DNA Flashcards

You may prefer our related Brainscape-certified flashcards:
1
Q

er. molekyldelar som

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

som “bokstäver” för lag-

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

information i bade RNA

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

RNA-molekylens uppbyggnad och roll

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Det som hiller samman RNA-molekylen är en “ryggrad” av växelvis fosfat och

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

sockret ribos. Pa varje sockerenhet sitter en kävebas. I RNA finns det fyra olika

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

slags kvävebaser

A

nämligen adenin (forkortas A)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

sin (C). Ordningen mellan dem utgör själva informationen. Det är tilläckligt

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

med fyra “bokstäver” även for komplicerade meddelanden. Man kan jämföra

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

med Morse-alfabetet för telegrafering

A

som bara bestar av tva tecken - streck och

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

punkter i olika kombination - och med datorernas ettor och nollor.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Information

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

DNA har tvả uppgift

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

• att lagra informati

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

• att styra en enskild

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vi tittar först närr

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

in i hur de bildas i pr

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

syre

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

kväve

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

kol

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vate

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

rolekylens uppbyggnad.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

la bandet ska illustrera

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

len av socker och fosfat

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

de olikfärgade pinnar-

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

le olika kuävebaserna.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

nukleotid

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

socker

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

fosfatgrupp

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

kvävebas

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

fosfatgrupp

A
32
Q

kvävebas

A
33
Q

sock

A
34
Q

nukleotid

A
35
Q

syre

A
36
Q

kväve

A
37
Q

kol

A
38
Q

väte

A
39
Q

Det finns flera olika typer av RNA:

A
40
Q

• IRNA (ribosomalt-RNA) bygger upp sjalva ribosomerna.

A
41
Q

• mRNA (budbärar-RNA/messenger-RNA) är “arbetskopian” av den speciella

A
42
Q

DNA-bit vars information ska utnyttjas i cellen.

A
43
Q

• tRNA (transport-RNA) transporterar aminosyror till ribosomerna

A

där de

44
Q

fogas ihop till proteiner.

A
45
Q

DNA-molekylens uppbyggnad

A
46
Q

DNA-molekylen är oftast bäde större och mer komplex än RNA. DNA är ocksa

A
47
Q

uppbyggt av en “ryggrad” av fosfat och socker

A

men sockret är deoxiribos i ställer

48
Q

för ribos. I DNA finns dessutom kävebasen tymin (T) i stället för RNA:s uracil

A
49
Q

(U). Den största skillnaden mot RNA är att DNA nästan alltid förekommer

A
50
Q

som tva molekylkedjor som sitter ihop

A

och att kedjorna i princip är varandras

51
Q

spegelbilder.

A
52
Q

DNA-kedjorna är ordnade sà att de tillsammans kan liknas vid en spiralvriden

A
53
Q

repstege. Repen (“ryggraden”) utgörs av fosfat och sockret deoxiribos. Stegpin-

A
54
Q

narna är kombinationer av tvả kvävebaser. De är antingen A bundet till T

A

eller

55
Q

G bundet till C. A och G är nägot större molekyler än T och C.

A
56
Q

28

A
57
Q

Proteiner med

A
58
Q

Aminosyror är gansl

A
59
Q

en syra i ena änder

A
60
Q

destillerat vatten b

A
61
Q

nosyra kan koppla

A
62
Q

kan aminosyror ko

A
63
Q

ler

A

nämligen prote

64
Q

aminosyror som h

A
65
Q

Beroende pa vilka :

A
66
Q

proteinmolekyler f

A
67
Q

(hos människan) ä

A
68
Q

• bygga upp krof

A
69
Q

proteiner.

A
70
Q

• skynda pa kemi

A
71
Q

här proteinerna

A
72
Q

för varje kemisk

A
73
Q

• bekämpa främn

A
74
Q

gör oss sjuka. D

A
75
Q

• transportera am

A
76
Q

• fungera som sig

A
77
Q

inte proteiner).

A