djurcellen Flashcards
0
Q
cellskelettet
A
- genomväver hela cytoplasman med ett system av proteintrådar
- ger cellen dess form och rörelseförmåga: trådarnas längd kan ändras och deras läge i förhållande till varandra. Trådarna samverkar när muskelceller drar ihop sig, när cilier och flageller viftar
- ger cellen form och stadga
- där sker många transporter: organeller, blåsor, molekyler i cytoplasman fäster vid och förflyttas m.h.a. det
- m.h.a. proteintrådar kan cellen skicka ut olika slags utskott att dra sig fram med, så rör sig ex. vita blodkroppar och encelliga amöbor - rörelsesättet kallas amöboid rörelse
- under celldelning: fördelas organeller, kromosomer till 2 blivande dotterceller m.h.a. trådar i cellskelettet
- enzymer för vissa metaboliska vägar sitter där: produkten lätt kan föras vidare till nästa enzym och bilda ny produkt
- tre typer med olika egenskaper: aktintrådar, mikrotubuli, intermediära trådar. Trådarna består av långa rader av proteinmolekyler
1
Q
cellmembranet
A
- tunn hinna omger cellen
- sköter trafiken av ämnen in, ut ur cellen
- består främst av fosfolipider, kolstrol, proteiner. Grundstommen utgörs fosfolipider - två ändar: vattenlöslig (hydrofil), inte vattenlöslig (hydrofob)
vattenlöslig: består fosfatlipidens fosfatsgrupp samt ytterligare en molekyl bunden till denna
inte: bildas av långa fettsyramolekyler - består dubbelt lager fosfolipidmolekyler: vattenlösliga huvudena vänds utåt mot cytoplasman/cellens omgivning, svansarna mot membranets mitt, undviker vattenmolekylerna.
- i lipidhinnan “simmar” olika proteinmolekyler. Lipidhinnan och dess proteiner: bestämmer ämnen passera in i/ut ur cellen
- membranets utsida finns kolhydrater bundna till membranproteiner - dessa så kallade glykoproteiner fungerar som märkning - celler tillhör samma vävnad känner igen varandra
2
Q
Flagell och cilier
A
- rörliga flimmerhår på cellens yta
- korta utskott - cilier
- långa utskott - flagell
- används för rörelse eller få vätska strömma över cellens yta
- uppbyggda av långa proteintrådar
- ex. spermiens svans, luftstrupen har slembeklädda cilier
3
Q
Cellkärnan
A
- omsluten av ett dubbelt membran
- finns kromosomer
- där transkriberas DNA till RNA
- kärnmembranet, porer reglerar transport in & ut ur kärnan - ex. tillåter mRNA transporteras ut från kärnan till cytoplasman
- Yttre kärnmembranet förbundet med endoplasmatiska nätverket
4
Q
Mitokondrien
A
- energiomvandlare som bildar energirikt ATP genom cellandning
- finns i stort antal, nästan alla celler, vanliga i celler som uträttar tungt arbete som muskelceller
- yttre och inre membran
- inre membran: starkt veckat, ger stor inre membranyta och ett typiskt utseende. Instuckna enzymer styr reaktioner i cellandningen
- innehåller eget DNA och ribosomer
- anses härstamma sorts prokaryota celler, började leva mutualism med eukaryota celler 2 miljader år sedan
5
Q
Endoplasmatiska nätverket (ER)
A
- är två system av membran, består av rörformiga nätverk och skivformiga, säcklika bildningar
- strålar ut från kärnan och stöds av cellskelettets mikrotubuli
- membranen i ER är förbundna med kränmembranet
- lipider & proteiner transporteras i ER, sammanfogas till fullständiga membran, knoppas sedan av i form av blåsor. Blåsorna ofta fyllda med ämnen ER tillverkat, transporteras till Golgiapparaten för vidare förädling
- ena systemet (RER) kornig struktur, ribosomer fästa på utsidan. Till insidan transporteras proteiner bildats av utsidans ribosomer. Proteiner modifieras, förpackas i små blåsor, transporteras till nya platser i cellen ofta via Golgiapparaten.
- andra systemet (SER) är slätt.
Har enzymer tillverkar kolestrol, fosfolipider - fungerar som membranfabrik. Bygger inte bara upp eget membran, cellmembranet och lysosomernas membran
Enzymer avgiftar cellen från skadliga ämnen från föda, ämnesomsättning. Många skadliga ämnen fettlösliga (förstöra lipidrika cellmembranen) enzymer omvandlar dem till vattenlösliga former - kan lämna kroppen med blodet, urinet
SER med denna typ av enzymer: vanlig i levern, fungerar som kroppens avgiftningscentral
6
Q
Ribosomerna
A
- inga membraner
- består främst av RNA och olika enzymer som behövs för proteinsyntes
- kan vara bundna till RER, finns fritt flytande i cytoplasman, inuti mitokondrier och kloroplaster
7
Q
golgiapparaten
A
- system av membranblåsor i likhet med ER
- bildar en del blåsor själv, tar även hand om blåsor bildats av ER
- innehållet i blåsorna lagras, sorteras, förses med “adresslappar” - om de ska skickas till andra organeller eller utsöndras genom exocytos
- genom exocytos utsöndrar Golgi blåsor som innehåller enzymer (ex. matspjälkningsenzymer), signalsubstanser (ex. hormoner), eller ämnen som behövs på cellens utsida (ex. slem eller cellulosa i cellväggar)
- andra blåsor bildar lysosomer eller fyller lysosomerna med enzymer Andra smälter ihop med & bygger på cellmembranet
8
Q
lysosmer
A
- relativt små blåsor, finns i alla celler
- innehåller en sur lösning av enzymer som bryter ner makromolekyler (ex. proteiner, polysackarider, fetter, nukleinsyror till deras byggstenar)
- membran innehåller proteiner som aktivt pumpar in vätejoner från cytoplasman - miljön inuti lysosomen blir sur - membranet skyddar resten av cellen från de nedbrytande enzymernas verkan
- om lysosmen brister, cellen skadas inte allvarligt - lysosmens enzymer arbetar långsamt vid cytoplasmans högre pH
- amöbor, vita blodkroppar äter bakterier genom endocytos, bakterie innesluts i membranblåsa som sammansmälter med lysosomer. Molekylerna bryts ner, byggstenarna kan utnyttjas av cellen.
- cellens egna makromolekyler, organeller bryts också ner - frigjorda byggstenar går tillbaka till cytoplasman och kan användas för syntes av nya makromolekyler, organeller. Lysosomer hjälper cellen att ständigt förnya sig.
- vissa organismer, nedbrytning naturlig dl av fosterutveckligen, ex. simhud mellan människors fingrar
9
Q
Peroxisomer
A
- sorts blåsa
- har antioxiderande funktion: tar upp, bryter ner oxiderande ämnen ex. väteperoxid (bildas som biprodukt i metabolismen)
Oxiderande ämnen är skadliga för cellens beståndsdelar.
10
Q
Cytoplasma
A
- innehåller organeller och enzymer som katalyserar reaktioner
- genomkorsas av proteintrådar (system som kallas cellskelettet)
11
Q
Aktintrådar, annat namn, var, bildas av…
A
- även kallat mikrofilament
- vanligaste typen av proteintrådar i cellskelettet
- tunnare än mikrotubuli och intermediära trådar
- bildas av aktinmolekyler, hopfogade i spiral
- ofta ligger flera trådar tillsammans och bildar trådbuntar
- finns i hela cellen, koncentrerade till delarna nära cellmembranet - ger form och stöd åt utskott i cellmembranet. Ex. cellerna i tarmväggen, utskotten ger större yta att ta upp näring
- bildar tillfälliga utskott i cellytan - viktig roll vid amöboid rörelse
- genom att flytta aktinmolekyler mellan olika aktintrådar i cellen - förlängs/förkortas vissa trådar
- förlängda aktintrådar bildar utskott omsluer fördopartiklar vid endocytos
- finns ofta tillsammans med proteinet myosin (motorprotein)
12
Q
vad gör proteinet mysin?
A
- Finns ofta tillsammans med aktintrådarna
- motorprotein - ett protein som kan “gå” över en yta
- flyttar sig över aktintrådarna (får energi ATP sönderdelas). Myosinmolekyler kan vara bundna vid membranblåsor - transportera ämnen i blåsorna.
- kan få två aktintrådar att glida utmed varandra i motsatt riktning
- vid celldelning bildas en ring överlappande aktintrådar kring cellens ekvator. Myosinmolekylernas arbete får aktintrådarna i ringen att överlappa trängre, tillslut dela cellen i två
- muskelceller drar ihop sig m.h.a. aktintrådar och myosin
- i växtceller: cytoplasman strömmar runt p.g.a. sammandragningar orsakade av aktintrådar, mysoin - nödvändigt för transport av material
13
Q
mikrotubuli
A
- tjockare och spänstigare än de andra trådtyperna
- utgörs av långa, tunna rör bildade av proteinet tubuli
- strålar ut från mitten av cellen, nära cellkärnan
- utgör stommen för motorprotein flyttar organeller i olika riktningar
- celldelning: kromosomer förflyttas m.h.a. mikrotubuli - varje dottercell får full uppsättning
- viktigaste beståndsdelen i flimmerhår (cilier, flagell), längdaxeln bildas av två mikrotubuli som ligger bredvid varandra. Utanför finns ca 9 parallellt löpande dubletter (två rör sammanfogade utmed hela sin längd) av mikrotubuli som omger mittaxeln. Längs dubletterna sitter “fötter” i from motorprotein. Förskjutning av rören i förhållande till varandra får flimmerhår att böja sig.
- Ex. ciliermattor tarnsporterar bort slem från luftstrupen, bihålorna, mellanörat, örontrumpeten. Används när äggcellen viftas fram genom äggledaren. Spermien behöver en rörlig flagell när den befruktar äggcellen.
14
Q
intermediära trådar
A
- består av buntar av olika sorters fiberproteiner, många proteiner som ligger tätt intill varandra - tål sträckas i högre grad än aktintrådar och mikrotubuli
- förstärker cellen, gör den tåligare mot olika mekaniska påfrestningar
- bildar kopplinar mellan celler och förhindrar att cellen slits isär
- viktigt protein som bildar intermediära trådar är hornämne (keratin)
- trådar av keratin fungerar som ett skelett, förstärker hudcellerna, även hår, naglar, fjädrar består av intermediära trådar av keratin - de bildas genom utsöndring från hudceller
