Depressiva syndrom Flashcards
Vilka depressiva syndrom finns enligt DSM-5?
Dysforiskt syndrom med debut under barndom och tonår (DMDD)
Egentlig depression
Ihållande depression (Dystymi)
Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDD)
Substans-/läkemedelsbetingad depression
Depression orsakad av annat medicinskt tillstånd
Andra specificerade depressioner
Ospecificerad depression
Vilka specifikationer och svårighetsgrader finns?
- Ångestsymtom
- Blandade symtom. En individ som har en manisk episod kan också uppleva depressiva symtom, och vice versa.
- Rapid cycling. Ett bipolärt syndrom med fler än fyra årliga sjukdomsepisoder.
- Melankoliska symtom. Den psykomotoriska hämningen är mer uttalad, det depressiva tankeinnehållet är mer utpräglat och ibland av vaneföreställningskaraktär.
- Atypiska symtom. Patienten har förmåga till känslomässiga reaktioner, exempelvis kan piggas upp om någonting positivt händer.
- Psykotiska symtom.
- Katatona symtom.
- Debut peripartum. Under en graviditet eller upp till fyra veckor efter förlossning.
- Årstidsrelaterat mönster.
Svårighetsgrader: Lindrig, medelsvår, svår
Egentlig depression
Minst fem av följande 9 symtom har förelegat under samma 2-veckorsperiod. Detta har inneburit en förändring av personens tillstånd.
Minst ett av symtomen (1) nedstämdhet eller (2) minskat intresse eller glädje måste föreligga.
- Nedstämdhet under större delen av dagen, eller så gott som dagligen.
- Påtagligt minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller nästan alla aktiviteter under stödde delen av dagen, eller så gott som dagligen.
- Betydande viktnedgång eller uppgång, eller minska/ökad aptit.
- Sömnstörning.
- Psykomotorisk agitation eller hämning så gott som dagligen.
- Svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen.
- Känsla av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor så gott som dagligen.
- Minskad tanke - eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet, så gott som dagligen.
- Återkommande tankar på döden, återkommande självmordstankar, gjort självmordsförsök eller har planerat för självmord.
Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande, kan inte tillskrivas fysiologiska effekter av någon substans eller annat medicinskt tillstånd, förklaras inte bättre med andra syndrom, det har aldrig förekommit någon manisk eller hypoman episod.
Dystymi
Ihållande depression.
För att få diagnos ihållande depression/dystymi måste tillståndet ha pågått i minst två år.
Minst två av följande symtom förekommer vid nedstämdhet:
- Dålig aptit eller äter för mycket.
- Sömnstörning
- Brist på energi eller svaghetskänsla.
- Låg självkänsla.
- Koncentrationssvårigheter eller obeslutsamhet.
- Hopplöshetskänslor.
Både ångest, somatisering och en dysforisk sinnesstämning kan utgöra tydliga inslag i symtombilden och försvårar därmed avgränsningen mot andra diagnoser, exempelvis vissa former av personlighetssyndrom.
Bara för att man har diagnosen dystymi så innebär det inte att man uppfyller kriterierna för egentlig depression. Depressionsgraden vid dystymi tenderar att vara lägre än vid egentlig depression.
Premenstruellt dysforiskt tillstånd
PMDD.
Under flertalet menstruationscykler måste minst fem av följande elva symtom ha förelegat under veckan närmast före menstruation, för att sedan mildras och försvinna. Symtomen inkluderar affektlabilitet, irritabilitet, nedstämdhet, låg självkänsla, hopplöshet, minskat intresse för vardagliga aktiviteter, koncentrationssvårigheter, apati, aptitförändring, sömnstörning, ömhet och svullnadskänslor i brösten, viktuppgång.
Substans-/läkemedelsbetingade syndrom
Egentlig depression som kommer av bruk eller missbruk av olika kemiska substanser, såsom läkemedel, missbrukssubstanser och andra kemiska medel.
Andra specificerade depressioner
Depressioner med en klar klinisk relevans men som inte fyller kriterierna med avseende på grad och tid vad gäller egentlig depression och dystymi. Kallas också minor depression och subthreshold depression.
Ospecificerad depression
Täcker in den kliniska verkligheten, d.v.s. de depressioner som inte hamnar i de andra kategorierna.
Dysforiskt syndrom med debut under barndom och tonår
DMDD.
Ny diagnos som innebär ett kroniskt och allvarligt tillstånd hos unga människor som har aggressiva utbrott med en kvardröjande sinnesstämning av irritabilitet och ilska mellan utbrotten.
Förlopp vid depression
Utlösande händelse
Förändring av invanda/vanliga beteenden
Minskad tillgång till positiv förstärkning (ex slutar med fritidsaktiviteter, social isolering)
Ökning av aversiva erfarenheter (mycket på jobbet, någon närstående är sjuk)
Ökad självfokusering (“jag känner”…“jag klarar inte”…)
Ökad depression/ångest (allt är trist, inget funkar, typiskt mig)
Konsekvenser: Beteendemässiga, kognitiva, emotionella, somatiska, interpersonella.
Vad undersöker man i den kliniska bedömningen?
Psykomotorisk hämning
Adekvat ögonkontakt
Tallatens och tonläge
Nyanser i tal i relation till innehåll
Mimik, gester, tal kongruent med samtalets innehåll
Rastlöshet (pilla, greja, skaka med benet)
Nedstämt läge
Ta anamnes
- Symtom
- Arbete/skola
- Fritid
- Relationer
- Hälsa
- Utlösande händelse?
- Förändringar?
Bedömningsinstrument
BDI: Beck Depression Inventory (egenbedömning).
De två mest använda intervjubaserade skattningsskalorna är Hamilton Depression Rating Scale (HDRS eller HAM-D) och Montgomery-Åsbergs depressionsskattningsskala (MADRS, vanligt i primärvården).
Patient Health Questionnaire (PHQ-9) är ett frågeformulär med nio frågor.
Komorbiditet
Ångeststörning, upp till 50 %
GAD, paniksyndrom, social fobi
PTSD
Personer med missbruk: 25 % har även depression
Personlighetssyndrom: Borderline, undvikande personlighetssyndrom (Kluster C)
Utmattningssyndrom
Psykodynamisk förklaringsmodell till depression
Freud, “Sorg och melankoli” (1917): Vid depression är förlusten till viss del omedveten - vid en objektsförlust är människan kanske medveten om vem hon förlorat men inte vad (jmf sorg).
Anknytningsteoretisk förklaringsmodell till depression
Otrygg anknytning: Individen ser sig själv som icke älskbar och oönskad och andra som otillgängliga, avvisande eller bestraffande.
Avgörande att personen känner sig hjälplös/maktlös när det gäller att etablera och upprätthålla anknytningsrelationer.
Har kanske varit med om förlust som upplevts som oförutsägbar, okontrollerbar och oersättlig.
