demokrati och diktatur Flashcards
Vad betyder demokrati ordagrant?
Demo = folk
Krati = styre
Demokrati = Folkstyre
Vad innerbär demokrati
Demokratins grundtanke är att alla medborgare i ett land ska ha möjlighet att vara med och tycka till om hur landet ska styras.
Demokratins historia i världen
Antikens Grekland (ca 500 år f.Kr.): ”demokratins vagga” – här samlades medborgarna regelbundet för att rösta om lagar och beslut. De enda som fick rösta var en liten grupp mäktiga män.
Upplysningstiden (ca 1700 – 1800): Tankar om individuella friheter och rättigheter spreds i samhällen runt om i Europa. Den amerikanska och franska revolutionen äger rum som omkullkastade samhällsordningen och lägger grunden för det moderna demokratiska samhället.
1800-talet: Demokratin växer i popularitet i världen. Fler länder inför rösträtt för fler medborgare. (Oftast endast män med pengar som får rösta dock).
1900-talet: Fler får rösträtt, även kvinnor. Demokrati börjar bli en norm. Fortfarande många länder som är auktoritära (ej demokratiska).
Svensk demokratihistoria
1800-talet: Kungens makt försvinner gradvis (från monarki till konstitutionell monarki), revolutioner i världen, folkrörelser organiseras
Tidigt 1900-tal: Världskrig. Reformer för allmän och lika rösträtt. Hungerdemonstrationer i Sverige och revolutioner i Europa gör maktens män oroliga.
1921: Efter införandet av flera reformer från 1918-1921 införs allmän rösträtt för både män och kvinnor
Idag: Sverige är en parlamentarisk demokrati med konstitutionell monarki. Alla medborgare över 18 år har rösträtt.
Vad krävs för att räknas som en demokrati?
Regelbundna politiska val
Fri partibildning
Allmän och lika rösträtt
Valhemlighet
Fri opinionsbildning
Majoritetsprincipen
Rättssäkerhet
fri opinionsbildning
Alla ska få tycka och tänka vad de vill. Man får sprida sina åsikter i media och på internet.
rättssäkerhet
Ingen ska straffas för något som inte har stöd i lagen. Alltså, så länge det du gör är lagligt får du inte straffas för det.
Representativ (indirekt) demokrati
Några personer väljs för att representera befolkningens åsikter
direkt demokrati
När alla röstberättigade medborgare får rösta i en speciell fråga
exempel på direkt demokrati i Sverige
rusdrycksförbud
högertrafik
kärnkraftsfrågan
eu- medlemskap
införande av euron
pensionsfrågan
representativ demokrati fördelar
Effektivitet: Eftersom medborgarna väljer representanter som fokuserar på att fatta beslut, kan beslutsfattandet vara snabbare och mer effektivt jämfört med att hela befolkningen röstar om varje fråga.
Kunskap och kompetens: De valda representanterna förväntas vara kunniga och kompetenta inom olika områden, vilket kan leda till bättre beslut som bygger på expertis.
Tidseffektivitet: Medborgarna behöver inte spendera tid och energi på att bli insatta i varje enskild fråga, vilket frigör mer tid för individer att leva sina liv
Förhindrande av majoritetsdominans: Representanterna kan balansera majoritetsintressen med skydd för minoriteter och mänskliga rättigheter
representativ demokrati nackdelar
Brist på direkt inflytande: Medborgarna delegerar beslutsfattandet till representanter och kan känna sig långt ifrån den politiska processen.
Möjlig korruption och elitism: Valda representanter kan potentiellt missbruka sin makt eller vara mer lyhörda för vissa intressegrupper
Låg delaktighet: Medborgarna kanske inte är engagerade i politiken eftersom de anser att deras röst inte har stor påverkan mellan valen.
Beslutsångest: På grund av komplexiteten i många frågor kan vissa beslut vara svåra för allmänheten att fatta och de kanske inte har tillräckligt med information för att fatta välgrundade beslut.
direkt demokrati fördelar
Direkt inflytande: Medborgarna deltar direkt i beslutsfattandet och har en mer direkt roll i att forma politiken och samhället.
Starkare engagemang: Direkt deltagande kan leda till ökat politiskt medvetande och engagemang bland medborgarna.
Skydd för minoriteter: Direkt demokrati kan underlätta skyddet för minoriteters rättigheter, eftersom majoriteten måste övertyga en bredare grupp för att genomföra förändringar.
direkt demokrati nackdelar
Tidskrävande: Att rösta om varje fråga kan vara tidskrävande och komplicerat för medborgarna.
Brist på experter: Allmänheten kan sakna specialiserad kunskap och expertis för att fatta välgrundade beslut om vissa frågor.
Risk för majoritetsdominans: Direkt demokrati kan potentiellt leda till att majoriteten ignorerar minoritetens intressen och rättigheter.
Sveriges grundlagar
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Successionsordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
regeringsformen
Beskriver hur landet ska styras och skyddet för alla medborgares fri- och rättigheter
Tryckfrihetsförordningen
Man har rätt att sprida vilken information man vill i tryckt form så länge lagen följs.
Offentlighetsprincipen
ingår i tryckfrihetsförordningen
Alla medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar som finns hos myndigheten. t.ex någons lön, läsa protokoll från förhör utförda av polis, ta del av domar
finns undantag som bestäms enligt sekretesslagen
Successionsordningen
Här står reglerna om vem som kan ärva tronen (vem som blir kung eller drottning)
Yttrandefrihetsgrundlagen
I yttrandefrihetsgrundlagen står det att man i Sverige har rätt att säga nästan vad man vill.
I yttrandefrihetsgrundlagen står det också om vad som inte är tillåtet – som att t.ex. förtala eller kränka en annan person
hur ändrar man en grundlag
För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två likadana beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten. Väljarna ska kunna ta ställning till förslaget om grundlagsändring och välja den riksdag som tycker som de själva gör i frågan.
grunläggande fri- och rättigheter i Sverige
demonstrationsfrihet
informationsfrihet
mötesfrihet
föreningsfrihet
yttrandefrihet
religionsfrihet
(DIMFYR)
Fördelar med svårändrad grundlag
Starkt skydd för grundläggande fri- och rättigheter
Skapar stabilitet i politiken. Få snabba förändringar.
Förtroende och förutsägbarhet. Folket litar på att grundlagarna följs och vet vad de innebär.
svårändrad grundlag nackdelar
Brist på anpassning. Svårt att anpassa sig efter nya omständigheter som gör lagarna mindre relevanta/effektiva
Kan kännas icke-legitimt. Om grundlagarna är så svåra att ändra kan det kännas som att folket inte har någon makt i att ändra dem.
Svåra att korrigera. Om det skulle bli något fel i en grundlag så är den mycket svår att ändra.
Anledning till att vi har mänskliga rättigheter
Efter andra världskriget fanns det en stark vilja att på internationell nivå skapa en gemensam överenskommelse om universella och odelbara rättigheter så att liknande övergrepp inte skulle kunna ske i framtiden
Vad handlar FN:s mänskliga rättigheter om
30 artiklar som behandlar både sådant som alla har rätt till, som frihet och utbildning, och sådant som alla har rätt att vara fri från, som slaveri och tortyr.
vad händer om staten bryter mot mänskliga rättigheter
Internationell kritik
Ekonomiska sanktioner
Förlust av stöd och bistånd
Internationell domstol (ICC)
vilka ser till så de mänskliga rättigheterna följs
Amnesty International
Freedom House
Human Rights Watch
FN
Europarådet / Europadomstolen
diktatur betydelse
All makt ligger hos en person, grupp eller ett parti.
vad krävs för att räknas som diktatur
Ingen informationsfrihet
Ingen fri bildning av politiska partier
Begränsad rösträtt
Ingen valhemlighet
Ingen åsiktsfrihet
Inga legitima val
Ingen rättssäkerhet
olika slags diktaturer
militärdiktatur
religiös diktatur (teokrati)
enpartidiktatur
militärdiktatur
Militären genomför en statskupp och tar över makten (T.ex. Niger). Generaler styr.
religiös diktatur
Gud anses ha den högsta makten i samhället. Religiösa ledare som sägs representera guds vilja styr och formar landet (t.ex. Iran)
enpartidiktatur
Ett parti har makten och tillåter inte andra konkurrerande partier (t.ex. Kina)
auktoritärt styre
regimen styr efter eget godtycke utan hänsyn till folkets vilja
regimen styr efter eget godtycke utan hänsyn till folkets vilja
Auktoritärt styre
totalitärt styre
auktoritärt styre plus ett system med angiveri
auktoritärt styre plus ett system med angiveri
Totalitärt styre
Hur behåller diktatorer folkets stöd?
Indoktrinering (propaganda)
Syndabockar (det är någons fel)
Våld (döda, tortera, fängsla)
Skräck (du är alltid sedd)
demokrati övergår till diktatur
autokratisering
hur går autokratisering till
Autokratiska politiker tar stegvis över makten över medier och civilsamhället. De skrämmer, hotar och tystar journalister.
De gör det även svårare att genomföra fria och rättvisa val.
Autokraterna skapar en känsla av kris i landet och pekar ut hot (en viss minoritetsgrupp, den politiska oppositionen, makteliten)
De försvagar maktdelningen i politiken (riksdag, regering, domstolar). Man hotar domare eller tillsätter de som man vet stöttar ens egen sak.
Exempel på demokratier som autokratiseras
Ungern
Polen
USA
Brasilien
Indien
exempel på anti-demokratiska rörelser
Högerextremism (NMR, AFS)
Militant islamism (IS, Al-Qaida, Boko Haram)
Vänsterextremism (AFA, RF)
hur är det i en diktatur
Kritik, opposition och protest kan betyda svåra straff eller död
Censur gör det svårt att inhämta och sprida information
Valen är oftast riggade / icke-legitima. Ibland finns inte ens andra kandidater/partier.
Ingen pluralism – olika åsikter får inte finnas i samhället. Svårt att ta del av andras / bilda sina egna åsikter (åsiktsfrihet).
Väldigt begränsad yttrandefrihet – svårt att påverka om man inte får säga vad man vill offentligt
hur kan man göra skillnad i en demokrati
Rösta i legitima val!
Frågestunder – tid avsätts i fullmäktige för ”allmänhetens frågor”
Medborgarförslag – kommuninvånare kan ge förslag till politiker om vad som bör förändras / förbättras
Insändare i lokaltidningen – nå ut med dina åsikter i tidningen
Sociala medier – nå ut med dina åsikter på internet
Demonstrera, protestera, kritisera, bilda opinion, anslut till partier/organisationer/föreningar
fördelar med demokrati
Frihet och egenvärde – i en demokrati spelar individen roll och man får utrymme att leva sitt liv som man vill
Utveckling – i diktaturer stagnerar (stannar) ofta utvecklingen. I demokratier tas människors kunskaper och idéer till vara på.
Jämställdhet och rättvisa – i diktaturer förekommer ofta korruption. Detta innebär att de med makt tar det som ska tillhöra allmänheten. Vanliga människor kan t.ex. inte få vård och medicin.
Fred – demokratier för i regel inte krig mot varandra. När väpnade konflikter uppstår så är det nästan alltid inom och mellan icke-demokratiska länder.
Mat på bordet – det finns tydliga samband mellan diktaturstyre och svält. Det vill säga att hungersnöd uppstår mycket oftare i diktaturer än demokratier.
