e Flashcards

1
Q

Första kranialnerven n. offactorius

A

Lukt (näsa)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Andra kranialnerven n. opticus

A

Syn (öga)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Tredje kranialnerven n. oculomotorius

A

Autonom motorik (öga)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Fjärde kranialnerven n. trochlearis

A

Motorik i ögat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Femte kranialnerven sensoriska/motoriska trigeminus

A

Känsel/motorik (ansiktshud, slemhinnor & tuggmuskler)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Sjätte kranialnerven n. abducens

A

Motorik i ögat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Sjunde kranialnerven n. facialis

A

Autonom motorik & smak (muskler, smakorgan, spott & tårar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Åttonde kranialnerven n. vestibulocohleearis

A

Hörsel, balans, jämvikt (örat)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Nionde kranialnerven n. glossopharyngeus

A

Smak, känsel, autonom motorik (tunga, svalg, öra, halspulsådern)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Tionde kranialnerven n. vagus

A

Autonom motorik, känsel (svalg, gom, stämband, hjärta, lungor, mjälte, lever, mag & tarmkanalen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Elfte kranialnerven n. accessorius

A

Motorik i m. trapezius (kappmuskeln, stor muskel på ryggen) och m. sternodeidomastoideus (sneda halsmuskeln)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Tolfte kranialnerven n. hypoglossys

A

Motorik i tungan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Funktion för n. ohrenicus

A

Diafragmans motorik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Funktion för n. radialis

A

Rörelse i armen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Funktion för n. ulnaris

A

Rörelse i armen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Funktion för n. medianus

A

Känsel i tumme & pekfinger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Funktion för n. axillaris

A

Känsel på överarmen och rörelse i axeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Funktion för n. musculospiralis

A

Rörelse i armen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Funktion för n. ischiadicus

A

Nervförbindelser till benen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur många nerver löper ut medulla spinalis?

A

31-32 st

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur många cervicala nerver?

A

8

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur många torakala nerver?

A

12

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur många lubala nerver?

A

5

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur många sakrala nerver?

A

5

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur många coccygeala?

A

1-2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad gör astrocyter?

A

Ger stöd till neuron och reglerar joner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad gör mikrogliaceller?

A

Försvarar neuron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad gör ependymala celler?

A

Hjälper till att cirkulera cerebrospinalvätskan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad gör oligodendrocyter?

A

Insulerar neuroner och stödjer i formandet av myelinskiktet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad gör satellitceller?

A

Omger neuronernas cellkroppar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad gör schwannceller?

A

Insulerar neuron och formar myelinskiktet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Nämn endokrina körtlar

A

Thyroidea/Sköldkörteln
Parathyroidea/Bisköldkörteln
Glandula suprarenalis/binjurarna
Pankreas/Bukspottkörteln
Ovarier/Äggstockar
Testis/Testiklar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Aldosteron: utsöndringsplats, funktion, reglering

A

Binjurebarken

Ökar antalet NaCl-transportörer i nefrontubuli
> Ökar reabsorption av Na+ och därmed även reabsorption av vatten i njurarna
> Ökar blodtryck & blodvolym

Negativ feedback-reglering
(Produktion stimuleras av angiotensin II, indirekt av ökad sympaticuspåslag, blodtrycksfall och brist på salter)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

ADH: utsöndringsplats, funktion, reglering

A

Hypofysens baklob

Avgör hur permiabla samlingsrören är för vatten (reglerar vattenporerna)
> Hur mycket vatten som återupptas i njurarna

Enkel endokrin frisättning
(Produktion stimuleras av osmoreceptorer/låg vätskenivå/lågt blodtryck)

Mer ADH = Mer vattenåterupptag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Insulin: utsöndringsplats, funktion, reglering

A

Pankreas betaceller (bukspottkörteln)

Ökar glukosupptaget & omvandlingen va glukos till glukagon i levern
Ökar cellers fettlagring
Ökar aminosyraupptaget

Enkel endokrin reflex
Stimuli: Hög koncentration glukos, fettsyror och aminosyror i blodet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Glukagon: utsöndringsplats, funktion, reglering

A

Pankreas alfaceller (bukspottkörteln)

Bryter ned glykogen i levern till glukos
Frisätter fettsyror från adipocyter(fettceller)

Enkel endokrin reflex
Stimuli: Lågt blodsocker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Adrenalin: utsöndringsplats, funktion, reglering

A

Binjuremärgen

Ökar glykogennedbrytningen
Ökar fettnedbrytningen
Ökar hjärtats kontraktionskraft & frekvens
Ökar blodflöde till skelettmuskulatur
Minskar blodflöde till hud & mag&tarmkanal (kontraherar arterioler)

Neuroendokrin reflex
(Svar på påslag av sympatiska nervsystemet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Kortisol: utsöndringsplats, funktion, reglering

A

Binjurebarken

Bryter ned glykogen->ökar blodglukos
Stimulerar nedbrytning av fett & protein för energi
Hällar tillväxt och immunsystem - fokuserar energin till hormonets verkan

Negativ feedback: Regleras av ACTH

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

TSH (T3/T4): utsöndringsplats, funktion, reglering

A

Thyroidea/Sköldkörteln

Ökar metabolismen (mitokondrier jobbar snabbare)
Ökar ledningshastigheten i neuron

[Osäker] Negativ feedbackloop - T3 och T4 reglerar varandra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

PTH: utsöndringsplats, funktion, reglering

A

Parathyroidea/Bisköldkörtlarna

Ökar koncentrationen Ca2+ i kroppen
> Frisätter Ca2+ från benvävnad
> Ökar Reab. av Ca2+ i njurarna
> minskar reab. av fosfor i njurarna > Ca2+ frisätts från ben

Enkel endokrin reflex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Kalcitriol: utsöndringsplats, funktion, reglering

A

Njurarna (aktiva ämnet i vitamin D3)

Ökar absorptionen Ca2+ i tunntarmen
Ökar Ca2+ frisättning från benvävnad

Negativ feedback: regleras av PTH

42
Q

CCK: utsöndringsplats, funktion, reglering

A

Duodenum

Stimulerar pankreas till att producera sina enzym
Stimulerar levern att producera galla

Enkel endokrin reflex

43
Q

Gastrin: utsöndringsplats, funktion, reglering

A

Magsäckens G-celler
Stimulerar till produktion av saltsyra i magsäcken och till kontraktioner i magsäcken.

Enkel endokrin reflex eller påslag från enteriska NS idk

44
Q

Vilka enzym bryter ned vilka biomolekyler

A

Lipas: Fett
Amylas: Stärkelse
Proteinaser (ex. trypsin): Proteiner (hpst host peptider)

45
Q

Svalget på latin

A

Farynx

46
Q

Matstrupe på latin

A

Esofagus

47
Q

Magsäck på “latin”

A

Ventrikel

48
Q

Lever på latin

A

Hepar

49
Q

Gallblåsa på latin

A

vesica fellea

50
Q

bukspottkörteln på latin

A

pankreas

51
Q

tjocktarm på latin

A

colon

52
Q

tunntarmens delar på latin eller något

A

duodenum, jejunum, ileum

53
Q

ändtarm på latin

A

rectum

54
Q

Hjärtats retledningssystem fungerar hurdå

A

Aktionspotential i sinusknutan
Sprids via GAP-junctions till förmaken som kontraherar.
Sprids till AV-knutan som sprider den till his’bunt. Sprids vidare till purkinjefibrer som gör så att kammarna kan kontrahera

55
Q

Aktionspotential fungerar hurdå

A

Membranpotentialen på ca. -70mV depolariseras vid stimuli och natriumjoner strömmar in i cellen via noderna i myelinskiktet. Signalen leds vidare till synapsen där kalciumjoner strömmar in och transmittorsubstanser exocyteras. Kaliumjoner pumpas ut för att repolarisera cellen och natriumkanalerna stängs (refraktärperiod). yay

56
Q

Muskelkontraktion fungerar hurdå

A

acetylkolin binder till receptor på myocyten och öppnar jonkanaler (aktionspotential skapas). aktionspotentialen leds vidare i myocyten via t-tubuli och gör så att sakroplasmatiska retiklet frisläpper kalciumjoner. Kalciumjonerna tillsammans med ATP gör så att myosinhuvudena och aktinet kan binda till varandra (korsbrygga). Denna bindning när myosinhuvudena ändrar form, förkortar myofibrillernas struktur vilket gör så att myocyten förkortas. Boom kontraktion.

57
Q

Nerv som går inåt

A

Sensorisk nerv
Afferent nerv

58
Q

Nerv som går utåt

A

Motorisk nerv
Efferent nerv

59
Q

Skallbenet på latin

A

kranium

60
Q

revben på latin

A

costa(e)

61
Q

överarmsben på latin

A

humerus

62
Q

strålben på latin (mot tummen)

A

radius

63
Q

armbågsben på latin

A

ulna

64
Q

ryggrad på latin

A

columna vertebralis

65
Q

lårben på latin

A

femur

66
Q

knäslkål på latin

A

patella

67
Q

vadben på latin

A

fibula

68
Q

skenben på latin

A

Tibia

69
Q

Hur regleras kalciumbalansen

A

Hormon: PTH, kalcitonin, vitamin D3
PTH: Minskar reabsorption av fosfor i njurtubuli
Ökar reabsorptionen av kalcium i njuren
Frisätter kalcium från benvävnad
Ökar njurarnas produktion av vitamin D3

D3: Bildas från kolestrol eller via kost (aktiva ämnet = kalcitriol)

Kalcitonin från tyroidea: hämmar nedbrytningen av benväv och ökar utsöndring av kalcium i njuren

70
Q

Delar av en led

A

led-panna (benet som håller i typ)
ledkapsel (kapslar synovialvätskan)
sena (ytterst)
ledbrosk (skyddar benen i leden)
synovialvätska (i ledkapseln)

71
Q

Om du använder din högra arm för adduktion gör du vadå

A

För den från att vara utsträckt mot höger till vänster/tillbaka till kroppen

72
Q

Om du använder din högra arm för abduktion gör du vadå

A

För den från att vara längs med kroppen upp och ut åt höger

73
Q

Om du använder din högra arm för flexion gör du vadå

A

Du för den framåt mot frontalplaner

74
Q

Om du använder din högra arm för extension gör du vadå

A

Du för den bakåt mot dorsalplanet

75
Q

Sneda halsmuskeln på latin

A

m. sternocleidomastoideus

76
Q

Skuldramuskeln på latin

A

m. deltoideus

77
Q

bröstkorg framsida muskel på latin

A

m. pectoralis major

78
Q

raka bukmuskeln på latin

A

m. rectus abdominus

79
Q

överarmens muskler (2 st) på latin

A

m. biceps brachii
m. triceps brachii

80
Q

lårmuskeln på latin

A

m. quadriceps femoris

81
Q

nackmuskeln på latin

A

m. trapezius

82
Q

nedre ryggmuskeln på latin

A

m. latissimus dorsi

83
Q

sätesmuskeln på latin

A

m. gluteus maximus

84
Q

vadmuskeln på latin

A

m. gastrocnemius

85
Q

Storhjärnan på latin

A

cerebrum

86
Q

mellanhjärnan på latin

A

diencephalon

87
Q

mitthjärnan på latin

A

mescencephalon

88
Q

bryggan i hjärnstammen på latin tror jag

A

pons

89
Q

förlängda märgen på latin (den här kan du inte ha glömt)

A

MEDULLA OBLONGATA

90
Q

De tre lagrena som skyddar ryggmärg och hjärna

A

Dura mater
Araknoidea
pia mater

91
Q

Likvor heter även…

A

cerebrospinalvätska

92
Q

Blodets väg från venor cava och tillbaka

A
  1. venor cava
  2. höger förmak
    2.5 trikuspidalis klaffen
  3. höger kammare
    3.5 pulmonalisklaffen
  4. lungartär
  5. lungkapillär
  6. lungven
  7. vänster förmak
    7.5 bikuspidalisklaffen/mitralisklaffen
  8. vänster kammare
  9. aortaklaffen
  10. aorta
  11. artär
  12. arterioler
  13. kapillärer
  14. venoler
  15. vener
  16. tillbaka i venor cava
93
Q

matens väg in till ut

A
  1. mun (tänder, saliv me amylas & lipas)
  2. farynx
  3. esofagus
  4. magsäck (saltsyra, pepsin)
  5. duodenum (galla från lever, bikarbonat & enzym från pankreas - lipas proteaser amylas)
  6. jejunum (absorbtion)
  7. ileum
  8. colon
  9. rectum (salt, vatten & vitaminupptag)
  10. toa, antagligen
94
Q

Andas in och ut, men hur fungerar det

A
  1. Diafragman kontraheras (+ yttre interkostalmuskler)
  2. brösthålans volym ökar
  3. negativt tryck i pleurahålan
  4. ökar lungvolym
  5. lågt alveoltryck
  6. atmosfäriska lufttrycket högre än i lungorna -> luft flödar in
  7. diafragman slappnar av
  8. brösthålans volym minskar
  9. högt alveoltryck
  10. lufttryck i lungorna högre än i atmosfärem
  11. luft pressas ut
95
Q

luftens väg från utanför din näsa till första kapilläret

A
  1. näshålan för fuktning, rening & uppvärmning
  2. farynx
  3. epiglottis öppet
  4. larynx
  5. trachea
  6. bronk
  7. bronkiol
  8. alveol
  9. kapillär (if it lucky)
96
Q

reflex gogogo

A
  1. sinnescell
  2. signal i sensorisk nerv till ryggmärgen
  3. omkoppling i ryggmärgen
  4. motorisk nerv till samma muskel (sträckreflex) motorisk nerv till böjande muskel (böjreflex)
    4.5 signal upp mot hjärnan om varför vi gjorde så
97
Q

Om du gör statisk spirometri, vad ber bma:n dig at göra?
& vad mäter man då?

A

Andas in maximalt och sedan andas ut maximalt
Vitalkapaciteten

98
Q

Om du gör dynamisk spirometri, vad ber bma:n dig att göra? & vad mäts?

A

maximal andning och sedan andas ut så fort och maximalt som går
Luftflödet/hur snabbt du får ut luft ur lungorna

99
Q

Vad är cytokiner

A

Ämnen som bildas av bakterier, skadade celler eller skadad vävnad - rekryterar neutrofila granulocyter. proteiner från komplementsystemet kan även agera cytokiner.

100
Q

Vad är kemotaxiner

A

Ämnen som utsöndras vid fagocytosen - stimulerar specifika/förvärvade immunsystemet