Demokrati Flashcards
Kort om demokratins historia:
Idén skapades i antikens Grekland. Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder “folket härskar”. De som fick vara med och bestämma då var de fria männen. (500.fk år före kristus)
Upplysningen 1700-talet: Talade filosoferna om individens rättigheter och ifrågasatte att vissa grupper i samhället hade mer makt och rikedom än andra.
Franska revolutionen- I slutet av 1700-talet: ”frihet, jämlikhet, broderskap”. -Demokratins ideer fortsatte sig att spridas..
1900-talet: då den genomfördes i Västeuropa och i Nordamerika. Allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor infördes stegvis land efter land.
Sverige: 1909 fick alla män rösträtt och 1921 fick alla kvinnor rösträtt.
Demokratins kriterier:
-vad som krävs av ett land för att det ska kunna kallas demokratiskt.
- Neutral stat-
- Regelbundna politiska val och fri partibildning-
- Fri opinionsbildning-
- Valhemlighet-
- Allmän och lika rösträtt-
- Majoritetsprincipen-
- Rättssäkerhet-
Effektiv demokrati:
När det har pluralismen och deltagardemokrati.
Pluralismen:
- många olika uppfattningar och åsikter tillåts.
- man respekterar att människor är olika.
Det är viktigt för en fungerande demokrati för att majoritet inte ska förtrycka minoritet. Pluralismen säkerställer att en individs eller grupps rättigheter inte blir kränkta.
Deltagardemokrati:
- stora delar av befolkningen engagerar sig aktivt i politiken och samhällsutvecklingen.
T.ex: Genom att vara aktiva i politiska partier eller organisationer (som Amnesty och Greenpeace.)
Eller genom fackföreningar eller andra intressegrupper.
Man är aktiv genom att delta i demonstrationer, skriver under upprop, författar insändare eller skriver bloggar om samhällsfrågor. Det hjälper till med förändringar och påverkar samhällsutvecklingen.
En mycket mindre effektivt sätt att påverka samhällsutvecklingen är åskådare demokrati. Eftersom medborgarna röstar men annars inte bidrar med samhällsutvecklingen.
Pluralismen:
- många olika uppfattningar och åsikter tillåts.
- man respekterar att människor är olika.
Det är viktigt för en fungerande demokrati för att majoritet inte ska förtrycka minoritet. Pluralismen säkerställer att en individs eller grupps rättigheter inte blir kränkta.
Deltagardemokrati:
- största delen av befolkningen engagerar sig aktivt i politiken och samhällsutvecklingen. (motsatsen till åskådar demokrati).
De är aktiva genom att t.ex:
- delta i politiska partier eller organisationer (som Amnesty och Greenpeace), genom fackföreningar eller andra intressegrupper, delta i demonstrationer, skriva under upprop, författa insändare eller skriva bloggar om samhällsfrågor m.m.
–> folket bidrar till en effektiv förändringar och påverkar samhällsutvecklingen.
- Många olika åsikter, uppfattningar och idéer representeras. (Folket visar vad de vill genom att vara politiskt aktiva och engagerade).
–> Annars finn det en risk att många upplever ett växande avstånd mellan folket och det folkvalda. politikerförakt.
Åskådar demokrati:
När medborgarna röstar men annars inte bidrar med samhällsutvecklingen. De är inte politiska aktiva.
- Majoriteten av befolkningen i demokratin är passiv.
- Folket följer politiken som åskådare utan att engagera sig i partier och organisationer eller att delta samhällsdebatten.
- De väljer att påverka främst genom att delta i valen till besluttande församlingar. (välja partier).
- Många olika åsikter, uppfattningar och idéer representeras inte.
- -> många kan upplever ett växande avstånd mellan folket och det folkvalda - politikerförakt.
Många med olika åsikter och bakgrund måste vara beredda på att ställa upp i val och ta på sig politiska uppdrag.
Demokratins inneboende problem:
tre stycken
Representativ demokrati:
- finns ett avstånd mellan folket och de folkvalda. (prblm)
Politikerna vet ofta inte vad folket vill.
–> medborgare stängs ute och uppmuntras inte till att delta i politiska debatter.
–> färre vill rösta. (de vill nt rösta)
(Antalet valberättigade som har röstat har minskat mellan 1973 och 2010 i Sverige.)
Direktdemokrati:
- använda sig av folkomröstningar om viktiga frågor.
- -> minskar avståndet mellan folket och de folkvalda.
(prblm)
- eftersom folkomröstningarna är tids- och resurskrävande.
- komplicerade frågor.
Vissa frågor kräver kunskap inom området som man ska rösta om. Många människor har inte tillräckliga kunskaper för att kunna avgöra om det ska rösta för eller emot ett förslag.
–> fel besluts kan tas.
Folkviljan:
(Prblm) - när en grupp har vissa önskemål och intressen (särintressen).
Eftersom det inte rör det allmänintresset. Gynnar det bara en grupp och då måste det diskuteras om det är rätt eller fel. T.ex: om ungdomar vill ha mer bidrag. Då gynnar den ungdomarna men inte dem andra. Men då kan ungdomarna koncentrera sig på utbildningen vilket hjälper samhället i framtiden.
Diktatur
- regeringsform där makten ligger i händerna på en enskild individ (diktator) eller en begränsad elit.
- (tycker att) Människor vet inte sitt eget bästa och därför kan det heller inte få ansvaret att få välja sin egen ledare. –> Därför anser diktaturerna att människor behöver en stark ledare som vet hur man styr ett land.
- (oftast) Ett enda parti.
- Finns inga lagar som gör att medborgarna kan avsätta de styrande.
- (typiskt för en diktatur) Ledningen anser att de företräder nationens verkliga intressen, oavsett vad människorna tycker och tänker.
- (Oftast) Man får inte uttrycka sina åsikter –> om man gör det så stämplas man som statens fiende.
- Politiska partier blir förbjudna. (att bilda dem)
- Massmedier som internet, tidningar och tv blir kontrollerade av staten.
Regimkritiker tystas ned eller försvinner utan rättsliga processer.
- Statens roll är att vara auktoritär eller uppfostrande.
Makteliten bestämmer hur folket ska tycka, tänka och agera - man får inte säga emot. (Makten kontrollerar befolkningen.)
- Den enskilda individens rättigheter är underordnade och kan offras för elitens och ledarens uppfattning om det allmänna bästa.
Det finns olika former av diktaturer. Vissa är väldigt brutala och följer alla kriterier för en diktatur strikt som t.ex: Burma och Nordkorea. Sedan finns det en lättare variant där diktaturen är lättare att leva i som t.ex: Kuba och Kina. I Kina har individerna stora friheter som t.ex bedriva stora företag, resa och använda internet så länge man inte kritiserar den politiska eliten.
Skendemokrati-
Ett land som är demokratiskt styrt på pappret, men det finns demokratiska brister i verkligheten.
T.ex: i Ryssland: Där finns det flera partier och en opposition (de skapar åsikter mot regeringen), men oppositionen får inte komma fram i tv och andra massmedier och då kan de inte sprida sina åsikter.
Flera exempel på länder som lever i diktaturer eller demokrati idag:
Diktaturer idag: Nordkorea, Kina och Kuba.
Demokrati idag: Sverige, USA och Tyskland.
Direktdemokrati-
Ett system/beslutsform där alla de röstberättigade i en demokratisk ordning själva får delta och fatta beslut i politiska frågor. Beslutandet kan ske genom folkomröstningar.
Mer demokratiskt, än indirekt demokrati:
- alla medborgare får rösta i frågan, makten är då närmare folket.
Vissa frågor kräver kunskap inom området som man ska rösta om. Många människor har inte tillräckliga kunskaper för att kunna avgöra om det ska rösta för eller emot ett förslag.
Indirekt demokrati (representativ demokrati)-
Valen görs av de folkvalda. Folket röstar på ett parti (representanter) som sedan fattar de politiska besluten.
De skapas politiska partier av individer med liknande åsikter och uppfattningar. folket väljer vilket parti som ska fatta besluten åt dem. (Partiernas idéerna sammanfattas i ett partiprogram). Sedan behöver folket bara rösta i valet var fjärde år, istället för i varenda fråga.
mindre demokratiskt- “makten kommer längre ifrån folket”.
Mindre effektivt-
