också varför?
Barn-EKG
* Hög hjärtfrekvens och högersidig dominans vid födseln
* En successiv övergång mot mer dominerande vänster kammare under uppväxten
* Speciella tolknings-algoritmer upp till 16 års ålder.
109
Vad visar EKG?
1) Barn‐EKG
2) Patologisk R‐vågsprogression
3) Normalt EKG
4) Felkopplat EKG
Och beskriv också varför?
Patologisk R-vågsprogression
* Amplitud-ökningen för R-vågen uteblir. Det fattas muskelaktivitet riktad mot V3-V4.
110
Vad visar EKG?
1) Barn‐EKG
2) Patologisk R‐vågsprogression
3) Normalt EKG
4) Felkopplat EKG
Och beskriv också varför?
Normalt EKG
* P-vågor före alla QRS-komplex
* Konstant PQ-tid•Positiv P-våg i avledning II
* NormofrekventHär syns en viss variation i hjärtfrekvens p.g.a. andning, s.k. respiratorisk sinusarytmi.
