Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

7. Hud och Urogenitalorgan / Digestionsorgan > DIG-organ > Flashcards

DIG-organ Flashcards

1
Q

Vilket/Vilka påståenden om lakterande Bo som fått för lite salt är rätt?
1. Hon har hög aldosteronhalt i plasma.
2. Hon dricker mycket.
3. Hon har låg Na-halt i mjölk.
4. Hon urinerar mycket.

A

1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilket/Vilka påståenden om metabolisk acidos är rätt?
1. Kan orsakas av laktat.
2. Kan kompenseras via hyperventilation, i njuren med ökad utsöndring av H+ och resorption, samt produktion av HCO3-
3. Den vanligaste syra-bas-rubbningen.
4. Ger ökning av både H+ och HCO3- i plasma.

A

1, 2, 4

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Sant eller falskt:
Digestionskanalens olika processer regleras via neg feedback.

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Sant eller falskt:
Digestionskanalen har ett eget NS som ger egenkontroll.

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Sant eller falskt:
Magsäcken vet att foder är påväg redan innan djuret intar föda, via långa reflexbågar.

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Sant eller falskt:
Glatt muskulatur är helt avslappnad tills stimuli sker.

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka djur har amylas i saliv?

A

Omnivorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilket/Vilka påståenden om VFA-produktion är rätt?
- A = Andel proprionat stiger när andel stärkelse i foder stiger.
- B = Det bildas alltid mest proprionat och minst butyrat.
- C = Andel acetat är oberoende av andel stärkelse i foder.
- D = Total mängd VFA som bildas stiger med stigande andel stärkelse i foder.

A

A & D

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kombinera:
- Monoglycerider
- VFA
- Chylomicroner
- VLDL-partiklar
Med:
- A = Produceras i lever
- B = Produceras i pancreas
- C = Transporteras via lymfa
- D = Produceras via mikrobiell nedbrytning av ex cellulosa.
- E = En nedbrytnings- och absorptionsprodukt under fettdigestion.
- F = Ett enzym som produceras i fettväv.
- G = Kallas även miceller.

A
  • Monoglycerider = E
  • VFA = D
  • Chylomicroner = C
  • VLDL-partiklar = A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q
  1. Pepsinogen
  2. Högt fettinnehåll
  3. Peptider
  4. Saltsyra / HCl
  5. Korta och långa reflexbågar
  6. CCK
  7. Lågt pH
  8. Histamin
  9. Trypsinogen
  10. Gastrin
  11. Somatostatin
  12. Noradrenalin
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
  1. Mucin
  2. Sympatiska NS
  3. Hormonellt
  4. Inlärda reflexer
  5. Histamin
  6. Nervöst
  7. Somatostatin
  8. Lysozymer
  9. Parasympatiska NS
  10. Gastrin
  11. HCO3-
  12. Immunoglobuliner
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  • A = Acinus
  • B = Enterocyter
  • C = Sinusoider
  • D = Kupfferceller
  • E = Papillae vallatae
  • F = Portomikroner
  • G = Papillae filiformes
  • H = Esophagus epithelium mucosae
  • I = Pyloruskörtlar
  • J = Brunnerska körtlar
  • K = Peyerska plack
  • L = Panetska kornceller
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Kombinera:
- Transporterar fett i lymfa
- Bildar slem, lysozym och gastrin
- Autonoma ganglier mellan muskellager i T. muscularis
- Epithelium mucosae, lamina propria mucosae och lamina muscularis mucosae
- Tubulära modifierade svettkörtlar
- Lymfatisk vävnad i tunntarm
- Strängliknande struktur av fett i tunga
- Intestinalkörtlar
- Maggrop
- Producerar slem och lysozym
- Fogstycken, lågt kubiskt epitel
- Serös spottkörtel
Med:
- A = Tunica mucosa
- B = Lyssa
- C = Foveolae gastricae
- D = Pyloruskörtlar
- E = Plexus myentericus
- F = Kylomikroner
- G = Cardiakörtlar
- H = Analsäckskörtlar
- I = Liberkühnska körtlar
- J = Parotis
- K = Peyerska plack
- L = Intercalated duct

A
  • F = Transporterar fett i lymfa
  • D = Bildar slem, lysozym och gastrin
  • E = Autonoma ganglier mellan muskellager i T. muscularis
  • A = Epithelium mucosae, lamina propria mucosae och lamina muscularis mucosae
  • H = Tubulära modifierade svettkörtlar
  • K = Lymfatisk vävnad i tunntarm
  • B = Strängliknande struktur av fett i tunga
  • I = Intestinalkörtlar
  • C = Maggrop
  • G = Producerar slem och lysozym
  • L = Fogstycken, lågt kubiskt epitel
  • J = Serös spottkörtel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Digestion hos enkelmagade allätare, ex Ca.
1 = Glukos
2 = Aminosyror
3 = Saltsyra
4 = Amylas
5 = Trypsin
6 = Diffusion
7 = Bukspottkörteln
8 = Pepsin
9 = maltas
10 = Sekundär aktiv transport
11 = Laktas
12 = Peptidaser

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilket/Vilka påståenden om Eq digestion är rätt?
- A = Eq har begränsad förmåga att uppta ickestrukturella kolhydrater, ex stärkelse, i tunntarm.
- B = Eq bryter ner protein i tunntarm mha egna enzym och upptar aminosyror via tunntarmsepitel.
- C = Eq är oberoende av essentiella aminosyror i foder då dessa produceras av mikrober i grovtarm.
- D = FS som Eq använder för energiförsörjning är restprodukter från mikrober i grovtarm då de utnyttjar gräsets fibrer för egen energiförsörjning.

A

A, B, D

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Glukagon eller Insulin?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad beskriver klassisk leverlobuli?

A

Hur blod från portatriaden (både venöst och arteriellt) färdas in mot centralvenen i mitten av leverlobulen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad beskriver portalobuli?

A

Gallas flöde från hepatocyternas gallcanaliculi ut mot gallgången i portatriaden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad beskriver leveracinus?

A

Har 2 leverlobuli som delar på det syrerika blodet från A. hepatica. Celler som ligger närmast kärlet har bäst syreförsörjning.

Flöde av syre i blod mot centralven, hur syrehalt minskar mot centralven visar syreförsörjning.

Hur leverceller syresätts, då blod rinner från portatriader in mot centralvenen. De mest perifera cellerna i lobuli får mest syre, avtar in mot centralvenen, celler får olika förutsättnongar = gör olika saker,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Var bildas lipoprotein hos höns?

A

Lever

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Höns har en utbuktning på foderstrupen. Namn och funktion?

A

Kräva, lagrar foder och kan hos vissa fågelarter bilda krävmjölk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad innebär holokrin sekretion?

A

Att cellen dör när den utsöndrar sitt sekret, vilket sker i ex talgkörtlar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Funktion av intrinsic factor i digestionskanal hos enkelmagade allätare?

A

Möjliggör upptag av Vitamin B12.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad i gräs gör att däggdjur ej själva kan utnyttja merparten av dess energiinnehåll?

A

Strukturella kolhydrater (hemi/cellulosa),
som sitter ihop med B-glukosidbindningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Höns kan spjälka hela frön trots att de ej har tänder att tugga sönder dem med. Hur?

A

Höns sväljer medvetet stenar. I muskelmagen används dels stenar och dels tjock glatt muskulatur för att mekaniskt bearbeta/sönderdela frön.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vilken spjälkningsprocess i tunntarm tar längst tid?
- Fett
- Protein
- Stärkelse

A

Fett

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

2 huvudfunktioner för magsaft hos höns?

A
  • Spjälkning av protein
  • Bakteriedödande HCl
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vilket organ har portatriader, och vilka 3 strukturer ingår i en sådan?

A

Lever:
- Portaådergren
- Arteriol
- Gallgång

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Produktion och effekt av leptin?

A
  • Produceras i fettväv.
  • Har långsiktig nedreglering av födointag.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Produktion och effekt av ghrelin?

A
  • Produceras i magsäckens G-celler.
  • Stimulerar födointag och ökad produktion av HCl från parietalceller.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

CCK

A

Kolecystokinin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Kolecystokinin

A

CCK

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Produktion och effekt av CCK?

(enkelmagade djur)

A
  • Produceras av celler i duodenum (reagerar på fettinnehåll i duodenum).
  • Stimulerar kontraktion/tömning av gallblåsa samt frisättning av enzym från pancreas.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Varför kan vuxna djur, ex Ca, få diarré av ofermenterade mjölkprodukter?

A

Mjölkprodukter innehåller till största del kolhydraten laktos, och vuxna djur saknar enzymet laktas som spjälkar detta. Ej spjälkad laktos går vidare till grovtarm där mikrober istället bryter ner det, och det bildas korta FS som drar åt sig vatten = vatten dras in i tjocktarm via osmos = vattning avföring = diarré

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Celltyper i funduskörtlar i magsäck + funktion?

A
  • Mukösa halsceller (producerar slem)
  • Stamceller (nya celler)
  • Parietalceller (producerar HCl till magsäckens sura pH, innehåller mycket mitokondrier)
  • Huvudceller (producerar pepsinogen som blir aktivt pepsin vid lågt pH och bryter ner protein, innehåller mycket RER)
  • Enteroendokrina celler (hormon)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad sker med sukros i tunntarm hos enkelmagade kött- eller allätare?

A

Enzymet sukras verkar på tarmväggens yta och bryter ner sukros till glukos och fruktos. Glukos upptas av epitelet via sekundär aktiv transport (symport), medan fruktos upptas via facilliterad diffusion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Höns har 1 magsäck med 2 avdelningar. Namn + funktion?

A
  • Körtelmagen bryter ner foder kemiskt med HCl + pepsin/ogen (bildas samma celltyp). Vissa fåglar har även saliv som kan mjuka upp foder.
  • Muskelmagen bryter ner foder mekaniskt mha grus + rivhinna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Var i digestionskanalen finns brunnerska körtlar? Ange organ och var i organet om relevant.

A

Duodenum, i submucosa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Var i digestionskanalen finns rivhinna? Ange organ och var i organet om relevant.

A

Muskelmagen (fågel), utanpå epitelet in mot lumen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Var i digestionskanalen finns villi? Ange organ och var i organet om relevant.

A

Tunntarm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Var i digestionskanalen finns blåsceller? Ange organ och var i organet om relevant.

A

Förmagar, i epitel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Var i digestionskanalen finns lyssa? Ange organ och var i organet om relevant.

A

Tungas ventrala mitt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Var i digestionskanalen finns panetska kornceller? Ange organ och var i organet om relevant.

A

Tunntarm, i intestinalkörtlar/kryptor

49
Q

Var i digestionskanalen finns kupfferceller? Ange organ och var i organet om relevant.

A

Lever, i leversinusoider

50
Q

Var i digestionskanalen finns serösa körtlar? Ange organ och var i organet om relevant.

A

Pancreas och parotis

51
Q

Var i digestionskanalen finns huvudceller? Ange organ och var i organet om relevant.

A

Funduskörtlar

52
Q

Var i digestionskanal finns gallcanaliculi?

A

Lever, mellan rader av hepatocyter.

53
Q

Var i digestionskanalen finns parietalceller? Ange organ och var i organet om relevant.

A

Magsäck, i funduskörtlar

54
Q

Var i digestionskanalen finns papillae vallatae? Ange organ och var i organet om relevant.

A

Tungans dorsalsida

55
Q

Var i digestionskanalen finns mikrovilli? Ange organ och var i organet om relevant.

A

Tunntarm, på enterocyternas apikala yta

56
Q

Var i digestionskanalen finns peyerska plack? Ange organ och var i organet om relevant.

A

Tunntarm, i sub/mucosa

57
Q

Var i digestionskanalen finns enterocyter? Ange organ och var i organet om relevant.

A

Tunntarm, i epitel

58
Q

Var i digestionskanalen finns lieberkühnska körtlar? Ange organ och var i organet om relevant.

A

Tarmvägg, i lamina propria

59
Q

Var i digestionskanalen finns sinusoider? Ange organ och var i organet om relevant.

A

Lever, mellan ansamlingar av hepatocyter

60
Q

Var finns smaklökar?

A

Tunga, på papillers apikala/laterala ytor.

61
Q

Funktion för trypsin i enkelmagade djurs digestionskanal?

A

Spjälkar protein i tunntarm

62
Q

Funktion för amylas i enkelmagade djurs digestionskanal?

A

Spjälkar stärkelse och glykogen

63
Q

Funktion för tunica muscularis i enkelmagade djurs digestionskanal?

A

Delaktigt i tarmrörelser som att segmentera, blanda och föra foder framåt.

64
Q

Funktion för lamina muscularis mucosae i enkelmagade djurs digestionskanal?

A

Veckar slmh och hjälper sekretoriska körtlar att sekretera sitt innehåll.

65
Q

Funktion för enteropeptidas i enkelmagade djurs digestionskanal?

A

Aktiverar trypsinogen till trypsin

66
Q

Funktion för G-celler i enkelmagade djurs digestionskanal?

A

Producerar gastrin, som stimulerar ökad frisättning av HCI från parietalceller.

67
Q

Funktion för ferritin i enkelmagade djurs digestionskanal?

A

Möjliggör absorption och lagring av järn från foder.

68
Q

Funktion för parietalceller i enkelmagade djurs digestionskanal?

A

Producerar HCl i fundus

69
Q

Funktion för galla i enkelmagade djurs digestionskanal?

A

Buffrar och innehåller gallsalter som hjälper till att uppdela fettmolekyler så lipas kan spjälka dem.

70
Q

Funktion för sympatiska nervimpulser i enkelmagade djurs digestionskanal?

A

Har noradrenalin som transmittor och hämmar aktivitet i digestionsorgan.

71
Q

Funktion för lipas i enkelmagade djurs digestionskanal?

A

Spjälkar triglycerider till fria FS och monoglycerol i tunntarm.

72
Q

Funktion för sekretin i enkelmagade djurs digestionskanal?

A

Finns i tunntarm och signalerar till pancreas att utsöndra bukspott.
(stimuleras av lågt pH i duodenum, produceras av duodenums enteroendokrina celler)

73
Q

Funktion för HCl / saltsyra i enkelmagade djurs digestionskanal?

A

Produceras av parietalceller, finns i magsäck och dödar mikroorganismer som kommit med foder samt aktiverar pepsinogen till pepsin.

74
Q

Funktion för gallsalter i enkelmagade djurs digestionskanal?

A

Finns i galla och kapslar in fett så lipas och co-lipas kan spjälka det.

75
Q

Funktion för saliv hos enkelmagade djur?

A
  • Sköljer munhåla och förebygger karies.
  • Viktigt för temp-reglering och smak.
  • Har mer eller mindre amylas som börjar bryta ner stärkelse.
76
Q

Funktion för peristaltik i enkelmagade djurs digestionskanal?

A

Muskelkontraktioner av glattmuskulatur som foder framåt/kaudalt i digestionskanalen mot anus.

77
Q

Funktion för segmentering i enkelmagade djurs digestionskanal?

A

Omblandning och fördelning av foder via rörelser av glattmuskulatur, så den kan spjälkas lättare i tarmen.

78
Q

Funktion för bukspott i enkelmagade djurs digestionskanal?

A

Innehåller enzym som spjälkar näringsämnen i tunntarm, samt bikarbonat som buffrar i tunntarm (skyddar slmh mot surt innehåll från magsäck).

79
Q

Funktion för receptiv relaxering i enkelmagade djurs digestionskanal?

A

Möjliggör töjning av magsäck vid måltid via relaxering, utan att den går tillbaka.

80
Q

Funktion för histamin i enkelmagade djurs digestionskanal?

A

Påverkar parietalceller och huvudceller att utsöndra HCl + pepsinogen, aktiveras av acetylkolin och gastrin, hämmas av somatostatin samt kommer från ECL-celler.

81
Q

Funktion för enterohepatiska kretsloppet i enkelmagade djurs digestionskanal?

A

95 % av gallsalter som utsöndrats med galla upptas i ilium och förs via v. portae till lever för återanvändning.

82
Q

Funktion för enteriska NS i enkelmagade djurs digestionskanal?

A

Nervös reglering av digestionsorgan:
- Korta reflexbågar för egenkontroll av lokal förändring.
- Långa reflexbågar via CNS för koordination.

83
Q

Celltyper i tunntarmens slmh?

A
  1. Enterocyter
  2. Bägarceller
  3. Stamceller
  4. M-fold celler
  5. Paneth’s celler
  6. Enteroendokrina celler
84
Q

Hur skiljer fåglars digeston från enkelmagade allätare, ex Ca?

A
  1. Fåglar har kräva för bla foderlagring och produktion av krävmjölk.
  2. Fåglar har en körtelmage där samma celler producerar HCl och pepsinogen, tsf Ca som har parietalceller resp huvudceller.
  3. Fåglar har en muskelmage med grus + rivhinna av körtelsekret som stelnat i sur miljö, vilket möjliggör söndermalning av frön.
  4. Fåglar har separation av foder i grovtarm samt mikrobiell jäsning, med 2 cecum istället för 1.
85
Q

Vad innebär sväljning?

A
  1. Foder intas i munhålan och bearbetas.
  2. Tungan för foder bak mot pharynx.
  3. Epiglottis täcker trachea samtidigt som öppningen mot näshålan stängs, så foder ej hamnar fel.
  4. Peristaltiska vågor för foder ner via esophagus till magsäcken.
  5. Första delen av sväljning styrs medveten, men en bit ner sker rörelser reflexmässigt.
    Muskulatur i svalg regleras av sväljcentra.
  6. När fodret gått förbi pharynx flyttas epiglottis och andning återupptas.
86
Q

Hur regleras gallsalters sekretion och resorption?

A
  • Sekretion stimuleras av hormonet CCK som bidrar till kontraktion av gallblåsan, för tömning av galla i duodenum.
  • Resorption sker via enterohepatiska kretsloppet, då aktiva transportörer upptar gallsalt från tunntarm och återför det via blod i v. portae till levern.
87
Q

Hur bildas gallsalter?

A

Av hepatocyter i lever, från gallsyra som konjugerat med aminosyra. De sekreteras ut och uppsamlas i gallgångar som leder galla med gallsalter till gallblåsan (hos djur med gallblåsa, ex Ca), där det lagras i väntan på signal att utsöndras till duodenum. Hormonet sekretin stimulerar sekretion av galla från hepatocyter.

88
Q

Huvudkomponenter i galla + funktion?

A
  1. HCO3-/Bikarbonat har buffrande effekt, dock mindre än bukspott.
  2. Gallsalter håller små fettdroppar separerade så de ej klumpar ihop sig, och gör därmed fett mer vattenlösligt med ökad kontaktyta för lipas.
89
Q

Vad har höns 2 blindtarmar för funktion, och vad produceras som fågeln kan absorbera och utnyttja?

A

De fungerar som små jäsningskammare som kan bryta ner strukturella kolhydrater mikrobiellt och bildar VFA.

90
Q

Vad är huvudsaklig energikälla för Eq och Bo?

A

VFA:
1. Propionat
2. Acetat
3. Butyrat

91
Q

Hur regleras frisättning av magsaft hos enkelmagad allätare?

A

Nervöst:
- Sekretion kan stimuleras av syn, smak och tuggning.
- Sekretion hämmas av pH under 2, sekretin och CCK.
- Gastrin och histamin har hormonell stimulering.

92
Q

Viktiga komponenter i magsaft + funktion?

A

HCl är saltsyra som avdödar bakterier och aktiverar pepsinogen till pepsin som spjälkar protein samt sänker pH.

93
Q

Faktorer för bra grovtarmsmiljö hos Eq?

A
  • Stabilt pH, för att mikrober ska må bra och trivas.
  • Stabil temp, för att mikrober ska må bra och trivas.
  • Lagom hastighet för passage av föda, så mikrober hinner spjälka näringsämnen.
  • Kontinuerligt tillgång på föda, för att mikroberna ska få näring och må bra.
  • Stort utrymme, för jäsningskammare åt mikroberna.
  • Anti/Peristaltik, för att blanda föda så det kommer i kontakt med mikrober för nedbrytning samt epitel för upptag.
  • Syrefri miljö, för att de flesta mikrober ska må bra.
94
Q

Vad kallas digestionskanalens egna NS, vilka strukturer ingår och var ses de histologiskt?

A

Enteriska NS, med 2 ingående plexus:
- Plexus submucosus, sk Meissners plexus, i tunica submucosa.
- Plexus myentericus, sk Auerbachs plexus, mellan tunica muscularis muskellager.

95
Q

3 körtlar utanför digestionskanal, inkl sekret + reglering?

A
  1. Spottkörtlar: utsöndrar saliv (innehåller HCO3- och hos vissa djur amylas) och regleras av autonoma NS. Parasympatikus stimulerar, svag ton från sympatikus stimulerar och kraftig ton från sympatikus hämmar.
  2. Pancreas: utsöndrar bukspott (innehåller HCO3-, trypsin, lipas, amylas, mm) och regleras av sekretin + CCK.
    Lågt pH i duodenum gör att enteroendokrina celler i tarmepitel frisätter sekretin som stimulerar produktion och frisättning av bukspott som buffrar.
    Mycket FS och peptider i duodenum gör att enteroendokrina celler i tarmepitel frisätter CCK som stimulerar produktion och frisättning av enzym från pancreas.
  3. Lever: producerar galla som lagras och utsöndras från gallblåsan, under reglering av hormonet CCK. Mycket FS i duodenum gör att enteroendokrina celler i tarmepitel frisätter CCK som stimulerar kontraktion/tömning av gallblåsan.
96
Q

Magsäckens funktion hos enkelmagad all/köttätare, ex Ca?

A
  • Förvaring av foder
  • Mekanisk bearbetning/segmentering
  • Produktion av magsaft (pepsinogen från huvudceller och HCl från parietalceller) som skapar en sur miljö för att döda bakterier och bryta ner protein.
  • Tömning till tunntarm (stimuleras av gastrin + uttöjning och hämmas av CCK + sekretin + tryck)
97
Q

Huvudkomponenter i bukspott + funktion?

A
  • Bikarbontat/HCO3-: buffrar tunntarm mot surt innehåll från magsäck för att enzym ska vara aktiva och skydda tarmslmh.
  • Amylas: enzym som spjälkar stärkelse och glykogen.
  • Lipas: enzym som spjälkar TG.
  • Trypsin: enzym som aktiveras från trypsinogen och spjälkar protein.
98
Q

Skillnad i hur Bo och Eq tar vara på protein?

A

Bo är förmagsjäsare och Eq är grovtarmsjäsare, vilket innebär att föda först går till mikrober hos Bo medan Eq får processa föda innan den går till mikrober.
- Protein som Bo äter (förutom ev bypass-protein) används av mikrober för att bygga mikrobprotein, och när mikrober sedan följer med digesta från förmagar till abomasum dör de i den sura miljön. Bo kan alltså bryta ner och absorbera mikrobprotein i tunntarm, och är därför ej beroende av protein eller essentiella aminosyror i föda då de får det från mikrober.
- Protein som Eq äter går först till magsäcken där pepsin påbörjar nedbrytning, men det är ffa i tunntarm som protein bearbetas enzymatiskt av trypsin och absorberas. Mikrobprotein som mikrober tillverkar i grovtarm förloras då det ej sker protein-upptag där, alltså måste Eq få i sig protein de behöver via föda och kan ej utnyttja mikrobprotein.

99
Q

Likheter och skillnader mellan Bo och Eq avseende vad som sker med kolhydrater i gräs i digestionskanalen?

A

Bo:
- Förmagsjäsare = Tuggar slarvigt, kolhydrater går först till våmmen alltså får Bo näring efter mikrober (mer effektivt VFA-upptag)
- Lättsmälta kolhydrater utnyttjas av mikrober, men Bo kan utnyttja mikrobprotein.
- Grova kolhydrater stannar längre i våmmen.
- För mycket lättnedbrutna kolhydrater leder till vomacidos.
Eq:
- Grovtarmsjäsare = Finfördelar, kolhydrater går först till magsäck alltså får Eq näring före mikrober.
- Lättsmälta kolhydrater (ex stärkelse = polysackarid) börjar brytas ner mha HCl i magsäck innan de går till tarm där pancreas utsöndrar amylas (CCK) som forts nedbrytning från disackarider till monosackarider mha enzym:
Maltos = glukos + glukos (m maltas)
Laktos = galaktos + fruktos (m laktas)
Sukros = fruktos + glukos (m sukras)

  • Grova kolhydrater omvandlas av mikrober i colon till VFA (kan ej utnyttja mikrobprotein, känslig för brist)
  • Kolhydrater i väldigt grovt foder passerar fort så Eq hellre kan lägga energi på mer lättsmälta partiklar (äter kontinuerligt)
  • För mycket lättnedbrutna kolhydrater leder till kolik.
100
Q

Vad sker om Bo får för mycket spannmål?

A

Spannmål går lättare att bryta ner då det innehåller ex stärkelse som saknar b-glukosidbindningar. Mikrober behöver alltså ej MO-enzym för att utvinna glukos, vilket gör att de jobbar snabbare och kan bilda så mycket VFA att det ej hinner upptas. Även laktat ökar, som biprodukt av mikrobernas nedbrytning, vilket tar ännu längre tid att försvinna då Bo saknar laktas. Båda dessa konsekvenser ger lägre pH = mikrober jobbar sämre + vatten dras in via osmos = diarré = snabb transport av föda genom digestionskanal = mikrober jobbar ännu sämre.

101
Q

Fysiologiska processer i tunntarm hos Ca under foderspjälkning?

A
  1. Sekretin i duodenum reagerar på tömning av surt innehåll från magsäck till tunntarm och signalerar pankreas att utsöndra bukspott med HCO3- som buffrar samt underlättar enzymers arbete.
  2. CCK signalerar pankreas att utsöndra enzym (amylas, proteinaser, lipas), samt lever att utsöndra galla från gallblåsa till gallgång i tunntarm.
  3. Amylas bryter ner stärkelse till disackarider (ex maltos) i tarmlumen, som forts brytas ner till monosackarider (ex glukos) i tarmens yttersta epitellager (villi) mha enzym (ex maltas) och absorberas i blod. Glukos mm skickas till lever för glukoneogenes.
  4. Proteinaser bryter ner protein till peptider som uppfångas av tarmvilli där de bryts ner till aminosyror mha peptidas. Peptider kan även brytas ner direkt i tarmlumen mha pepsin.
  5. Galla har en pos resp neg ände och kan hålla isär fettdroppar så lipas lättare kan verka och bryta ner lipider till glycerol + fria FS. Glycerol kan diffundera ut direkt, medan FS omvandlas till TG i tarmepitel och packas med kolesterol i kylomikroner för att transporteras i lymfa till bla lever. Gallsalt bildas av gallsyra (från kolesterol) + aminosyror.
102
Q

Hur regleras tömning av magsäck till tunntarm hos enkelmagad allätare/köttätare?

A

Det regleras hormonellt samt nervöst.
1. CCK produceras i duodenum och känner av ffa fett där, men även peptider/protein. Fett är näringsämnet som tar längst tid att bryta ner och uppta (bara i tunntarm), så reglering anpassas efter mängd fett och möjlighet att hinna bryta ner det. Mycket fett hämmar alltså tömning av magsäck. Stimulerar tömning av gallblåsa och produktion av enzym i pankreas.
2. Gastrin från magsäck (pylorus) stimulerar tömning av magsäck.
3. Sekretin produceras i duodenum och känner av pH där för att hämma tömning av magsäck vid lågt pH (neg feedback), då signal skickas till pankreas att utsöndra buffrande bukspott.
4. Parasympatisk aktivitet känner av föda i magsäck (uttöjning), vilket stimulerar peristaltik för tömning. Samtidigt känns digesta i duodenum av (uttöjning), vilket hämmar magsäckens tömning.
5. Sympatikuspåslag stimulerar kontraktion av pylorussphinktern vilket inhiberar magsäckens perstaltik för tömning till duodenum.
Både korta (enteriska NS) och långa (inkl CNS) reflexbågar påverkar.

103
Q

Hur omsätts kolhydrater i ensilage resp havre i digestionskanal hos Eq?

A
  • Ensilage är en typ av grovfoder där kolhydrater har b-glukosbindningar, vilket kroppen ej kan bryta ner med egna enzym. Men då Eq är grovtarmsjäsare finns mikrober i cecum som kan bryta ner och omvandla kolhydrater till VFA som Eq kan nyttja för energi. 99% av VFA är propionsyra, smörsyra och ättiksyra, varav propionsyra kan omvandlas till glukos. Detta förs till blod via passiv transport mha koncentrationsskillnad.
  • Havre är spannmål med mycket kolhydrater som stärkelse, vilket Eq kan bryta ner själv. Då Eq ej har amylas i saliv börjar nedbrytning först i tunntarm (duodenum), där pankreas utsöndrar bukspott. Amylas bryter ner stärkelse till disackarider ex maltos, och ex maltas forts nedbrytning till monosackarider som ex glukos. Dessa förs sedan via aktiv transport till cytosol (fruktos passiv), och därefter via passiv transport till blod mha koncentrationsskillnad.
104
Q

Hur bryts kolhydrater ner hos Eq, från munhåla till upptag?

A
  1. I munhåla bearbetas gräs mekaniskt, och då Eq har strecktecknade tänder har de stor förmåga att sönderdela föda väl första gången vilket gör kolhydrater mer tillgängliga. Det blandas även med saliv, som ej har enzym för påbörjad nedbrytning men innehåller slem viktigt för smidig passage till magsäck.
  2. I magsäck (relativt liten i förhållande till Eq storlek och foderintag, äter ofta men lite) sker viss mikrobiell nedbrytning samt kontinuerlig utsöndring av HCl som avdödar bakterier och aktiverar pepsin (från pepsinogen) som påbörjar protein-nedbrytning.
  3. I tunntarm sker huvudsaklig nedbrytning och absorption av lättlösliga ämnen, ex stärkelse som spjälkas av amylas i bukspott från pankreas. Bukspott utsöndras kontinuerligt hos Eq, men har låg konc enzym vilket ger begränsad kolhydratnedbrytning i tunntarm. Stärkelse bryts ner till disackarider (ex maltos), som forts brytas ner av membranbundna enzym i tarmepitel (ex maltas) till monosackarider (ex glukos) som upptas av celler via sekundär aktiv transport (symport, Na+, fruktos faciliterad diffusion). I celler blir konc så stor att monosackarider diffunderar till blod, via V. portae till lever.
  4. I grovtarm sker egentlig spjälkning av kvarvarande strukturella kolhydrater (hemi/cellulosa) i gräs, då det finns en välutvecklad mikrobflora där (bakterier, protozoer, svampar). Mikrober är olika specialiserade (även proteolytiska, amylolytiska lättsmälta kolhydrater), men cellolytiska är de som bryter ner B-glykosidbindningar. Glukos upptas sedan av mikrober för anaerob glykolys som bildar VFA (propionat, acetat, byturat) vilket är huvudsaklig energikälla hos Eq (upptas via tarmvägg), + CO2/metangas/H2O. Grovtarm hos Eq har stor volym samt colon-separation med antiperistaltiska vågor, vilket innebär att föda stannar längre för långsam passage som gör att mikrober hinner arbeta och bilda VFA.
105
Q

Varför behöver idisslare ej få i sig lika mycket essentiella aminosyror via foder som Eq? Hur fungerar omsättning/upptag av kvävehaltiga ämnen hos idisslare?

A
  1. Bo är förmagsjäsare, istället för grovtarmsjäsare som Eq, vilket innebär att mikrober får näring först. Men Bo kan då tillgodogöra sig mikrobprotein när mikrober dör av annat pH i grovtarm, vilket är en källa till kväve och aminosyror som hos Eq förloras i träck.
  2. Bo har även ett system där urea återanvänds, via transport till munhåla (HUR) för utsöndring i saliv.
  3. Mjölkkor kan behöva tillsatt protein som passerar förmagar innan mikrober hinner bryta ner dem, sk bypass-protein.
    - Kväve i foder blandas med saliv (har kväve) och går till våmmen. Vissa bypass-protein går direkt till tarm, och andra bryts först ner av mikrober till mikrobprotein. Oavsett kommer allt protein till tarm där det bryts ner till tri- och dipeptider, och sedan av peptidaser till aminosyror som upptas i tunntarmens epitel. Det blir då en gradient så aminosyror diffunderar till blod som går till lever. Överflödigt kväve där bildar urea som transporteras i blod för att utsöndras med urin eller går till våmmen igen.

(x)

106
Q

Hur spjälkas och absorberas stärkelse + fett i digestionskanal hos enkelmagad all/köttätare, ex Ca?

A
  • Stärkelse: Vissa djur har saliv m amylas (lite hos karnivor) som påbörjar spjälkning av kolhydrater i munhåla, men detta inaktiveras av HCl från parietalceller i magsäck. Där bearbetas föda mekaniskt via knådning, och protein kan delvis brytas ner av pepsin (aktiveras från pepsinogen från huvudceller). Stärkelse går sedan till duodenum, där CCK frisätts från celler i tarmvägg och stimulerar utsöndring av galla från gallblåsan + bukspott från pankreas. I bukspott finns trypsinogen (aktivt = trypsin), lipas och amylas som bryter ner polysackariden stärkelse till disackarider som forts brytas ner till monosackarider:
    1. Maltos, bryts ner mha maltas (i tarmcellers borstbräm) till glukos + glukos.
    2. Laktos, bryts ner mha laktas till galaktos + glukos.
    3. Sukros, bryts ner mha sukras till fruktos.
    Monosackarider (förutom fruktos, faciliterad diffusion) upptas sedan genom tarmepitel till blod via sekundär aktiv transport (symport, pump Na+ ut i interstitie och K+ in i epitelceller, karnivor kan bara absorbera monosackarider).
  • Fett: Stimulerar celler i duodenum att frisätta CCK som stimulerar utsöndring av gallsalter från gallblåsa och enzym från pankreas. Gallsalter fungerar som emulsionsmedel (pga en hydrofil resp hydrofob del) och delar fett i mindre droppar för att hindra att de klumpas ihop. Detta ger lipas i bukspott fler ställen att verka på för att bryta ner fett till fria FS och monoglycerider. Dessa upptas i tarm via diffusion och återbildar TG för att transporteras som kylomikroner via lymfa till blod vidare i kroppen.
107
Q

Hur omsätts protein hos idisslare, från munhåla till upptag?

A
  1. Först i rumen börjar protein brytas ner av mikrober, som använder aminosyror för att bilda mikrobprotein eller VFA (+ ammoniak, NH3). När digesta går till tunntarm dör mikrober som följt med av förändrat pH och mikrobprotein kan då absorberas av idisslaren, medan VFA absorberas direkt över epitel i våmvägg.
  2. NH3 protolyseras till NH4+ i våmmens sura miljö, med jämvikt mellan NH3 + H+ <=> NH4+ så lite NH3 alltid finns. NH3 passerar lätt över våmvägg, diffunderar till blod och transporteras till lever där det omvandlas till urea. Urea transporteras till spottkörtlar för utsöndring med saliv som återigen hamnar i rumen med föda, transporteras till njurar för utsöndring med urin, eller diffunderar direkt från blod till rumen (substrat för mikrobers proteinsyntes).
  3. En del protein kan mikrober ej bryta ner, och det passerar förmagar, spjälkas lite av pepsin i abomasum och går sedan vidare till duodenum där det först klyvs till polypeptider av proteaser från pancreas. De klyvs vidare till di-, tripeptider och aminosyror av peptidaser i tunntarmsepitelcellers apikala membran. Korta peptider absorberas (längs hela tunntarmen, men ffa i första halvan) och bryts ner till aminosyror intracellulärt för att sedan transporteras ut i blod.
108
Q

Hur sker spjälkning och absorption av protein hos enkelmagad all/köttätare?

A
  • I munhåla sker ingen spjälkning, då saliv ej har proteolytiska enzym.
  • I magsäck producerar huvudceller i fundus-slmh pepsinogen som aktiveras av HCl till pepsin som börjar bryta ner protein till peptider.
  • I tunntarm/duodenum inaktiveras pepsin av högre pH, men trypsin (aktiverat trypsinogen i bukspott från pancreas) forts nedbrytning (ffa i första halvan) samt aktiverar andra proteaser (klyver protein till peptider). Di- och tripeptider kan transporteras över tarmepitel (enterocyters apikala membran, borstbräm) via sekundär aktiv transport, och bryts ner intracellulärt till aminosyror. Aminosyror kan sedan diffundera över cellmembran till interstitie till blodkärl.
109
Q

Hur bryts strukturella kolhydrater ner hos Bo, från munhåla till upptag?

A
  • I munhåla sker mekanisk nedbrytning via slarvig tuggning samt smörjning, men ej enzymatisk spjälkning. Strukturella kolhydrater (hemi/cellulosa) har dock B-glukosidbindningar som ändå ej kan brytas ner av kroppsegna enzym.
  • I våmmen (förmagsjäsare) finns mikrober (bakterier/protozoer/svampar) specialiserade på olika områden (vissa specifikt strukturella kolhydrater) som bildar MO-enzym (mikrobiellt enzym) som bryter ner B-glukosidbindningar till glukos. Mikrober utnyttjar detta själva via anaerob glykolys (första tjing på näring), vilket bildar VFA (70% acetat, 20% propionat, 10% butyrat, + metangas/CO2/H2O) som är huvudsaklig energikälla för Bo. Större delen VFA absorberas i förmagar via passiv transport med koncentrationsgradient, och resten i abomasum + tunntarm. När digesta går vidare till grovtarm dör mikrober pga pH-skillnad, och Bo kan då även tillgodose sig med producerat mikrobprotein.
  • Idissling sker för att optimera spjälkning, då Bo tuggar slarvigt. I rumen uppdelas innehåll efter densitet, med gas dorsalt (bubblor, metan/CO2), sedan grövre foderpartiklar och ventralt mer finfördelad föda. Idissling initieras då grövre foderpartiklar i övre lagret retar fria nervändar vid esophagus mynning, vilket ger upphov till antiperistaltiska kontraktioner som för nysvald/lätt bearbetad föda upp till munhåla igen för ytterligare sönderdelning. Detta trycker även in mikrober i digesta ännu mer, tillsätter mer saliv och buffrar innan det sväljs igen (40 sek). Tillräckligt bearbetad föda förs med kontraktioner, som börjar i reticulum och går kaudalt i rumen, till i höjd med öppningen till omasum som öppnas av trycket.
  • I tunntarm spjälkas enkla kolhydrater av amylas från bukspott och absorberas via epitel.
110
Q
A
111
Q
A
  • Förmagar = Rumen (Våmmen), Omasum (Bladmagen), Reticulum (Nätmagen)
  • Abomasum = Löpmagen
112
Q
A
113
Q
A
114
Q

Gräs består av?

A
115
Q
A
116
Q
A
117
Q
A
118
Q

Stamceller i magsäck resp tunntarm?

A
119
Q
A

7. Hud och Urogenitalorgan / Digestionsorgan (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions