EKG Flashcards

1
Q

Beskriv hjärtats depolarisering

A

Sa-nod –> AV-nod och Bahmans bunt (vänster förmak till höger) –> Hiska bunten –> höger och vänster skänkel –> purkinjefiber

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad representerar P-vågen?

A

Förmakens depolarisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är normala värden/uteseende på P-vågen?

A

<120ms duration, <2,5mm i extremitetsavledningar. Positiv våg i II men framför allt i alla avledningar. I V1 kan en negativ del ses (bifasisk)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

P-mitrale

A

Innebär ett förstorat vänster förmak till följd av exempelvis mitralisstenos. Karakteriseras av:

  • en tvåpucklig våg i avledning II
  • Ett stort negativt utslag i V1
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

P-pulmonale

A

Förstorat höger förmak till följd av exempelvis ökat tryck i lungkretsloppet. Karaktieriseras av:
- Öka amplituder och duration i II och V1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur yttrar sig ektopiskt fokus vid förmaksdepolairsering?

A

P-vågen ser inte ut som normalt, ju längre från SA-noden det ektopiska fokuset är beläget, ju konstigare ser p-vågen ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur ser p-vågen ut om det ektopiska fokuset är beläget nära AV-noden?

A

Förmaken kommer då att depolariseras på fel håll, alltså nerifrån och upp. Man får en negativ P-våg i II

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka olika avledningar använder man sig av vid 12 avlednings EKG?

A

Extremitetsavledningar (frontalplan) och bröstavledningar (horisontalplan).

Extremitetsavledningarna är:
I –> mellan höger och vänster arm (0°)
II –> mellan höger arm och vänster fot (60°)
III –> mellan vänster arm och vänster fot (120°)
aVL –> höger arm/vänster fot till vänster arm (-30°)
-avR –> Mellan vänster ben och arm, till höger arm fast omvänt. (30°)
avR –> höger och vänster arm, till vänster fot. 90°

Bröstavledningar:
V1-V6. 
V1 och V2, i fjärde intercostalrummet, på respektive sida om sternum. 
V3-V4 --> 
V5-V6 -->
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilken del av hjärtat speglar de olika avledningarna vid EKG?

A
Septum: V1 ch V2
Inferiora delen av hjärtat: II, III, avR
anteriora vänster kammare: V3, V4 
anteriolaterala delen: V5, V6
laterala delen: I, -avR, avL
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad står PQ-tid för? Vad är normala värden?

A

PQ-tid mät från P-vågens start till QRS-komplexets start och karteriseras av den fördröjning som finns mellan förmakens och kamrarnas depolarisering, vilket normalt är fördröjningen i AV-noden.
Normala värden ligger mellan 120-220 ms.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

När ses en förlängd PQ-tid?

A

Vid AV-block 1, när det finns någon form av fördröjning i AV-noden som är längre än normalt. Kan också bero på ledningsfel i Hiska bunten eller omkringliggande myokaridell vävnad.

Kan även vara fysiologiskt och bero på ökad ålder –> försämrad ledning kan fås

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

När ses en förkortad PQ-tid?

A

Om den elektriska ledningen inte går via AV-noden och Hiska bunten som normalt, alltså om det finns accesoriska banor mellan förmak och kammare som saknar fördröjning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är QRS?

A

Är kamrarnas depolarisering, och även förmakens repolarisering gömmer sig där. Alla komplex måste inte ha både Q, R och S vågor. Komplexen ser olika ut i olika avledningar, vilket beror på att depolariseringen sker först septum –> fria väggar –> basala delar.

  • -> om negativ första våg –> alltid Q
  • -> första positivia vågen –> alltid R
  • -> negativ våg efter positiva vågen–> Alltid S
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur ändra QRS normalt i avledning V1-V6

A

R-vågens höjd ökar från V1-V5, för att sedan minska i V6. –> annars talande för skadat myokard som efter infarkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur långt är QRS-komplexet normalt?

A

<120ms

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innebär det att QRS-komplexet är >120ms?

A

Innebär att komplexet är breddökat, och att depolariseringen av kamrarna går för långsamt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur räknas nettoladdningen av QRS-komplexet ut? Varför är det viktigt att veta om nettoladdningen?

A

Genom inspektion av komplexet och summering av dess negativa och positiva delar. Hur stor andel som är över respektive under baslinjen. Är viktigt för uträkning av EL-axeln, samt för att ett positivt kammarkomplex alltid ska följas av en positiv ST-T sträcka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka orsaker finns det bakom en breddökat QRS-komplex?

A
  • Skänkelblock. Den sidan med defekt skänkel kommer att “vänta” på att få signalering från den friska sidan –> fördröjning fås.
  • Hyperkalemi
  • Läkemedel, som minskar retningen i cellerna, exempelvis TCA.
  • Ventrikulära extraslag, ventrikulär rytm (ventrikulär pacemaker också). Beror på den ektopiska signaleringen som fås –> signalen kommer inte att ledas via retledningsystemetem utan cell-cell
  • Accesoriska banor mellan förmak och kammare –> impulsledning utanför retledningssystemet –> längre tid
  • Abberant överledning. Innebär att man får skänkelblock i annars fungerande skänklar på grund av att purkinjecellerna inte hinner repolarisera. Kan ses vid en snabb rytm exempelvis.
19
Q

R-vågens amplitud - hur ska man tänka?

A

En hög R-vågsamplitud är talande för en kammarhypertrofi, alltså att det finns mer myokard –> mer elektrisk signalering.

Hög amplitud kan också ses hos smala individer –> elektroderna kommer närmare hjärtat –> starkare signal.

Lägre amplituder än normalt kan ses hos tjocka individer, eller de med en obstruktiv lungsjukdom då luft kommer emellan.

Normalvärden:

  • I V5 och V6 ska amplituden inte överstiga 27mm
  • S-vågens djup och r-vågens topp i V5 eller V6 ska inte överstiga 35mm.
20
Q

Vad är R-vågsprogession?

A

Innebär att R-vågen ska växa successivt i V1-V5, för att sedan minska i V6. Vid patologisk R-vågspreogression –> talande för genomgången infarkt, men också kardiomyopati, KOL, skänkelblock, hypertrofi, preexcitation.

21
Q

Vad är transitionszon?

A

I den avledning där S-vågens djup är lika stor som R-vågens topp.

22
Q

Hur bedöms Q-vågen?

A

Q-våg är den första negativa vågen i QRS-komplexet. Viktigt att skilja på patologisk och normal.
Patologisk –> >25 % av R-vågsamplituden i minst två intilliggande avledningar.
Duration >30 ms.
Framför allt talande för genomgången infarkt.

23
Q

Vilka andra orsaker än genomgången infarkt finns det till patologisk Q-våg?

A
Normalvariant. 
preexcitation 
pneumothorax 
kammarhypertrofi 
kardiomyopati
24
Q

Vad är ST-sträckan?

A

Mäts från J-punkt till T-vågens start. J-punkten är precis efter s-vågen. Ska vara helt flack normalt, eftersom den speglar en platåfas där myokardcellerna har en relativt konstant membranpotential.

25
Q

Vad är patologisk ST-sänkning/höjning?

A

ST-höjning:
1 mm i alla avledningar, utom i V2 och V3 där 2mm.

ST-sänkning:
1 mm i alla avledningar utom V2 och V3 där 0,5 mm.

26
Q

Vilka orsaker finns det till ST-förändringar?

A

Beror på en defekt repolarisering, som i sin tur antignen kan vara primär och bero på just defekt repolarisering, eller sekundär där man får en defekt repolarisering till följd av en defekt depolarisering. Generellt kan man tänka på ischemi, elektrolytrubbningar, läkemedel (digitalis), VES, takykardi, preexcitering, grenblock, pacemaker.

Vid ST-höjning, tänk att det är infarkt!
Vid sänkning kan det röra sig om infarkt men också de ovan nämnda orsakerna.

27
Q

Vad är T-vågen?

A

Representerar kamrarnas repolarisering.

28
Q

Vad är en normal t-våg?

A

Den är för det mesta positiv, och ska vara konkordant med kammarkomplexet, annars är det talande för patologi.
Ska ha högst amplitud i V2-V3.
Hos kvinnor: <8mm
Hos män: <10mm

29
Q

Hur ser T-vågen ut vid akut myokardischemi?

A

Oftast är det ST-sträckan som är det karakteriserande vid en akut infarkt, men T-vågen kan bli mer bredbasig och toppig. Den inverterade T-vågen isolerad, utan ST-sänkning är inte talande för akut infarkt. En t-vågsinvertering i kombination med ST-deviation är dock talande för akut myokardischemi

30
Q

Hur ser t-vågen ut post myokardischemi?

A

Den kan vara inverterad, alltså negativa. Kan också vara flackare.

31
Q

Hur ser T-vågsprogressionen ut?

A

På samma sätt som R-vågsprogressionen. Ökar från V1-V4/5 för att sedan sjunka lite i V6.

32
Q

Vad är U-vågen? När ses den?

A

Kommer efter T-vågen och har en oklar uppkomst. Ses framför allt på yngre och vältränade individer, med låg hjärtfrekvens. Ses framför allt i V2-V4.

33
Q

Vad är inverterad u-våg talande för?

A

Hjärtsjukdom

34
Q

Tecken till hyperkalemi på EKG

A

De första tecknen brukar vara breda och spetsiga Tvågor.

35
Q

Vad är QT, och QTc tid?

A

Innebär tiden mellan början av QRS-komplexet och t-vågens slut. Representerar hela depolariseringen av repolariseringen av kamrarna. Säger inget om förmakens funktion. QTc-tiden innebär att man har korrigerat QT-tiden efter den aktuella hjärtfrekvensen, eftersom QT-tiden påverkas mycket av det.

36
Q

Normalvärden för QT-tid? Vad ska man tänka vid en förlängd QT-tid?

A

Män: 300-450ms
Kvinnor: 300-460 ms.

Vid en förlängd QT-tid ska man direkt dra öronen åt sig och tänka att det kan röra sig om en livshotande kammararytmi.

37
Q

Vilka orsaker finns det till en förlängd QT-tid?

A

Läkemedel:

  • Antiarytmika klass 1 och 2
  • TCA
  • Vissa antibitoika

Elektrolytrubbningar:

  • hypokalemi
  • hypomagnesemi
  • hypokalcemi
Stroke 
myokardiischemi 
hypotyreos 
hypotermi
AV-block 
kardiomyopati 

Medfödd:
Long-QT-syndrome

38
Q

Hur räknar man ut QTc?

A

QT-tiden/ roten ur RR-intervall

39
Q

Vad är hjärtats el-axel? Vilka värden är normala?

A

El-axeln innebär kammardepolariseringens nettoriktningen. SKa normalt vara pekad framåt, lite vänstersvängd.
Normalt: -30° till 90°
Vänsterställd: 90°
Extremt felställd: -90-180°

40
Q

Hur kan man enkelt kontrollera elaxeln?

A

Med hjälp av avledningar I och II, och dess nettoriktning.
Normal: Positiv i både I och II
Högerställd: Positiv i II, negativ i I
Vänsterställd: Positiv i I, negativ i II
Extremt felställd: Negativ i båda

41
Q

Orsaker till högerställd el-axel

A
Högerkammarhypertrofi 
Akut belastning på höger kammare, LE
Kronisk belastning på höger kammare:
- KOL
- Pulmonell hypertension 
- Pulmonalisstenos 
Lateral infarkt 
Bakre fascikelblock 
Ombytta armelektroder 
Normalt hos nyfödda
42
Q

Orsaker till en vänsterställd el-axel

A
Vänsterkammarhypertrofi 
Vänstergrenblock (se kriterier) 
Främre fascikelblock 
Inferior infarkt 
preexcitering
43
Q

Orsaker till extremt felställd el-axel

A

Felkopplat EKG, framförallt extremitetsavledningar

Ventrikulär takyarytmi

44
Q

Hur sker en systematisk EKG-tolkning?

A

Rytm:

  • Finns det p-vågor framför alla QRS-komplex? Regelbundet? Regelbunden förmaksrymt? kammartyrm? Styr förmaken kamrarnas depolarisering?
  • Är det en annan rytm? Ektopiskt fokus från förmaken?
  • Förmaksflimmer? fladder?
  • Extraslag?

P-vågor:

  • Finns det p-vågor? Hur ser dem ut?
  • > 120 ms?
  • Inverterade?
  • P-mitrale? P-pulmonale?

PQ-tid:
- 120-220. Lång? Kort?

QRS:
- finns det alla vågor?
- Q-vågor? patologiska? 
- Breddökat komplex?
Vid vänstergrenblock och AV-block III, pacemaker eller deltavåg --> avbryt bedömningen 
- R-vågsprogression?
- Amplituder 
- El-axel 

ST-sträcka:
-patologiskt höjd eller sänkt?

T-våg:

  • normal? kongruent? inverterad?
  • T-vågsprogressionen

QT/QTc:

  • förlängd?
  • förkortad?

Sammanfatta fynd och lägg samman med klinisk status!