Den egna rösten och talet - F1 Flashcards

1
Q

Hur lång är mäns stämband i genomsnitt och vilket hz?

A

17 - 23 mm, 113 hz +/- 15

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur lång är kvinnors stämband i genomsnitt och vilken hz?

A

12,5 - 17 mm, 188 hz +/- 20

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur lång är barns stämband i genomsnitt och vilken hz?

A

6 - 8 mm (spädbarn 440-550 hz)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur påverkar åldern kvinnor respektive mäns F0 samt vad orsakar förändringarna?

A

Kvinnors F0 sjunker medan mäns tenderar att öka. Hormonförändringar påverkar stämbanden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur påverkar sorg, glädje och ilska rösten?

A
Sorg = låg genomsnittligt F0, litet frekvensomfång, liten intensitet och lågt subglottalt tryck
Glädje = Hög genomsnittligt F0, stort frekvensomfång, mer vidgat svalg
Ilska = Kan vara både hög och låg F0, stort eller litet frekvensomfång, brus och oregelbundenheter i rösten. Ofta generellt ökad muskelspänning i hela röstapparaten.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur bildas röst? Dela upp i tre komponenter.

A

Andningen ger den luftström som behövs för röstbildningen och skapar det subglottala trycket. Stämbanden i struphuvudet börjar vibrera och delar upp luftströmmen och skapar ljudvågor.
Ansatsröret påverkar röstens klang och formar språkljud.

Röstkälla, Vibrator, Resonator

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är andningens tre kraftkällor?

A

Andningens tre kraftkällor är tre parametrar som påverkar andningen.

Muskelkraft - vi använder muskler när vi andas.
Elasticitet - lungorna är elastiska som får dem att dras ihop. Revbenen är också elastiska pga interkostalmusklerna.
Gravitation - påverkar på så vis att när vi står, sitter eller ligger så funkar andningen olika.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka två huvudsystem finns för att öka volymen och trycka ihop lungorna?

A

1) Interkostalmusklerna (interna och externa)

2) Diafragman och bukmusklerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad gör de raka och sneda musklerna under andningen och tal?

A

De trycker upp diafragman och klämmer ihop bröstkorgen när vi andas ut, samt när vi pratar långa fraser för att förhindra för snabb utandning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad gör diafragman när vi aktiverar den vid andning?

A

När vi aktiverar musklerna i diafragman vid inandning rör den sig nedåt vilket gör lungorna större, samtidigt som de nedre revbenen rör sig utåt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur påverkar gravitationen andingen?

A

När vi står upp kommer diafragman dras nedåt pga gravitationen vilket ger större lungutrymme och inandningskraft.
När man ligger ner dras bukväggen nedåt och bukinnehållet trycks uppåt på diafragman vilket ger en utandningskraft.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur sker viloandning?

A

Vid viloandning utvidgas brösthålan med muskelkraft från diafragma och yttre interkostalmusklerna. Utandningen är passiv - när musklerna slappnar av så trycket elasticiteten ut luften. Inandning och utandningsfasen är ungefär lika långa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur skiljer sig talandning från viloandning?

A

Vid talandning blir 1) inandningsfasen kortare och utandningsfasen förlängs 2) Vi startar på något högre lungvolym och ännu högre vid starkt tal 3) Vi bromsar med inandningsmusklerna 4) Vi gasar med bukmusklerna

Vi måste hålla ett konstant subglottalt tryck med hjälp av musklerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför är andningen viktigt för rösten?

A

1) Andningen styr lufttrycket under stämbanden och påverkar därmed röskällan.
2) Det subglottala trycket bestämmer röststyrkan. Ökat subglottalt tryck ökar stämbandens slutningsfart.
3) Ökat subglottalt tryck ökar slutenkvoten (hur länge stämbanden är stängda)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är skillnaden mellan bukandning och bröstkorgs/kostalanding?

A

Aktivitet i bröstkorgen kan påverka spänningsgraden i struphuvudet vilket kan leda till spänd röst. Vi får vid bröstkorgsandning mindre luft i lungorna men även mer spänningar i halsen. Kan göra oss med stressade/spända.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur påverkar lungvolymen rösten?

A

När vi har mycket luft i lungorna får vi en dragkraft som drar struphuvudet nedåt, vilket gör att det hamnar i ett mer avspänt och normalt läge. Draget gör att stämbanden säras lite grann –> Hög lungvolym gör att vi talar med mjukare röst utan att stämbanden kniper ihop (minskar stämbandsadduktionen) och gör tonbildningen mindre pressad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är larynx och stämbandens funktion?

A

1) Producera ljud
2) Skydda luftvägarna under sväljning
3) Reglera luftflödet till och från lungorna - portvaktare till lungorna reglerar hur luften strömmar igenom.
4) Stabilisera trycket i bröstkorg och mage - när vi ska krysta eller lyfta tung håller vi andan och stänger stämbanden för att få mer tryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad gör de yttre larynxmusklerna och hur kan de påverka rösten?

A

De yttre larynxmusklerna fäster i larynx omgivande strukturer, och påverkar höjden på larynx och kan på så sätt påverka hur stämbanden vibrerar samt klangen (påverkar ansatsrörets längd). Yttre larynxmusklerna kan man kompensera med om de inre inte funkar som de ska, vilket kan skapa obehag.

Supra och infrahyodala muskler påverkar stämbandens position indirekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad gör de inre larynxmusklerna och hur påverkar de rösten?

A

De inre larynxmusklerna påverkar stämbanden direkt.
De aktiveras för att bestämma stämbandens längd, massa och elasticitet.
De öppnar och stänger stämbanden och positionerar dem för fonation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur fäster stämbanden på omgivande sköld och kannbrosk?

A

Stämbanden sitter fästa framtill på baksidan av thyroidbrosken/sköldbrosket och fäster baktill på rörliga arytenoidbrosken/kannbrosken. Stämbanden fäster på området processus vocalis som är ett muskelfäste på arytenoidbrosken.
När arytenoidbrosken rör sig kan stämbanden öppnas/stängas vilket sker med hjälp av muskler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad gör cricothyroidmuskeln?

A

Thyroidbrosken tippas frammåt, och då kommer stämbanden att sträckas ut och bli längre –> blir spändare och stelare vilket gör att de vibrerar med högre frekvens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad gör postieriora crico-arytenoid muskeln? (Posticus)

A

Det är den enda muskeln som öppnar stämbanden. Den drar ihop arytenoidbrosken och vinklar dem vilket får stämbanden att öppna sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad gör interarytenoid musklerna och vilka muskler består de av?

A

Interarytenoid musklerna består av transverse arytenoid muskeln och oblique artyneoid muskeln.
De transvera går rakt övar och de obliqua går som i ett kryss mellan kannbrosken.
De drar ihop kannbrosken och stänger stämbanden.

24
Q

Vad gör den laterala crico-arytenoid muskeln och vart sitter den?

A

Den laterala cricoarytenoid muskeln sitter på sitan av stämbanden och binder ihop ringsbrosk med kannbrosk. När den aktiveras rör sig artytenoidbrosken ihop mot varandra så att membrandelen stänger sig

25
Q

Vad gör/är vocalismuskeln/thyroarytenoidmuskeln?

A

Utgör själva stämbanden. Består av två delar –> den innersta/mediala delen utgör stämbandmuskeln och kallas för vocalismuskeln och den laterala delen kallas för thyroarytenoid-muskeln (kallas ibland muscularis).
Vocalis reglerar stämbandens spänning och vid aktivering blir stämbanden kortare och tjockare –> slemhinnan blir sladdrigare –> mörkare tonläge.
Laterala thyroarytenoid-muskeln hjälper till att stänga stämbanden mot varandra.

26
Q

Hur är stämbanden uppbyggda inuti?

A

Hos en vuxen person består stämbanden av 1) muskeln vocalis i botten 2) ligament bestående av det mellanliggande lagret av lamina propia är som en bunt gummiband –> kan dras ut men är ej flexibla åt alla håll samt djupa lagret lamina propia som är som en bunt bommulstrådar –> står emot utsträckning för att hindra översträckning
3) slemhinna ytterst (glider ovanpå muskeln och skapar en våg. Funktion att skapa vibration). Slemhinnan består av epitel och ytterst ett lager av laminapropria som är som gelé för att stå emot stötar och kunna röra sig.
Gelé –> Gummisnodd –> Bomullstrådar –> Muskel

Viktig lagerstruktur för rösten pga stötdämpning och för att kunna ha spänning i stämbanden samtidigt som slemhinnan rör sig.

27
Q

Vad säger den aerodynamiska-myoelastiska fonationsprincipen?

A
  1. Stämbanden är slutna och trycket under ökar (får ej vara för spända, måste vara fuktiga)
  2. Trycket ökar under stämbanden och de rör sig isär av lufttrycket, med början längs ned och uppåt.
  3. Stämbanden öppnar och luften strömmar igenom. Trycket under stämbanden minskar.
  4. Den undre delen av stämbandet börjat sugas ihop igen på grund av att 1) Stämbandens elasticitet vill dra dem tillbaka 2) Luftströmmen genom glottis skapar ett undertryck.
28
Q

Hur kan vi påverka röstkällan (luftflödet genom stämbanden)?

A

Genom andningen.
Hur hårt vi kniper ihop stämbanden (pressad/luftig röst)
Stämbandens längd och spänning. (Tonläge)

29
Q

Hur är stämbanden inställda vid en pressad röst?

A

Hårt ihoptryckta stämband (medial/adductiv) kompression), ibland även spänning på längden (longitudinal kompression) –> stark muskelspänning

30
Q

Hur är stämbanden inställda vid en läckande röst?

A

Ganska liten adductive/medial tension –> lucka bak, ev. stängda framåt.

31
Q

Hur är stämbanden inställda vid en knarrande röst?

A

Ganska mycket spänning vid arytenoidbrosken och ihoppressade stämband –> inte så mycket longitudinel spänning. Delen som vibrerar vid stämbanden väldigt liten.

32
Q

Vilka riskfaktorer finns för röstproblem?

A

Individ: Hälsa och sjukdomar, Livsvanor, Röstteknik och träning, Personlighet, Kön, Genetik

Belastningsfaktorer/Arbetsmiljö: Kraftig röstanvändning, ej tillräcklig röstvila, bakgrundsbuller, rumsakustik, torrluft och kemikalier, ergonomi, stress, ej högtalare.

33
Q

Varför drabbas kvinnor enklare av funktionella röstproblem?

A

De har mindre och kortare stämband som svänger med högre frekvens vilket gör att de får mer belastning på stämbanden. Mindre hyalorinsyra –> mindre stötdämpning.
Skillnad i formen på ringbrosk –> belastningspunkt mitt på stämbanden

34
Q

Hur påverkar hållningen rösten?

A

Påverkar andning och muskler runt larynx –> Larynx upphängd i tungbenet. Alla positionsändringar som rör axlar, käke, huvud, skulderblad påverkar larynx. Spänning på yttre muskler –> påverkar inre muskler, och vice versa.

35
Q

Vad är en röststörning?

A

Def: När rösten inte håller för de krav som ställs på den. Många olika medicinska och orsaksbakgrunder.

36
Q

Vad är vanliga symptom på röststörning?

A

Heshet, svag röst.
Rösttrötthet, ansträngdhet, smärta.
Harklingsbehov, rösten sviker, bär inte, försvinner, klumpkänsla.
Förvärras ju mer personen talar.

37
Q

Vad är en funktionell röststörning?

A

En röststörning utan strukturella förändringar i röstorganet som kan förklara besvären - de är kopplade till patientens röstbelastning och röstanvändning.

38
Q

Vad är fonasteni?

A

Rösttrötthet - beror ofta på obalans i muskelbalansen runt stämbanden, stress kan påverka spänning samt arbetsmiljön (ljud, luft), riskfaktorer som astma, börjar ofta i samband med luftvägsinfektion som man ej hittar tillbaka ifrån.
Symptom: Rösttrötthet, Klump i halsen, ansträngningskänsla, rösten blir tröttare ju mer man pratar.

39
Q

Vad är en funktionell-organisk röststörning?

A

En ofördelaktig röstanvändning har gett upphov till en organisk förändring.

40
Q

Vad är stämbandsknutor?

A

Bilaterala svullnader på stämbanden när man använt rösten för mycket/starkt –> stämbanden slår ihop mpt varandra och bildar knutor.
Drabbar oftare kvinnor (vanligare hos pojkar gällande barn än flickor).

41
Q

Vad är en polyp, randkantsödem?

A

Ensidig utbuktning på stämbanden pga kortvarig ansträngning av rösten som skapar en blödning som kapslas in och blir en svullnad/polyp.

42
Q

Vad är en organisk röststörning?

A

En strukturell förändring ger upphov till röstbesvär –> ej användning av rösten.

Ex: Cysta (tilltäppt slemkörtel), fåra (missbildning som gör stämbanden tunnare), kronisk laryngit (kronisk inflammation pga ex rökning, reflux), bakre laryngit (ex pga reflux bakåt arybrosken), tumörer.

43
Q

Vad är reinkeödem?

A

Orsakas av rökning, drabbar oftast kvinnor. Ger bilaterala svullnader på stämbanden, som sitter på yttre lagret av slemhinnan –> mörkare röst pga ökad massa på slemhinnan.

44
Q

Vad är en neurologisk orsakad röststörning?

A

En neurologisk skada/åkomma ger upphov till röstbesväret? Ex: Skador på nerver/styrning av nerver till stämband.

45
Q

Vad är en recurrenspares?

A

Skada på recurrensnerven -> innerverar de flesta muskler som öppnar och stänger stämbanden. Orsakas av operation, infektion, trauma.
Ena stämbandet blir ofta stillastående -> kan ej sluta sig -> luftig röst/högt röstläge. Friska stämbandet kan ibland kompensera -> mer skrovlig röst.
Kan påverka sväljning initalt -> lär sig kompensera

46
Q

Hur utreds och bedöms röststörningar?

A

1) Träffar foniater eller öronläkare för larynxstatus
2) Anamnes hos logoped
3) Perceptuell och akustisk röstananalys
4) Enkäter för subjektiv bedömning (RHI)

47
Q

Vad är viktigt att ta in vid anamnes av röststörning?

A

1) Röststörningens uppkomst och förlopp, fysiska symptom
2) Hemsituation
3) Psykiskt mående och stress
4) Arbete - röstanvändning, buller, akustik, hållning
5) Röst hygien - rökning, alkohol
6) Medicinsk bakgrund- astma, allergier, sköldkörtel, reflux, mediciner.

48
Q

Vad är afoni/intermittent afoni?

A

Avsaknad av tonad röst. Intermittent afoni -> rösten försvinner stundtals.

49
Q

Vad är hypofunktionell/hyperfunktionell röst?

A

Hyperfunktionell –> pressad, stämband mot varandra

Hypofunktionell –> för lite spänning, läckande röst

50
Q

Vad är hårda ansatser?

A

Start av fonation väldigt kraftigt, sprängstöt pga spända stämband kräver mer luftstöt för att ta sig igenom

51
Q

Vad är skrovlig röst?

A

När stämbanden svänger oregelbundet mot varandra pga ex svullnader, skada så att ena sidan inte rör sig

52
Q

Vad är skrapig röst?

A

Högfrekvent skrovlighet

53
Q

Vad är instabil klang?

A

Rösten är ostadig i klang, guppar mellan normalt röstläge och falsett utan kontroll (registerbrott i målbrott)

54
Q

Vad är diplofoni?

A

När vi hör två toner samtidigt, stämbanden svänger så oregelbundet att två toner bildas.

55
Q

Vad är syftet med röstbehandling?

A
  • Återställa normal röst om funktionella besvär
  • Minska organiska förändringar och inflammation genom att bryta beteendemönster om funktionella-organisk
  • Ge patienten verktyg för att ta hand om sin röst och undvika fortsatta problem - rösthygien/röstergonomi
  • Kan ej få normal röst –> minska kompensatoriska felaktiga beteenden eller kompensera med hjälpmedel i det fall strukturella förändringar finns (om organiska förändringar)
56
Q

Vad ingår i röstbehandling?

A
  • Rösthygienisk/röstergonomisk rådgivning
  • Medvetandegöra den egna rösten
  • Hållning och avspänning - övningar för att öka medvetenhet kring kopplingen hållning, avspänning röst, minska spänningar
57
Q

I vilken ordning sker röstträning?

A

1) Andning - öva på bukandning i luftströmmar. Övningar för vilo/talandning för att förbättra koordination mellan andning och fonation, Utnyttja magstödet för att avlasta stämbanden.
2) Fonationsövningar - Övningar för att förändra och minska spänning i stämbanden. Hitta en bra koordination i muskelarbetet. Fonationsövningar med ljud och stavelse kombinationer.
3) Tillämpningsövningar - Börja tillämpa rösttekniken i ord, fraser, text, spontantal. För att överföra grundteknik till vardagligt tal.