Dugga T4 Flashcards
- Vad avses med begreppen ”straffrättens allmänna del”, ”straffrättens speciella del” samt ”specialstraffrätt”? Varför delas dessa begrepp upp?
Straffrättens allmänna del = Allmänna regler och läror som är tillämpliga i förhållande till alla/de flesta brottsbeskrivningar.
Den allmänna delen relaterar + tillämpas på den speciella delen (brottsbeskrivningar i BrB och specialstraffrätten)
- Tex uppsåtsregler, används vid mord, stöld, rattfylleri osv.
Straffrättens speciella del=Regler som avser enskilda brottstyper.
Specialstraffrätt = annan straffrättslig reglering utanför BrB.
- Trafikbrottslagen, narkotikastraffbrottslagen och skattebrottslagen osv.
Varför uppdelning?
- Kort - tradition och systematik, endast en formell uppdelning
- BrB är traditionell. Förut hölls straffbestämmelser som var mer föranledda av just då rådande förhållanden utanför lagen. Har en formell grund.
Majoriteten av de specialstraffrättsliga bestämmelserna är av blankettkaraktär. Svårt att passa in mer omfångskrävande lagstiftning (tex olika lagar om terrorism i BrB:s systematik.)
- När är medverkan till specialstraffrättsliga brott kriminaliserad? Finns det ett särskilt krav?
Ansvar för viss gärning ska ådömas den som främjat gärning med råd eller dåd
- Samma ska gälla för i annan lag eller författning straffbelagd gärning, för vilken fängelse är föreskrivet.
HR: medverkan är straffbelagd i specialstraffrätten under förutsättning att fängelse ingår i straffskalan (23:4 st 1)
- Se även vissa särskilda föreskrifter som säger att 23 kap. kan/inte är tillämpligt
- Vad innebär det att någon är i garantställning och i vilka situationer kan det aktualiseras? Ge minst två exempel.
HR - GM ska vara i garantställning för att ansvara för underlåtenhet.
* Funktionen är att begränsa kretsen personer som kan vara brottsliga.
- Två garantställningsgrupper: övervakningsgaranter och skyddsgaranter.
Skyddsgarant - Skyldighet att avvärja risker som hotar någon/något
Övervakningsgarant - Skyldighet att avvärja risker som utgår från vissa farokällor
Exempel 1 = skyddsgarant.
- Föräldrar – barn (nära levnadsgemenskap)
- Erfaren alpinist som tar personer på fjällvandring (Frivilligt åtagande)
Exempel 2 = övervakningsgarant
- Skyldig att avvärja faror som utgår från vissa farokällor, tex den som äger en hund, eller den som har farliga maskiner.
- Vad menas med äkta och oäkta underlåtenhetsbrott?
OMISSIVDELIKT = brottstyper som kan överträdas endast genom underlåtenhet
Ett äkta underlåtenhetsbrott är en överträdelse av ett omissivdelikt
Vanlig tolkning av straffbestämmelsen och tillämpning av övriga ansvarsförutsättningar som följer av brottsbegreppet.
KOMMISSIVDELIKT - Är brottstyper som kan överträdas genom handling (och om ordalydelsen tillåter) genom underlåtenhet
Ett oäkta underlåtenhetsbrott är en överträdelse av ett kommissivdelikt
Ansvar för underlåtenhet kräver:
- Dels att underlåtenheten kan anses falla under ordalydelsen
- Dels att GM är i garantställning (om inte undantag är tillämpligt)
- Vad innebär konkret fara? Ge ett exempel på en situation där det krävs konkret fara för brottsbeskrivningsenlighet.
- “Fara” i lagtext = i allmänhet uppställs ett krav på konkret fara (BrB 3:9, 13:1, 23:2)
- Generell definition av fara:
Gärningen G innebär konkret fara för att följden F inträffar om, och endast om, det är:
1. Existentiellt möjligt att G leder till F
2. Plausibelt att G leder till F (sannolikt)
Preciseringar s 98
* BrB 3:9 - fara vid brott
o “utsättas” - dels krävs att det föreligger konkret fara för att någon ska skadas, dels att någon utsätts för faran (någon ska ha kommit in i farozonen.)
Man kan uttrycka saken så att det räcker att gärningsmannen orsakat fara för att dödsfall eller svår kroppsskada ska inträffa.
En person, som vid ett tillfälle hade avlossat ett flertal pistolskott från ett fönster i sin lägenhet i olika riktningar utåt gatan, dömdes för framkallande av fara för annan.
- Vad kan inrymmas under termen abstrakt fara? Ge exempel på hur denna typ av fara kommer till uttryck i lagtext.
Abstrakt fara ses i doktrinen som en kontrast till konkret fara.
o Kriminaliseringen tar då sikte på det typiskt eller genomsnittligt farliga i ett handlingssätt.
o Indikation på sådan bedömning - lagtexten använder “ägnad att” och “kan”.
o Tex kan behöva avgöra om en uppgift är ägnad att utsätta någon för annans missaktning (BrB 5:1)
o Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.
- Vad menas med att vissa brott är nationellt begränsande? Hur skiljer sig detta från 2 kap. BrB?
o HR - svensk straffrätt gäller för gärningar i Sverige.
o Men dock är detta förenklat. Svensk straffrätt ÄR i stor utsträckning gällande för gärningar utomlands.
- Frågan som ställs är – Utgör gärningen med hänsyn till eventuella nationella begränsningar brott mot svensk lag.
Sammanfattningsvis, nationella begränsningar är av vikt för att avgöra om en brottsbeskrivningsenlig gärning (i strid med svensk lag) har förövats och att det centrala att ta ställning till i regel är:
I. Om brottsbeskrivningen ska tolkas så att den är nationellt begränsad; att den endast gäller gärningar förövade i Sverige - eller att den också gäller gärningar förövade utomlands.
II. Om brottsbeskrivningen är nationellt begränsad; att gärningen måste begås av ett subjekt med svensk anknytning, och
III. Om brottsbeskrivningen är nationellt begränsad; att gärningen måste begås mot ett objekt med svensk anknytning
o Frågan besvaras genom tolkning av bestämmelsen, utifrån dess skyddsintresse och vad som sagts i rättskällorna.
o om gärningen inte utgör brott mot svensk lag kravet på brottsbeskrivningsenlighet är inte uppfyllt.
2 kap BrB:
* OBS! vad gäller frågan om vad som utgör brott enligt svensk lag är BrB 2 kap irrelevant.
o Detta är utanför brottsbegreppet och gäller endast om svensk domstol är behörig att döma över brott.
- Legalitetsprincipen ger uttryck för tre förbud. Vilka är förbuden? Förklara vad de innebär.
- Legalitetsprincipen inrymmer 4 krav på straffrättslig lagstiftning och tillämpning
Retroaktivitetsförbudet
* Föreskriften får inte införas eller tillämpas retroaktivt (till nackdel för tilltalad)
Analogiförbudet * Föreskrift får inte genom analogisk tillämpning (till nackdel för tilltalad) utsträckas över ordalydelsens tillåtelse.
Obestämdhetsförbudet
* Föreskrift måste vara i rimlig utsträckning bestämd i utformningen, dvs vissa krav på begriplighet och precision.
(Föreskriftskravet)
* För att brott ska föreligga och straff ska kunna utdömas måste det finnas stöd i föreskrift.
- Vad innebär att ett brott är perdurerande? Ge två exempel.
- Perdurerande brott = kännetecknas av att preskriptionstid enl. BrB 35 kap inte börjar löpa i och med att brottet är fullbordat, utan för när ett genom brottet uppkommet tillstånd upphör.
- Tex innehav av narkotika samt sådant häleri som innebär förvaring av stöldgods.
o Om det innebär att ett visst tillstånd uppstår (tex frihetsberövande) och preskriptionstid inte börjar löpa förrän detta tillstånd upphört (se BrB 4:1-2)
olaga frihetsberövande enligt 4:2 brb
etc. innehav av narkotika enligt 1§ narkotika strafflagen
- Vad är ett blankettstraffbud?
- Straffbud innehåller ingen fullständig beskrivning av den gärning som kriminalsieras,
Om en straffbestämmelse innehåller ett blankettstraffbud så anges att det som straffbeläggs är en överträdelse av en regel som ges i en annan bestämmelse/författning. Det finns alltså inte en fullständig beskrivning av gärningen som är kriminaliserad i straffbudet.
Blankettstraffbud - stadgar att den som överträder andra normer ska dömas till straff.
- Hänvisningar kan avse bestämmelser inom ramen för den aktuella lagstiftningen och bestämmelser i annan författning.
Får sitt innehåll genom hänvisningar till handlingsregler i andra föreskrifter och att man då bryter de normer som den stadgar
- Vad innebär specialsubjekt och ge ett exempel på var dessa förekommer i lagtext?
Specialsubjekten ställer mer begränsade klasstermer upp för att utpeka gärningsmän, tex 3:3 (kvinna) 11:1 (gäldenär), 21:5 (krigsman)
* När det på beskrivet sätt är så att brottssubjektet måste vara en person som redan före gärningens företagande har viss egenskap eller ställning = säger att brottet kräver ett specialsubjekt * Har främst betydelse i medverkansläran, fler sätt än som framgår i lagtext, i BrB 23:4-5 talas om specialsubjekt som någon i "särskild ställning". ○ Särskilda ställningen kan lika gärna framgå av en beskrivning av gärningsomständigheter som av det uttryck som refererar till GM.
- Vilka uppsåtsformer tillämpas i svensk rätt och vad skiljer dem åt?
Tre uppsåtsformer i gällande rätt (NJA 2004 s 176)
Avsiktsuppsåt (syfte)
Avsiktsuppsåt = Om en gärning utförs med viss avsikt.
o Medveten KG utförs “för att” viss följd ska inträffa.
- Kan endast ha avsiktsuppsåt i förhållande till en följd (framtida tillstånd av en gärning)
o Endast följder/effekter kan vara föremål för syften/avsikter. - Den mest kvalificerade följden av uppsåt.
Insiktsuppsåt (praktisk visshet)
nsiktsuppsåt s 289
* Bygger på det kognitiva elementet uteslutande. GM ska se ett faktum (följd/omständighet) som mycket sannolikt.
* Krävs i princip att GM inte hyser några egentliga tvivel om att en följd kommer inträffa som en konsekvens av gärningen/omständighet föreligger.
Likgiltighetsuppsåt (Misstanke + likgiltig inställning till följden)
= likgiltighetsuppsåt är definitionen av uppsåtets nedre gräns innan medveten oaktsamhet.
* “ett förverkligande av effekten utgjorde inte ett relevant skäl för att avstå från gärningen” - likgiltighet inför följd.
o Prövningen sker i två steg:
o Likgiltighetsuppsåt tillämpas som en nedre gräns för uppsåt. Prövning sker i två led:
1. Om GM var medveten om risken för effekten.
2. (Om ja) - Om GM var likgiltig inför effekten.
- Centrala i likgiltighet = accepterar/godtar följden och omständigheterna
- Vilka former av personlig oaktsamhet finns i svensk rätt och vad skiljer dem åt?
- Medveten oaktsamhet är identisk med misstanke, insikt om risk, tveksamhet. Den som är medvetet oaktsam uppfyller således det första ledet i en prövning av likgiltighetsuppsåt.
o Vad som skiljer medveten oaktsamhet från uppsåt är att personen är likgiltig men endast inför risken. - Omedveten oaktsamhet brukar karakteriseras så att gärningsmannen har skälig anledning att anta, eller borde ha förstått att en viss följd skulle inträffa eller att en viss omständighet förelåg. Den omedvetet oaktsamme är likgiltig inför huruvida det finns en risk. s. 315
o Utgångspunkten vid prövning av omedveten oaktsamhet är att gärningsmannen inte har förstått, ens i form av misstanke, att något visst var fallet eller att något visst skulle komma att inträffa.
o Ett konstaterande av att någon varit omedvetet oaktsam sker i två led, vilket innehåller följande frågor
Orsaksledet = Vad kunde gärningsmannen ha gjort för att
komma till insikt?
Hade gärningsmannen förmåga och tillfälle
att göra detta?
Klandervärdhetsledet = Kan det begäras av honom att han skulle ha
gjort det?
- Vad innebär täckningsprincipen? Vad/Vilka delar av brottsbegreppet ska vara ”täckta”?
Täckningsprincipen innebär att gärningsmannens uppsåt/oaktsamhet ska täcka den rättsstridiga gärningen. Vad gärningsmannen tror han har gjort ska överensstämma med vad som utretts ha skett. s. 324
* Kravet på brottsbeskrivningsenlighet (A1) ○ Prövning av att gärningen uppfyller rekvisiten i en straffbestämmelse, dvs den är straffbelagd. ○ Prövning genom tillämpning av kravet på otillåtet risktagande, relevans = gärningsculpa * A2 - frånvaro av rättfärdigande omständigheter ○ Får inte finnas en undantagsregel (nödvärn etc) * Det är i relation till dessa två A1-2 kravet på uppsåtstäckning relaterar.
- Vad innebär att ett brott ställer krav på överskjutande uppsåt? Hur skiljer sig detta uppsåtskrav (A1) från det allmänna kravet på uppsåt/oaktsamhet (B2)? Ge minst två exempel på specifika brott med krav på överskjutande uppsåt, utöver de som finns i Kriminalrättens grunder, och vilken uppsåtsform som krävs för respektive brott.
Vad innebär att ett brott ställer krav på överskjutande uppsåt?
= Om det för ansvar inte krävs att uppsåtet har någon motsvarighet i verkligheten.
* Finns ingen konkret omständighet att pröva uppsåtet mot, inget i “verkligheten” att relatera uppsåtsbedömningen till på det sätt som då man prövar uppsåt i vanliga fall
Hur skiljer sig detta uppsåtskrav (A1) från det allmänna kravet på uppsåt/oaktsamhet (B2)?
- Överskjutande uppsåtsrekvisit hör till rekvisit för en otillåten gärning, inte till rekvisit för personligt ansvar.
- Konstaterandet att GM har ett sådant uppsåt ingår i bedömning av brottsbeskrivningsenlighet. (A1)
o Man behöver inte pröva uppsåtstäckning till skuldfrågor (B1).
o Undantag från kravet på täckning. - Exempel på fall:
o Vid tex avslutade försöksbrott krävs “uppsåt såsom för fullbordat brott” - kan fyllas med likgiltighet, avsikt, insikt. (okvalificerat uppsåt)
o Med uppsåt att skada (okvalificerat uppsåt) - Fall med strängare krav på uppsåt:
o Spioneri, krävs att GM begått det för att gå främmande makt till handa, krävs särskilt syfte (avsiktsuppsåt).
o Vissa andra syften, tex för att tvinga, för att påverka priset.
6:10 a § BrB - Kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte
Gärningen – den föreslagna eller stämda träffen med barnet – ska ske i syfte att mot barnet begå något av brotten våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt övergrepp mot barn, utnyttjande av barn för sexuell posering eller sexuellt ofredande mot barn. Det handlar om ett överskjutande avsiktsuppsåt.
4 kap. 4 d § Vilseledande till äktenskapsresa
Den som, i annat fall än som avses i 1 a §, genom vilseledande förmår en person att resa till en annan stat än den där han eller hon bor, i syfte att personen ska utsättas för en sådan gärning som anges i 4 c §, döms för vilseledande till äktenskapsresa till fängelse i högst två år. - Det finns ett överskjutande uppsåtsrekvisit i det att gärningsmannens syfte med gärningen ska vara att den vilseledda personen i en annan stat än den där han eller hon bor ska bli bortgift genom olaga tvång eller genom utnyttjande av hans eller hennes utsatta belägenhet eller, om det är fråga om ett barn, förmås eller tillåts bli bortgift. I denna del krävs alltså ett avsiktsuppsåt som vidare måste föreligga redan vid vilseledandet.
- Vad innebär konformitetsprincipen?
- Konformitetsprincipen = En person bör inte anses ansvarig för ett brott, om hon inte kunde rätta sig efter lagen.
o Huvudfunktion - lagstiftningsplanet.
o Lagstiftaren bör undvika att kriminalisera gärningar på att sätt som gör att den som inte kunde agera annorlunda riskerar straffansvar.
- Nyckelord - “kunde”.
- Att kunna göra något kan uppfattas som antingen förmåga eller tillfälle (eller båda).
- 4 underprinciper: en person bör inte vara ansvarig för ett brott om hon:
1. Inte hade förmåga att rätta sig efter lagen
2. Inte hade tillfälle att rätta sig efter lagen
3. Inte skulle ha haft förmåga att rätta sig efter lagen, även om…
4. Inte skulle haft tillfälle att rätta sig efter lagen, även om…
- Vad innebär förtroendegrundsatsen och vad har den för betydelse för den straffrättsliga bedömningen?
o Vi litar ofta på att andra människor kommer att bete sig någorlunda rationellt.
- Ett exempel ( Vid bedömningen om en gärning innefattar ett oaktsamt risktagande (även i en personlig culpabedömning) är förtroendegrunsatsen av intresse
o Om vi inte kan begära av gärningsmannen att han skulle ha brukat sitt förstånd till att komma fram till att den andre inte skulle bete sig rationellt kan vi inte anse att gärningsmannen agerat culpöst. - Den som tex kör bil måste kunna förlita sig på att andra följer de regler och beteendemönster som finns i samhället i allmänt och inom trafiken.
o Om man inte skulle utgå från detta skulle en stor del av mänsklig verksamhet lamslås.
BONUS
* Kan inte räkna med att barn beter sig som ett sätt som för vuxna ter sig rationellt. Samma med berusade, förvirrade, äldre, handikappade.
* Vid en bedömning av om GM:s gärning är culpös kan man normalt bortse från följande typer av andras (föregående) beteende.
1. Sabotage av skyddsanordningar och annat kringgående av säkerhetsåtgärder, inklusive underlåtenhet att bry sig om meddelad varning.
2. Uppenbar misskötsel av sin hälsa, tex underlåtenhet att söka läkarvård eller skydda sig mot att skador förvärras.
3. Svårare brott
* Hävdas att den som är ute i orätta ärendet i princip handlar på egen risk, i vart fall vid grövre brottslighet.
- Ge tre exempel på rättfärdigande omständigheter. Vad innebär de i korthet?
Nödvärn s 210ff
* BrB 24:1 - en annars straffbelagd gärning är tillåten om den företas i en nödvärnssituation, förutsatt att den inte är uppenbart oförsvarlig.
- BrB 24:1 - nämner fyra typer
- Rättfärdigande förutsätter:
- För nödvärn gäller:
(I) Det ska föreligga en nödvärnssituation. Rätt till nödvärn föreligger mot: tex
(a) ett påbörjat/överhängande brottsligt angrepp på person/egendom
(b) den som hindrar att egendom återtas på bar gärning
(c] den som olovligen trängt in/försöker tränga in i hus/rum/gård/fartyg
(d) den som vägrar att på tillsägelse lämna annans bostad
(II) Gärningen ska inte vara uppenbart oförsvarlig
Nöd s 220
* BrB 24:4 - en straffbelagd gärning som förövas i vissa fall av nöd är tillåten om den inte är oförsvarlig.
- Förutsättningarna för ansvarsfrihet är:
(I) En nödsituation ska föreligga. Nöd föreligger när fara hotar:
a. Liv och hälsa
b. Egendom
c. Annan viktigt av rättsordningen skyddat intresse
(II) Gärningen ska inte vara oförsvarlig - BrB 24:7 - en gärning som någon begår med samtycke från den mot vilken den riktas utgör brott endast om gärning är oförsvarlig.
- Ger uttryck för tanken att bäraren av ett intresse kan avstå från detta, staten har inte anledning att skydda intressehavaren.
- Intresset av personlig handlingsfrihet väger tyngre än något annat intresse.
o Kan också väcka frågor om kriminalisering och om något verkligen är frivilligt (tex prostitution) - Förutsättningar för samtycke:
I. Ett giltigt samtycke ska föreligga. Föreligger om:
I. Den utsatte har samtyckt till gärningen
II. Samtycket föreligger vid tidpunkten för gärningen och under hela utförandet.
III. Den samtyckande är behörig att förfoga över det ifrågavarande intresset.
IV. Den samtyckande har förmåga att förstå innebörden av gärningen.
V. Samtycket har lämnats frivilligt och under insikt om relevanta förhållanden och
VI. Samtycket är allvarligt menat.
II. Gärningen ska inte vara oförsvarlig
- Vilka krav ställs på försvarlighetsbedömningen för nödvärn respektive nöd? I vilken situation (nödvärn eller nöd) har du störst möjlighet att agera?
Nödvärnssituation = inte uppenbart oförsvarlig.
- Försvarsgärningen får ej klart avvika från vad som var behövligt för att avvärja hotet
- Det får inte heller råda ett uppenbart missförhållande mellan nödvärnsgärningen och skadan som hotar genom angreppet.
Nöd = inte oförsvarlig
- Se till vilket intresse som hotas och hur akut faran är.
- Se även vilken skada som nödgärningen åsamkar. Krävs i princip att gärningen ska vara påkallad av ett intresse av betydligt större vikt än det som offras genom nödgärningen.
I abstrakta termer har du störst möjlighet i agera i nödvärn (jfr uppenbart oförsvarlig VS oförsvarlig)
- Vad krävs för att ett samtycke enligt 24 kap. 7 § BrB ska rättfärdiga en brottsbeskrivningsenlig gärning?
Samtycke s 226-236
* BrB 24:7 - en gärning som någon begår med samtycke från den mot vilken den riktas utgör brott endast om gärning är oförsvarlig.
- Förutsättningar för samtycke:
I. Ett giltigt samtycke ska föreligga. Föreligger om:
I. Den utsatte har samtyckt till gärningen
II. Samtycket föreligger vid tidpunkten för gärningen och under hela utförandet.
III. Den samtyckande är behörig att förfoga över det ifrågavarande intresset.
IV. Den samtyckande har förmåga att förstå innebörden av gärningen.
V. Samtycket har lämnats frivilligt och under insikt om relevanta förhållanden och
VI. Samtycket är allvarligt menat.
II. Gärningen ska inte vara oförsvarlig - Motiven till BrB 24:7 - HR = gränsen för samtyckets ansvarsbefriande verkan sammanfaller med gränsen mellan ringa misshandel och normalgraden av misshandel.
o Finns dock undantag se prop 1993/94:130 s 43 - omständigheterna kan föranleda att samtycket är giltigt vid normalgraden.
- Ge två exempel på situationer där laga befogenhet kan rättfärdiga en annars brottslig handling.
PolisL 10 § och BrB 24:4 ges 9 situationer där våldsanvändning är okej.
1) När en polisman har att utföra om en tjänsteåtgärd och han möts av våld eller hot om våld
2) Polismannen ska verkställa ett lagligt frihetsberövande och den berövade försöker undkomma eller polismannen annars möts av motstånd av denne eller annan.
- behovsprincipen och proportionalitetsprincipen
- Vad menas med social adekvans och varför behövs denna ansvarsfrihetsgrund? Ge minst två exempel.
Social adekvans = allmän oskriven undantagsregel – en dogmatisk ”slasktratt” eller ”säkerhetsventil” som bör användas uteslutande om man inte kan förklara ansvarsfriheten med stöd av andra regler och principer som är bättre förankrade i straffsystemet.
- Social adekvans är en möjlighet att fria från ansvar, där kravet på gärningsculpa är uppfyllt, där det inte går att finna stöd i givna regler för att anse gärningen rättsenlig – MEN där det ändå framstår som orimligt och oavsiktligt att ett straffrättsligt ingripande ska ske
- Exempel: kosmetiska operationer och vissa gärningar inom sporter (frivilligt deltagande)
- Hockey, boxning ”inom spelets regler”
- Lek
- Ge två exempel på ursäktande omständigheter. Vad innebär de i korthet?
Excess: innebär övermått, att någon överskrider det tillåtna.
- BrB 24:6 - någon med stöd av reglerna beskrivna i A1 (ex nödvärn, nöd osv) har haft rätt att företa en annars straffbelagd gärning, men gjort mer än vad som var medgivet.
- GM går fri från ansvar om han svårligen kunde besinna sig. (Gärningen fördöms, men GM klandras inte eftersom han hade svårigheter att rätta sig efter lagen).
Straffrättsvillfarelse:
Rättsvillfarelser som avser om en viss gärning är straffrättsligt rättsstridig.
Se BrB 24:9: Uppenbart ursäktlig straffrättsvillfarelse medför ansvarsfrihet. Ska tillämpas RESTRIKTIVT.
“En gärning som någon begår i villfarelse rörande dess tillåtlighet (straffrättsvillfarelse) skall inte medföra ansvar för honom om villfarelsen på grund av att fel förekommit vid kungörandet av den straffrättsliga bestämmelsen eller av annan orsak var uppenbart ursäktlig.”
- Ex fel vid kungörelse av straffbestämmelse, felaktig publicering, GM saknade möjlighet att få kännedom om innehållet i straffbud, Otydligt (språkligt) straffbud, Felaktiga besked från myndighet mm.
- Vad är skillnaden mellan putativt nödvärn och nödvärnsexcess?
- Putativt nödvärn
- Kravet på täckning i förhållande till frånvaro av omständighet som gör gärningen rättsenlig.
- GM misstar sig, felaktigt tror att förhållanden och situationer är värre än vad den i verkligheten är. = putativsituationer.
- Konsekvens av putativ = måste ta GM:s bild av verkligheten för given
- Bedömningen:
o Ska ske utifrån GM:s uppfattning
o För att GM ska frikänns förutsätts även att GM:s gärning skulle ha varit rättsenlig om omständigheterna varit sådana som han (felaktigt) trodde.
o Ny prövning om gärningen är rättsenlig, som man gjort på A2 nivån.
o Man utgår nu från den uppfattning som GM haft om omständigheterna som omger gärningen.
o GM kan ej dömas för uppsåtligt brott om han vid sin reaktion håller sig inom ramen för vad som skulle ha varit ej uppenbart oförsvarligt, om verkligheten var som han trodde. - Endast en felaktig uppfattning, men inte av ren okunnighet, utesluter uppsåt.
- För ansvarsfrihet pga tex putativt nödvärn krävs dels att GM är i villfarelse (på det sätt han tror verkligheten är beskaffad) dels att hans gärning skulle ha varit berättigad enligt BrB 24:1
ursäktande omständighet. Excess innebär övermått, att någon överskrider det tillåtna.
- BrB 24:6 - någon med stöd av reglerna beskrivna i A1 (ex nödvärn, nöd osv) har haft rätt att företa en annars straffbelagd gärning, men gjort mer än vad som var medgivet.
- GM går fri från ansvar om han svårligen kunde besinna sig. (Gärningen fördöms, men GM klandras inte eftersom han hade svårigheter att rätta sig efter lagen).
- Vad skiljer en anstiftare från en medhjälpare?
- BrB 23:4 st 2 - ett främjande kan vara antingen anstiftan eller medhjälp
- Anstiftan = definitionsmässigt ett främjande
- Att anstifta någon att göra något är att förmå henne att utföra en gärning - genom psykisk påverkan orsaka hennes gärning.
o Förutsätter inte övertalning/vilseledande, men måste på något sätt innebära att GM får tillräckliga skäl för sitt handlande. - Anstiftan kan ha formen av medanstiftan = vad flera gör i samverkan medför att någon förmås att utföra en otillåten gärning.
- Medhjälp = ett främjande som inte uppfyller kraven på anstiftan.
- Medhjälp kan vara fysisk (exempelvis köra till/från en brottsplats) eller psykisk (exempelvis råd eller uppmuntran.).
- Tex anskaffa spelbord åt den som bedriver äventyrligt spel (BrB 16:14
- Vad menas med medverkansobjekt? Vad menas med medverkansgärning?
· Medverkansobjektet utgörs av GM:s otillåtna gärning(ar)
· Utred vilka otillåtna gärningar GM har begått!
· Alla otillåtna gärningar GM begått är intressant , även sådana som sorteras bort enligt konkurrensläran eller kanske inte ens ses som förövade
· PGA –> medverkansansvar bygger på att någon förövat en otillåten gärning, inte på att någon förövat brott.
Medverkansgärningen: Den medverkandes gärning. Alltså den gärning som främjat medverkansobjektet.
· För att brottsbeskrivningsenlig medverkansgärning ska föreligga krävs enlig BrB 23:4 (som är aktuell för de medverkandes del)
–> att den medverkande har främjat gärningen (dvs medverkansobjektet) med råd eller då
- Vad är skillnaden mellan rättfärdigande och ursäktande omständigheter? Varför är det viktigt att hålla isär begreppen när det är flera personer som är inblandade i förövandet av brott?
Rättfärdigande omständighet = ingen otillåten gärning = inget medverkansobjekt (som bara förutsätter en otillåten gärning – inget brott)
Ursäktande omständighet = GM ursäktas (gärningen är alltså fortfarande otillåten) = medverkansobjekt finns.
- Endast GM berörs (subjektivt)
Varför är det viktigt att hålla isär?
En gärning som är rättfärdigad tillåten och man kan då inte dömas för medverkan medans så är fallet om det endast är en ursäktad handling.
- Vad menas med att försök till brott ställer krav på överskjutande uppsåt? Kan det skilja sig mellan olika medverkande till brottet?
Det allmänna uppsåtskravet ska vara uppfyllt
- Bedöma om det förelegat uppsåt i relation till försökshandlingen och till de omständigheter som ligger till grund för bedömningen av något av de alternativa farerekvisiten
* Uppsåtskrav vid försök = överskjutande uppsåt. Dvs uppsåt att fullborda * Anses indirekt följa av kravet att GM ska ha påbörjat utförandet av ett brott i 23:1. (s 399) - Ev olika uppsåt till olika medverkansobjekt
Kan det skilja sig mellan olika medverkande?
- Anstiftare/medhjälpare?
- tex fixar bil till rån, inte uppsåt till mord
- Varje medverkande bedöms efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom till last.
Överskjutande uppsåt - omständighet som hör till medverkansobjektet.
· Det skulle för ansvar i princip räcka att den medverkande har uppsåt i förhållande till att GM har erforderligt överskjutande uppsåt
○ Den medverkande ska ha uppsåt i relation till medverkansobjektet, där överskjutande uppsåt ingår. DETTA GÄLLER SOM HR.
○ Dock! Det bör krävas att den medverkande inte bara har uppsåt till att GM har ett överskjutande uppsåt, utan även att medverkande har uppsåt i relation till att det som det överskjutande uppsåtet avser kommer att realiseras.
- Vilka typer av gärningar kan bestraffas som förberedelse? Hur vet man om ett brott är straffbart på förberedelsenivå? Ge ett exempel på ett brott som är, respektive inte är straffbart på förberedelsenivå.
Vilka typer av gärningar kan bestraffas som förberedelse?
- Ej försökspunkt och ej fullbordat.
BrB 23:2
- Den ena formen är olika befattningar med pengar eller annat av värde.
- Den andra formen av förberedelse innefattar viss befattning med farliga hjälpmedel.
Förberedelse eller stämpling för ett brott är endast kriminaliserat i särskilt angivna fall. (ex mord)
Förberedelse är straffbelagd i ganska få fall –> rimligt pga bl.a. bevissvårigheter (det förespråkas att tidiga förberedande gärningar istället kriminaliseras som självständiga brott)
Förberedelse till mord är straffbart, men inte för ringa misshandel.
Hur vet man om ett brott är straffbart på förberedelsenivå?
Krav (2) - förberedelse/stämpling kriminaliseras endast i särskilt angivna fall
Ge ett exempel på ett brott som är, respektive inte är straffbart på förberedelsenivå.
- Straffbart 4 kap. 10 § BrB - För försök, förberedelse eller stämpling till människorov
- Ej straffbart misshandel (BrB 3 kap. 5 §).
- Vad förutsätts, utöver ansvar som garant, för att ansvar ska inträda för att inte avslöja eller förhindra brott? Ge exempel på en sådan situation.
23:6 BrB
Ansvaret måste finnas särskilt föreskrivet (se 23:6)
st 1. Avslöja: Underlåtenhet att avslöja brott Brottet ska vara förestående eller pågående (dvs ansvar torde ej dömas vid underlåtenhet att avslöja ett helt avslutat brott). HR uppsåt
st 2. Förhindra: För att förhindra brott ska personen ha ett bestämmande inflytande i en sammanslutning, och underlåta att förhindra ett brott inom ramen för sammanslutningen.
st 3 För underlåtenhet att förhindra brott döms också en förälder eller annan uppfostrare eller förmyndare som underlåter att hindra den som står under hans eller hennes vård eller lydnad från att begå brott
Gemensamma förutsättningar (st 4.)
Ansvar för underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott förutsätter att
1. gärningen har fortskridit så långt att den är straffbar, och
- brottet kan avslöjas eller förhindras utan fara för den handlande eller för någon annan (och, i fall som avses i tredje stycket, att brottet kan förhindras utan anmälan till myndighet, dvs en förälder behöver ej polisanmäla sitt barn)
Det framgår av 23:6 BrB att det ska vara särskilt föreskrivet för att ansvar ska inträda
Avslöja: Ska vara förestående eller pågående. (avslutat ej ansvar)
Förhindra: bestämmande inflytande och underlåter att förhindra ett brott.Ansvar för underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott förutsätter att
- gärningen har fortskridit så långt att den är straffbar, och
- brottet kan avslöjas eller förhindras utan fara för den handlande eller för någon annan.
exempel på situation
RH 1997:1 (Kodefallet). Den åtalade bevittnade en utdragen grov misshandel som ledde till offrets död. Under tiden hade han möjlighet att larma polisen eller annan myndighet. Det var inte säkert att polisen skulle hinna förhindra brottet, men en viss möjlighet fanns. Straffansvar fastställdes.
