Dugga T4

Question 1

Vad är det för skillnad mellan att vara okunnig om vad man gör och att vara okunnig om att det man gör är otillåtet? Hur hanteras denna skillnad inom ramen för brottsbegreppet?

Answer 1

Okunnig om vad man gör (villfarelse om vad man gör – relevant villfarelse) = om man inte har haft förmåga eller tillfälle att rätta sig efter lagen. Inte vid sitt sinnes fulla bruk.

Okunnig om att det man gör är otillåtet (irrelevant villfarelse) = det spelar ingen roll för undvikande av straffansvar – alla ska kunna lagen.

Endast relevant villfarelse kan utesluta skuld (uppsåt eller oaktsamhet), genom att okunnigheten inte är klandervärd eller straffbar. Irrelevant villfarelse kan i undantagsfall innebär att gärningsmannen ursäktas genom straffrättsvillfarelse.

Question 2

Ge tre exempel på ursäktande omständigheter. Vad innebär de i korthet?

Answer 2

1. Tillfällig sinnesförvirring = ett tillstånd där gärningsmannen befinner sig i förvirring pga till exempel feber, chock eller slag mot huvudet. Gärningsmannen är i ett tillstånd där han inte är ”sig själv”. Om det är självförvållad är det inte ursäktande.
2. Excess = när man går för långt i sin nödvärnshandling, kan man räddas av nödvärnsexcess. Gärningsmannen går fri från ansvar om omständigheterna var sådana att han svårligen kunnat besinna sig.
3. Straffrättsvillfarelse = Okunskap om förekomsten av en straffbestämmelse eller en oriktigt uppfattning om dess innehåll leder inte till straffrättslig ansvarsfrihet. Men om den felaktiga uppfattningen var uppenbart ursäktligt kan gärningsmannen slippa straff.

Question 3

Vad menas med putativt nödvärn respektive nödvärnsexcess?

Answer 3

1. Putativt nödvärn = Subjektiv uppfattning om att det föreligger en nödvärnssituation fastän kanske så inte är fallet. Man inbillar sig att man är i en nödvärnssituation. En föreställd verklighet som inte stämmer överens med den faktiska verkligheten
2. Nödvärnsexcess = När gärningsmannen använder sig av oförsvarlig nödvärnshandling, men frias från ansvar då omständigheterna varit sådana att gärningsmannen som använde sig av nödvärnsrätten svårligen kunde besinna sig (BrB 24:6).

Question 4

Vad krävs för att ett samtycke enligt 24 kap. 7 § BrB ska rättfärdiga en brottsbeskrivningsenlig gärning?

Answer 4

För att ett samtycke ska rättfärdiga en brottsbeskrivningsenlig gärning krävs dels att ett giltig samtycke föreligger, dels att gärningen inte är oförsvarlig.

Giltig samtycke:
a) Acceptans: att den utsatte har accepterat gärningen
b) Tidpunkt: att samtycket föreligger vid tidpunkten för gärningen och genom hela gärningen.
c) Behörighet: att den samtyckande är behörig att förfoga över intresse.
d) Förmåga: att den samtycke har förmåga att förstå innebörden av gärningen
e) Frivilligt: att samtyckande har lämnats frivilligt och under insikt om de relevanta förhållandena
f) Allvarlig: att samtycket är allvarligt menat.

Inte oförsvarlig gärning:
Beakta skadans art, vilken kränkning eller fara som gärningen medför, dess syfte och övriga omständigheter.

Question 5

När är medverkan till specialstraffrättsliga brott kriminaliserad?

Answer 5

När fängelse ingår i straffskalan och inget annat är särskilt föreskrivet (BrB 23:4 1 st)

Question 6

Vad innebär ett överskjutande uppsåt? Ge minst två exempel på sådana rekvisit. Hur skiljer sig sådana uppsåtskrav från det vanliga uppsåtskravet?

Answer 6

Överskjutande uppsåt = att det i lagtexten står att man ska ha en viss typ av uppsåt för att rekvisitet ska vara tillämpliga.

Exempel 1) Vid stöld (BrB 8:1) ska man ha tillgängelseuppsåt.

Exempel 2) Vid människorrov (BrB 4:1) ska man ha uppsåt att skada någon, tvinga eller öva utpressning

Skillnaden är att överskjutande uppsåt ingår i A1-bedömningen, behöver ej prövas i B1 och innebär då undantag från täckningsprincipen!

Question 7

Vilka uppsåtsformer tillämpas i svensk rätt och vad skiljer dem åt?

Answer 7

1. Avsiktsuppsåt = när poängen och syftet med handlingen var att den skulle leda till den inträffade följden
2. Insiktsuppsåt = man har praktiskt visshet, dvs nästan 100% säker på att gärningen kommer att leda till följden
3. Likgiltighetsuppsåt = gärningsmannen har misstanke om risken samt är likgiltig inför följden.

Question 8

Vad innebär det att någon är i garantställning och i vilka situationer kan det aktualiseras? Ge minst två exempel.

Answer 8

Innebär att man har en plikt/skyldighet att skydda någon från utomstående risker (skyddsgaranter) eller omgivningen från en särskild risk (övervakningsgarant).

Garantställningen är relevant att undersöka vid underlåtenhetsbrott, då underlåtenhet inte kan leda till ansvar om gärningsmannen inte befann sig i garanställning.

Exempel: Hundägare är övervakningsgaranter för sina hundar och föräldrar är skyddsgaranter för sina barn.

Question 9

Vad avses med begreppen ”straffrättens allmänna del”, ”straffrättens speciella del” samt ”specialstraffrätt”?

Answer 9

1. Straffrättens allmänna del = omfattar regler om brott och straff som är gemensamma för de olika brotten, allmänna regler och läror som är tillämpliga i förhållanden till alla eller de flesta brottsbeskrivningar, t ex reglerna om uppsåt (BrB 1:2)
2. Straffrättens speciella del = regler som avser specifika brottstyper.
3. Specialstraffrätt = strafflagar utanför brottsbalken, t ex trafikbrottslagen.

Question 10

Vad innebär konkret fara? Ge ett exempel på en situation där det krävs konkret fara för
brottsbeskrivningsenlighet

Answer 10

Konkret fara =Innebär att det är existentiellt möjligt att en viss gärning leder till en viss följd och att det är plausibelt dvs sannolikt att gärningen kommer leda till fara.

Ett exempel finns i 13:1 BrB (mordbrand). Om man anlägger en brand (Gärning) är det existentiellt möjligt att människor skadas eller dör (Följd), och det är dessutom sannolikt (plausibelt) att den följden inträffar. Det är konkret fara.

Question 11

Vad menas med medverkansobjekt? Vad menas med medverkansgärning?

Answer 11

Medverkansobjekt = medverkansobjekt är något till vilket man kan medverka till, alltså själva brottet som gärningsmannen begår.

Medverkansgärning: = det otillåtna gärningen som en medhjälpare utfört.

Question 12

Vilka är nödvärnssituationerna?

Answer 12

1. Angrepp: = ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom
2. Hindra återtagande av egendom: = den som med våld eller hot hindrar att egendom återtas på bar gärning.
3. Olaga intrång = den som olovligen trängs in eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg
4. Vägra lämna bostad = den som vägrar att lämna ett bostad efter tillsägelse.

Question 13

Ge två exempel på situationer där laga befogenhet kan rättfärdiga en annars brottslig handling.

Answer 13

1. Polisman ska avvisa eller avlägsna någon från område
2. Polisman ska avvärja en straffbelagd handling, tex någon springer iväg med stöldgods

Question 14

Vad kan inrymmas under termen abstrakt fara? Ge exempel på hur denna typ av fara kommer till uttryck i lagtext.

Answer 14

Abstrakt fara föreligger vid situationer där det inte är helt klart att fara existerar, men gärningen tenderar att innebära fara för en viss följd (ideell fara).

Exempelvis – BrB 4:5 olaga hot: ska vara ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla = någon som utsätts för ett olaga hot behöver inte faktiskt bli rädd.

Question 15

Vilka typer av gärningar kan bestraffas som förberedelse?

Answer 15

1. Tar emot/lämnar pengar eller annan betalning för ett brott
2. Införskaffar sig, tillverkar, lämnar, tar emot etc, något som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid ett brott

Question 16

Vilka former av personlig oaktsamhet finns i svensk rätt och vad skiljer dem åt?

Answer 16

1. Medveten oaktsamhet = misstanke om risk samt likgiltighet inför den risken (risken men inte följden)
2. Omedveten oaktsamhet = man borde ha misstänkt att risken fanns.

Question 17

Vad menas med att vissa brott är nationellt begränsande? Förklara kopplingen mellan detta och 2 kap. BrB.

Answer 17

Att ett brott är nationellt begränsat innebär att man bara kan dömas för gärningen i Sverige om det är olagligt i Sverige och har skett i Sverige.

BrB 2 kap reglerar svenska domstolens behörighet, för att kunna straffas enligt svensk lag måste den svenska domstolen ha behörighet där brottet skedde.

Question 18

Vad skiljer en anstiftare från en medhjälpare?

Answer 18

Man kan bli dömd för anstiftan ifall man uppmanar någon att utföra brottet och man kan bli dömd för medhjälp om man med råd eller dåd förmått annan att utföra brottet (BrB 23:4 1 och 2 st).

Question 19

Ge tre exempel på rättfärdigande omständigheter. Vad innebär de i korthet?

Answer 19

1. Nödvärn (BrB 24:1) = det är rättfärdigat att försvara sig mot ett brottslig angrepp
2. Nöd (BrB 24:4) = en gärning som begår i en nöd är rättfärdigat
3. Samtycke (BrB 24:7) = gärning som begås med samtycke är rättfärdigat.
4. Social adekvans = oskriven regel som innebär att något är rättfärdigat om det är social accepterad av samhället.

Question 20

Vad innebär försöksbrottets krav på ”påbörjat utförandet av visst brott”? Ge minst ett exempel var på när detta krav är uppfyllt respektive inte uppfyllt.

Answer 20

Ett påbörjat utförande av visst brott krävs för att definiera gärningen som ett försök till brott. Gärningsmannen ska vara i en situation där denne är redo att uppfylla sitt uppsåt och det ska i princip vara omständigheter bortom ens kontroll som gör att brottet inte fullbordas.

Uppfyllt = om man riktar en pistol mot någon med uppsåt att döda, trycker ner avtryckaren på vapnet, som man tror är laddat, men som inte är det och därmed fullbords inte brottet.

Inte uppfyllt = om man följer efter någon med uppsåt att mörda, men sedan tappar bort personen man följde efter och därmed inte kunde fullborda brottet.

Question 21

Var går gränsen mellan skuldformerna uppsåt och oaktsamhet? Förklara skillnaden.

Answer 21

Gränsen går mellan likgiltighetsuppsåt och medveten oaktsamhet. I båda fallen ska man ha en misstanke för följden men för att vara uppsåtlig krävs det att man är likgiltig inför följden. Om man endast är likgiltig inför risken, är man endast oaktsam.

Question 22

Vad menas med äkta och oäkta underlåtenhetsbrott?

Answer 22

Äkta underlåtenhetsbrott (omissivdelikt) = Begås genom brott mot straffbud som uttryckligen förbjuder underlåtenhet. (brottstyper som uttryckligen kriminaliserar underlåtenhet)

Oäkta underlåtenhetsbrott (kommissivdelikt) = Begås genom underlåtenhet utan att det finns ett uttryckligt rekvisit om det i lagen. Ansvar föreligger endast om den underlåtna befinner sig i garantställning. (brottstyper som kan begås med handling men även av underlåtenhet.)

Question 23

Vilka krav ställs på försvarlighetsbedömningen för nödvärn respektive nöd? I vilken situation (nödvärn eller nöd) har du störst möjlighet att agera? Varför är det skillnad?

Answer 23

1. Nödvärn = gärningen ska inte vara uppenbart oförsvarlig
2. Nöd = gärningen ska inte vara oförsvarlig

Det är en högre tröskel för nödvärn, kanske för att det är skyddsvärt att kunna försvara sig mot brottsliga handlingar och föratt nödvärnssituationer kan vara mer påfrestande än nödsituationer.

Handlingsutrymmet för att verka rationellt är mindre vid nödvärn än vad det är i nöd, varför tröskeln för vad som är okej att göra måste ställas ganska högt.

Question 24

Vad innebär täckningsprincipen? Vad/Vilka delar av brottsbegreppet ska vara ”täckta”?

Answer 24

Att gärningsmannens uppsåt/oaktsamhet ska täcka hela den rättsstridiga gärningen. Gärningsmannen föreställning och uppfattning om händelseförloppet ska överensstämma med det faktiska händelseförloppet.

Question 25

Vad är ett otjänligt försök? Vad är skillnaden mellan straffbara och straffria otjänliga försök?

Answer 25

Ett otjänligt försök är ett försök till brott som, på grund av yttre omständigheter, inte kan fullbordas.

Straffbara (farliga) otjänliga försök = försök där det, vid en objektiv bedömning, framstår som möjligt att gärningsmannes uppsåt kommer att förverkligas. Om en gärningsman försöker stjäla någons plånbok men dennes ficka är tom, är det ändå försök till stöld.

Straffria otjänliga försök = försök där det, utifrån objektiv perspektiv, inte är möjligt att de fullbordas (dränka någon som redan varit död).

Question 26

Vad är skillnaden mellan rättfärdigande och ursäktande omständigheter? Varför är det viktigt att hålla isär begreppen när det är flera personer som är inblandade i förövandet av brott?

Answer 26

1. En rättfärdigande omständighet gör att en annars brottslig gärning anses vara tillåten ur samhällets synpunkt, fokus på de objektiva omständigheterna.
2. En ursäktande omständighet gör inte gärningen tillåten, men den kan ändå befria gärningsmannen från ansvar, med fokus på de subjektiva omständigheterna.

Viktigt att hålla dessa isär pga medverkansläran, då en gärning som pga rättfärdigande omständigheter är tillåten leder till att man inte behöver testa brottet för den medverkande (som då automatisk går fri).

Question 27

Vad menas med att ett brottsbeskrivningsenligt försök ställer krav på överskjutande uppsåt?

Answer 27

Gärningsmannen måste ha handlat uppsåtligen vid försökshandlingen och haft uppsåt till det fullbordade brottet, dvs det som inte skett.

Question 28

Vad avses med begreppen regelkonkurrens och gärningskonkurrens?

Answer 28

1. Regelkonkurrens = När rekvisiten i skilda brottsbeskrivningar helt eller delvis täcker varandra. Exempelvis vid uppfyllda rekvisit för grov misshandel uppfylls även rekvisiten för misshandel.
2. Gärningskonkurrens = När gärningsmannen gjort flera konkreta gärningen och frågan är vilken/vilka gärningar man ska ”bunta ihop”, bedöma var för dig osv. Exempelvis om flera fall av misshandel under en dag ska bedömas som flera eller en och samma misshandel.

Question 29

Vad menas med social adekvans och varför behövs denna ansvarsfrihetsgrund? Ge minst två exempel.

Answer 29

Rättfärdigande omständighet och allmän oskriven regel som kan göra en gärning tillåten pga att den är allmänt accepteras i samhället.

Den behövs för att minska straffansvaret gällande gärningar som är socialt accepterade, trots att dessa rent materiellt faller under straffbud.

Exempel) Sport och lek (tacklingar i hockey som följder reglerna) och sjuk- och hälsovård (sjuksköterska sätter in dropp på en medvetslös människa som inte kan samtycka).

Question 30

Legalitetsprincipen ger uttryck för tre förbud. Vilka är förbuden? Förklara vad de innebär.

Answer 30

1. Analogiförbudet = Föreskriften får inte till nackdel för den tilltalade utsträckas utöver vad ordalydelsen tillåter, alltså inga analoga bedömningar!
2. Retroaktivitetsförbudet = Föreskriften får inte tillämpas retroaktivt till nackdel för den tilltalade, alltså får en lag som gäller nu inte användas till nackdel för någon som begått brottet innan det blev lag.
3. Obestämdhetsförbudet = Föreskriften måste vara bestämd till sin utformning, alltså finns det ett krav på att regeln måste vara begriplig och preciserat.