Dugga Flashcards
- När inträder bokföringsskyldighet?
Vilka som är bokföringsskyldiga regleras i BFL 2 kap. Beror på ”vem” det gäller men enligt 2:1 är en juridisk person bokföringsskyldig om inte annat framgår senare i 2 kap.
I 2:2–5 anger när/under vilka förutsättningar olika juridiska personer är bokföringsskyldiga
Enligt 2:6 är fysiska personer som bedriver näringsverksamhet bokföringsskyldiga –> Vad är näringsverksamhet? = utåtriktad, yrkesmässig (innefattar varaktighet + omfattningen) ekonomisk verksamhet.
I BFL 4:3 = öppningsbalansräkning ska göras när bokföringsskyldighet inträder. För enskild firma = inträder när företaget börjar sina förbindelser med omvärlden. Svårt att fastställa precis när det är men t ex när företaget börjar träffa avtal etc.
AB = skyldiga göra öppningsbalansräkning/börja bokföra när AB bildas
- Vad ingår i balansräkningen och vad kan utläsas ur den?
- ÅRL 3:1 – balansräkningen ska redovisa företagets alla tillgångar, avsättningar, skulder, obeskattade reserver och eget kapital
- På aktivsidan: sammanställning av företagets tillgångar (i T-konto = debetsidan)
- På passivsidan: EK, obeskattade reserver, avsättningar och skulder (i T-konto = kreditsidan) = visar hur företagets tillgångar är finansierade
Ger en ögonblicksbild av företagets förmögenhet per balansdagen
- Vad ingår i resultaträkningen och vad kan utläsas ur den?
- ÅRL 3:2: Intäkter och kostnader. Intäkter – kostnader= årets resultat
- Intäkter & kostnader = visa affärshändelser som skett
- Kan vara intressant att kolla på om man vill investera
- Vilka olika sätt finns det att avsluta den löpande bokföringen på? Förklara översiktligt vad som skiljer mellan de olika alternativen.
BFL 6 kap
- BFL 6:1 = vilka som ska upprätta årsredovisning: gäller för t ex aktiebolag
o Ska alltid offentliggöras
o 6:2 = upprättas enligt ÅRL
o ÅRL 2:1 = årsredovisning ska bestå av en balansräkning, resultaträkning, noter och en förvaltningsberättelse (som kan innehålla bolagsstyrningsrapport & hållbarhetsrapport). St 2 = för större företag = ingå en kassaflödesanalys
- Årsbokslut = BFL 6:3, andra företag än de i 6:1 ska (om de ej upprättar årsredovisning) avsluta löpande bokföringen med ett årsbokslut, t ex enskilda näringsidkare
o BFL 6:4 = innehåll = resultat- och balansräkning + anger vilka bestämmelser i ÅRL som ska tillämpas
o BFL 6:5 – i årsbokslut ska dessutom upplysningar om vissa olika saker lämnas, t ex vilka principer för värdering tillgångar, avsättningar, skulder som har tillämpats eller hur värdet av AT i BR har beräknats - Förenklat årsbokslut = BFL 6:3 st 2, företag i vilken den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till högst 3 miljoner kr och som inte är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt 6:1 får upprätta årsbokslut i förenklad form enligt 6:6
o BFL 6:6 = innehåll = resultat- och balansräkning. Ska upprättas enligt god redovisningssed
Alla = ska innehålla balans- och resultaträkning. Stora skillnaden mellan de olika rapporterna är mängden information som ska lämnas utöver detta.
I princip = mindre företag ska inte behöva syssla med en ”jobbig” årsredovisning då man inte anser det motiverat att belasta sådana företag med den administrativa bördan det skulle innebära. Större företag = mer pengar/resurser = har tid/råd att i större detalj redovisa allt som skett i en årsredovisning. Sen finns det mellantinget som är årsbokslut.
- Förklara begreppen ”anläggningstillgång” och ”omsättningstillgång”
Anläggningstillgång: tillgångar som är avsedda att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten, ÅRL 4:1 (t ex om företaget köper in hyllor att förvara lagret på = hyllorna avsedda att användas kommande 10 år = AT). Tumregel: 1 år.
Omsättningstillgång: ÅRL 4:1 = allt som inte är AT (t ex om företaget köper in böcker för att sälja till kunderna = syftet är ej att dessa ska stadigvarande brukas eller innehas i företaget) = lager är OT
- Förklara begreppen ”grundbokföring”, ”huvudbokföring” och ”verifikation”
Grundbokföring:
- BFL 5:1 = presentera varje affärshändelserna i registerordning = i den ordning de registreras (och inte i den ordning de inträffar/kronologisk ordning).
- Varför? Ska göra så att man kan stämma av bokförda poster mot de verifikationer som ingår i företagets redovisning. Tillsammans ska grund- och huvudbokföring möjliggöra en avstämning i efterhand av de bokförda posterna mot verifikationerna
Huvudbokföring:
- Systematiserad sammanställning av företagets affärshändelser = innebär i princip att affärshändelserna ”sorteras” beroende på vilken slags affärshändelse det är fråga om. T ex fyller in T-konton.
- Varför? Ska vara möjligt att göra en avstämning under en period av företagets resultat och ställning. Ska utgöra en länk mellan löpande bokföring och bokslutet
Verifikation:
- Alla affärshändelser ska manifesteras i en verifikation, se BFL 5:6.
- BFL 1:2 = verifikation = de uppgifter som dokumenterar en affärshändelse eller en vidtagen justering i bokföringen. Verifikation består normalt av en mottagen uppgift som oftast är finns i någon form av handling t ex ett kvitto eller en faktura. För att en verifikation ska vara komplett måste den kunna fungera som bevis om affärshändelsen.
- Kan vara tillåtet att ha gemensam verifikation för flera affärshändelser (BFL 5:6 st 3)
- Förklara dubbel bokföring och hur detta appliceras på T-konton
Dubbel bokföring: Bygger på att alla konton har två sidor = debet och kredit. Alla affärshändelser ska bokföras minst två gånger, normalt i två konton: en gång i debet och en gång i kredit med samma belopp i varje. Tekniken med dubbel bokföring åskådliggörs genom T-konton, där vänstersidan alltid är debet och högersidan alltid är kredit.
Fyller en kontrollfunktion, siffrorna ska gå ihop
Exempel: Ett företag köper in en dator för 1000 kr som ska användas i verksamheten = tillgångskontot dator/inventarier ökar i debet med 1000 medan skuldkontot leverantörsskulder ökar i kredit med 1000 eftersom datorn är köpt på kredit
På T5 använder vi fyra kontoklasser. Beskriv hur de olika kontoklasserna ökar, respektive minskar, i debet och kredit
Tillgångar = Ökar i debet och minskar i kredit
Kostnads/utgiftskonton = ökar i debet och minskar i kredit
EK (eget kapital) /Skuldkonto = Ökar i kredit och minskar i debet
Inkomstkonto = ökar i kredit och minskar i debet
- Förklara begreppet ”god redovisningssed”
Rättslig standard i ÅRL 2:2 & BFL 4:2 = pga ÅRL och BFL är ramlagar = allmänt formulerade = hjälper till fylla ut lagens regler.
Innehållet i god redovisningssed. Bestäms i 1a hand av lag och i lag intagna redovisningsprinciper (finns främst i ÅRL 2:4) + kompletterande normgivning (t ex allmänna råd eller rekommendationer) och praxis viktig för att bestämma innehållet. BFN (bokföringsnämnden) och FI har lagstadgat ansvar för utvecklingen av god redovisningssed = ”står inte stilla” utan utvecklas
Så man ska förhålla sig när man redovisar, typ som att en advokat ska utföra sitt jobb i enlighet med god advokatsed.
- Vad är syftet med att upprätta en årsredovisning? Vad måste den enligt lag innehålla?
ÅRL 2 kap 1 § –> årsredovisning ska bestå av
- En balansräkning
- En resultaträkning,
- Noter, och
- En förvaltningsberättelse, som under vissa förutsättningar ska/kan innehålla en hållbarhetsrapport (ÅRL 6:10) & bolagsstyrningsrapport (ÅRL 6:6) = dessa kan dock också lämnas separat
- St 2 = för större företag även kassaflödesanalys
Syfte: Viktig källa för ekonomisk information om företaget (= ska investera etc = vill få info om och veta hur det går för ett företag= kolla årsredovisning), ÅRL 2:3 = årsredovisning ska ge en rättvisande bild om företagets ställning och resultat + skatteskäl
- Förklara ”balansekvation”
Balansekvationen visar förhållandet mellan balansräkningens aktiv- och passivsida. Sambandet kan uttryckas i
T = EK + S
EK = T – S
S = T – EK
–> summan av företagets tillgångar är lika med summan av EK och skulder visar till hur stor del tillgångssidan/aktivsidan är finansierad med eget respektive främmande kapital (dvs skulder)
- Förklara nyckeltalen ”likviditet” och ”soliditet”. Förklara dem både i generella termer och hur de används
Likviditetsmått: företagets betalningsförmåga på kort sikt = har företaget tillräckligt likvida medel för att klara av de förpliktelser som förfaller inom den närmaste framtiden? = finns det tillräckligt med likvida medel i företaget?
- Kassalikviditet = räknar bara med de mest lättrealiserade tillgångarna = t ex kontanter, kundfordringar.
Formel: (OT - Lager)/kortfristiga skulder - Balanslikviditet = i princip alla OT anses vara likvida (ex räkna med lager även om svårsålt).
Formel: OT (omsättningstillgångar/KS (kortfristiga skulder)
Soliditetsmått: företagets betalningsförmåga på lång sikt = förmåga klara av en längre lågkonjunktur? –> ett företag som har en hög andel EK i förhållande till inlånat kapital har god förmåga att hantera förluster
Formel: Eget kapital/ Totalt kapital = procentsats (normal soliditet ca 25–40% men kan variera stort!)
Kan vara intressanta nyckeltal när man ska analysera hur det går för ett företag, t ex om man vill investera kort/långsiktigt (visar dock betalningsförmåga vid en viss specifik tidpunkt = kan vara missvisande?)
- Förklara skillnaden mellan en skuld och en avsättning. Beakta både definitioner och funktioner
Skuld (K3 2.13)
- ett befintligt åtagande
- som har uppkommit på grund av inträffade händelser och
- som förväntas leda till ett utflöde av resurser innefattande ekonomiska fördelar
- för att skuld ska redovisas krävs att åtagandet/förpliktelsen är gällande på balansdagen skuld uppkommer först när företaget har förpliktelsen
a. När man ”bara” har avtalet = ej förpliktelse utan den inträder när man fått en leverans och måste betala eller vice versa
- för att skuld ska redovisas krävs att åtagandet/förpliktelsen är gällande på balansdagen skuld uppkommer först när företaget har förpliktelsen
(Ska redovisas om erkännandekriterier uppfyllda:
- Det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med skulden kommer att lämna företaget, och
- Att skuldens värde kan mätas på ett tillförlitligt sätt
- = om ej = ej skuld men ev avsättning eller ansvarsförbindelse)
Avsättning
- En skyldighet att prestera men som är förknippad med osäkerhet, t ex avseende när prestationen ska utföras
ÅRL 3 kap 9 §
- Förpliktelse
- Som på balansdagen är säker eller sannolik till sin förekomst, men
- Oviss till belopp eller till den tidpunkt när den ska infrias
- ”skulder som endast kan mätas genom uppskattning”
T ex skadestånd, pensionsåtagande/utbetalningar som AG ska göra
- Förklara innebörden av ”realisationsprincipen” både i generella termer och genom att använda ett exempel
Utflöde av försiktighetsprincipen + viktig för frågan om när en intäkt ska tas upp i resultaträkningen
ÅRL 2:4 = endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i resultaträkningen
T ex stålverk förädlar järnmalm till stål genom arbetsinsats –> värdet av malmen ökar genom anrikandet MEN själva anrikandet av malmen leder ej till att företaget kan redovisa en intäkt hänförlig till det = får ske först när företaget säljer stålet och det högre värdet är realiserat –> dolt övervärde i tillgången som inte syns pga skrivs som pris malm + arbetsinsats även om marknadspriset kommer vara högre (dolt i BR)
Nackdel: BR ger ej tillrättavisande bild pga dolt övervärde
Fördel: relativt lätt att fastslå till vilket värde en post ska tas upp i balansräkningen
- Förklara innebörden av ”försiktighetsprincipen” både i generella termer och genom att använda ett exempel
Traditionell innebörd: redovisa hellre en utgift som en kostnad i resultaträkningen än som en tillgång i balansräkningen.
ÅRL 2:4: Vid upprättande av resultaträkning, balansräkning och noter = Värdering ska göras med iakttagande av rimlig försiktighet och tillgångar får ej medvetet undervärderas och skulder får ej medvetet övervärderas + ta hänsyn till all osäkerhet och risk vid bedömningen av hur inkomster och utgifter ska redovisas och tillgångar och skulder ska värderas
Kopplat till borgenärsskyddsintresse = från borgenärsperspektiv = mer fördelaktigt att redovisa utgifter som kostnader i RR snarare än som tillgångar i BR = företaget hindras från att dela ut ev övervärden till skada för borgenärerna
Exempel: Läkemedelsföretag som håller på att forska/ta fram ny medicin = utgift för forskning ska hellre redovisas som en kostnad i RR snarare än att redovisa läkemedlet som en tillgång i BR = för osäkert redovisa det som en tillgång (typ kopplat till erkännandekriterier, tänk så)
- Förklara innebörden av ”matchningsprincipen” både i generella termer och genom att använda ett exempel
Grunden för när ett företag ska redovisa en kostnad och bygger på ett samband mellan intäkter och kostnader = kostnader som orsakar intäkter ska redovisas samtidigt som dessa intäkter = utgiften för att förvärva en tillgång som ska användas i företaget under flera redovisningsperioder ska inte kostnadsföras när den köps in utan fördelat över den till tillgången (utgiften) förväntas leda till att företaget i fråga får intäkter i framtiden
= blir en kostnad när det blir en intäkt
Exempel 1: stålexemplet = utgifterna som gav upphov till försäljningsintäkten ska redovisas som kostnader samtidigt som intäkten från försäljningen redovisas
Exempel 2: Jag har ett café och vill sälja färskpressad juice så köper in en juicemaskin som jag förväntar mig kunna använda i 3 år för att regelbundet sälja juice. Då ska maskinen inte redovisas som en kostnad direkt när jag köper in maskinen utan fördelat över de 3 åren då maskinen (kostnaden) förväntas leda till att mitt café får intäkter från juiceförsäljningen.
Förklara innebörden av ”substans före form” både i generella termer och genom att använda ett exempel
Formsynsätt: den legala formen avgör hur en affärshändelse ska redovisas
Substanssynsätt: den ekonomiska innebörden styr hur en affärshändelse ska redovisas
= förhållandet mellan synsätten = substans före form = den ekonomiska innebörden väger tyngre än den legala formen = gäller inte fullt ut i vårt redovisningssystem men t ex K3 använder substanssynsätt medan K2 bygger på ett legalt synsätt (iaf i fråga om leasing = äganderätt avgör)
Exempel: Leasing. Om leasingkontrakt är utformat på så sätt att ekonomiska risker och fördelar som normalt är förknippade med ägande överförs till leasetagaren = med substanssynsätt ska detta redovisas som en tillgång i balansräkningen även om äganderätten inte formellt övergått. Med formsynsätt får sådan leasing inte redovisas eftersom företaget inte innehar tillgången med äganderätt.
- Förklara begreppet ”avskrivning” både i generella termer och genom att använda ett exempel
Avskrivning används när en tillgång inte förbrukas direkt utan över flera redovisningsperioder
ÅRL 4:4 – tillgångar med begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av = se till minskning av värdet från innehavarens perspektiv (= behöver inte motsvara marknadsvärdet) = ska motsvara förbrukningen av tillgången från innehavarens perspektiv. Börjar skrivas av från den tidpunkt den tas i bruk
Nyttjandeperioden ska fastställas enligt post-för-post-principen = individuellt för varje AT = ÅRL 2:4
Linjär avskrivning exempel:
Har ett bageri och köper 1 januari en skåpbil för att leverera bakverk med, och jag tar bilen i bruk direkt. Bilen kostar 100 000 kr och beräknas ha en nyttjandeperiod på 5 år varefter den förväntas vara värd 0 kr (= inget restvärde). 100 000/5 = 20 000 kr = ska skrivas av som en årlig värdeminskning av 20 000 kr = kostnaden för bilen fördelas över den faktiska tid som bilen används.
Den totalt utgiften om 100 000 kr kostnadsförs till 20 000 kr. Konton Bil: I debet 100 000 kr. i RR kommer i debet finnas 20 000 kr (värdeminskningen) och i balansräkningen kommer på debetsidan finnas 80 000 kr (tillgångens resterande värde) = ingående balans nästa år
- Hur värderas ett lager? Hänvisa till relevanta principer
(Ingående balans = utgående balans = kontinuitetsprincipen, ÅRL 2:4)
HR: värdering OM (lager är omsättningstillgång) = lägsta värdets princip = OT värderas till det lägsta av två eller flera värden = ÅRL 4:9 = OT ska värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet (utgiften för förvärv eller tillverkning) eller nettoförsäljningsvärdet (det belopp tillgången förväntas kunna säljas för minus beräknad försäljningskostnad).
= ska använda post-för-post-principen (ÅRL 2:4)
Fastställa anskaffningsvärde = behöver normalt fastställa från vilket inköp varorna härrör = använd först-in-först-ut principen (ÅRL, 4:11 - den först förvärvade lagertillgången anses vara den först sålda) eller vägda genomsnittspriset (genomsnitt baserat på den totala utgiften för inköp i förhållande till det totala antalet inköpta lagervaror under en redovisningsperiod)
- Förklara vad en tillgång är redovisningsrättsligt, både i generella termer och genom att använda ett exempel
Tillgångsdefinition:
1. En resurs som
(Måste vara användbar = kan det de facto utnyttjas?)
2. Det aktuella företaget har det bestämmande inflytandet över
(måste ha kontroll = kunna begränsa andras användande och inneha rätten till de ekonomiska fördelar som förknippas med innehavet av dem)
3. Till följd av inträffade händelser och
(Oftast = företaget vidtagit konkret åtgärd, t ex köp eller egen produktion eller gåva)
4. Som förväntas innebära ekonomiska fördelar för företaget i framtiden
(T ex ökade intäkter eller minskade kostnader)
Kan delas upp i : materiella, immateriella, finansiella tillgångar alternativt anläggningstillgångar eller omsättningstillgångar
Exempel från boken: Åkeri = lastbil och allmänna vägnätet utgör en resurs men åkeriet har inte bestämmande inflytande (kontroll) över allmänna vägnätet = ej en tillgång
Erkännandekriterier: Ska redovisas om erkännandekriterierna är uppfyllda:
- Det är sannolikt (mer troligt än inte) att de ekonomiska fördelar som är förknippade med skulden kommer att tillföras företaget, och
- Att tillgångens värde kan mätas på ett tillförlitligt sätt
- = om ej ska det ej redovisas
