Demens, psykisk ohälsa och läkemedel Flashcards
Afasi
Oförmåga att tala eller att förstå talat språk
Agnosi
Känner inte igen vanliga saker, t.ex. en sked eller gaffel
Apraxi
Svårigheter att göra det man tidigare klarat av, t.ex. att cykla, klä på sig
BPSD
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom
Exekutiva svårigheter
Svårigheter att planera, påbörja och slutföra något
Dystymi
Måttligt men långdraget depressionstillstånd. För att få diagnosen dystymi ska personen ha haft depressiva symtom under minst två år
Somatisering
De depressiva känslorna visar sig i diffusa kroppsliga symtom, personen söker läkarvård för fysisk sjukdom när det egentligen är en psykisk sjukdom
Demens
Samlingsnamn för många sjukdomar som drabbar hjärnan med symtom som minnesnedsättning, språksvårigheter, svårigheter att tänka och lösa problem, svårighet att hitta och känna igen och samt förändrad personlighet.
Kriterier för demenssjukdom
- Försämrat minne
- Försämrad social förmåga, arbetsförmåga och känslomässig kontroll
- Tydlig försämring från tidigare nivå
- Minst någon av: afasi, agnosi, apraxi, exekutiva svårigheter
Demens faser
- Begynnande demens: minnet börjar blir sämre, känsligare för stress, personen får svarare att klara av arbetet
- Mild demens: minnet blir sämre, språket och samtalsförmågan påverkas, svårare att hitta och orientera, svårara att tolka och förstå
- Medelsvår demens: symtom fördjupas ytterligare, glömmer även namn på nära, svåra att sköta hygien, motorisk oro, BPSD, svårighet att förstå tid
- Svår demens: symtom fördjupas ytterligare, svårt med kommunikation, inkontinens, muskelryckningar, stelhet, sängbunden
Myoklonier
Muskelryckningar där en person med demenssjukdom kan drabbas av på grund av svåra skadorna i hjärnan
Gripreflex
Reflex som är medfödd som spädbarn, den försvinner men kommer tillbaka vid svåra hjärnskador som demens. Personen kan gripa hårt i personal vid omvårdnad. Personen styr inte reflexen.
Olika typer av demenssjukdom
- Alzheimers sjukdom
- Vaskulär demens
- Blanddemens
- Frontallobsdemens
- Lewykroppsdemens
- Parkinsons sjukdom med demens
Alzheimer sjukdom
Orsak:
- Nervcellsdöd i hjärnan pga plack och tangles.
- Minskat upptag av acetylcholin.
- Startar i tinningloberna och sprider över hela hjärnan.
Symtom:
- Långsamt förlopp
- Försämrat minne
- Svårt med ord
- Svårt att förstå
- Svårt att klara vad man tidigare kunde
- Försämrad social förmåga, arbetsförmåga och känslomässig kontroll
- Afasi, apraxi, agnosi
Vaskulär demens
Orsak:
- Infarkter eller blödningar i hjärnan
- Blodkärlen i hjärnan blir skadade
- Skadorna beror på vilket område i hjärnan som är drabbat
Symtom:
- Plötsligt insjuknande
- Sämre initiativförmåga
- Psykisk långsamhet
- Långsamma rörelser
- Gångsvårigheter
- Labil
- Hallucinationer
Blanddemens
Blandform av Alzheimers sjukdom och vaskulär demens
Frontallobsdemens
Orsak:
- Nervcellerna i pann- och tinningloberna skadas
- I pannloberna finns bla centra för omdöme och personlighet
Symtom:
- Personlighetsförändring
- Omdömeslös
- Bristande sjukdomsinsikt
- Avtrubbad
- Rastlös
- Aggressivitet
- Ändrat ätbeteende
- Slutar tala
Lewykroppsdemens
Orsak:
- Små klumpar av protein samlas i hjärnan (lewykroppar) och leder till nervcellsdöd
- Påminner om Parkinsons och Alzheimers
Symtom:
- Synhallucinationer
- Nedsatt uppmärksamhet
- Stela muskler, skakningar
- Störd drömsömn
- Varierad vakenhet och uppmärksamhet
- Ökat sömnbehov
- Fall och svimningar
- Känslighet för läkemedel
Parkinson sjukdom med demens
Orsak:
- Brist på dopamin i hjärnan
Symtom:
- Stela muskler, skakningar
- Synhallucinationer
- Nedsatt uppmärksamhet
- Störd drömsömn
- Varierad vakenhet och uppmärksamhet
- Ökat sömnbehov
- Fall och svimningar
- Känslighet för läkemedel
Utredning av demenssjukdom
På primärvårdsnivå:
- Blodprov för att utesluta andra sjukdomar
- Olika kognitiva test som MMT och MMSE
- ADL-bedömning
På specialistnivå:
- Neuropsykologiska test
- Magnetkameraundersökning av hjärnan
- Funktionell avbildning av hjärnan (SPECT)
- Lumbalprov på ryggmärgsvätskan
- Social utredning
Vanliga BPSD
- Aggressivitet
- Skrik
- Vandrande
- Plockande och packande
- Störd dygnsrytm
- Vanföreställningar
- Hallucinationer
- Ångest
- Depression
- Störande sexuellt beteende
Kartläggning vid BPSD
Att dokumentera av hur ofta, när och hur länge BPSD inträffar för att upptäcka mönster
Individuell bemötandeplan
Alla personer med BPDS får en individuell bemötandeplan som skrivs av personal och ska innehålla information om personen och dennes levnadsberättelse och om hur möten mellan personal och brukare ska vara för att förebygga eller minsk BPSD.
Depression
Vanligt hos äldre, ofta på grund av fysiska funktionsnedsättningar eller kroniska sjukdomar, förlust av nära och att man inte längre kan ägna de aktiviteter man önskar
Symtom vid depression hos äldre
- Hopplöshet, nedstämdhet
- Tappat intresset
- Trötthet, energilöshet
- Kognitiva störningar
- Oro, ångest
- Skuldkänslor
- Minskar självförtroende
- Sömnproblem
- Somatisering
- Aggressivitet
- Ändrad aptit
- Självmordstankar
Behandling av depression hos äldre
- KBT (kognitiv beteendeterapi), man få lära sig analysera sig själv och sina tankar och handlingar
- Samtalsterapi om existentiella frågor
- ECT, elbehandling
- SSRI-preparat (serotoninåterupptagshämmare) påverkar serotonin
- SNRI-preparat, påverkar serotonin och noradrenalin halten
- Mirtazapin, lindrar ångest och förbättrar sömnen
Generaliserat ångestsyndrom
(GAD) Den drabbade lider hela tiden av oro och ångest. Ångesten är irrationell och svårkontrollerad och inte kopplad till speciella situationer eller händelser.
Symtom vid ångest
- Överdriven oro och rädsla
- Koncentrationssvårigheter
- Rastlöshet, kroppslig oro
- Irriterad
- Spänd i kroppen
- Sömnproblem
- Hjärtklappningar
- Yrsel
- Skakningar
- Svettningar
Behandling ångest
- KBT (kognitiv beteendeterapi), man få lära sig analysera sig själv och sina tankar och handlingar
- Lära sig avslappningstekniker
- Taktilmassage
- Boltäcke
- Sinnena stimulans
- Livsstilsförändring
- SSRI-preparat (serotoninåterupptagshämmare) påverkar serotonin
- SNRI-preparat, påverkar serotonin och noradrenalin halten
- Mirtazapin, lindrar ångest och förbättrar sömnen
Hur tror du att livet påverkas för den som drabbas av demenssjukdom?
Demens påverkar minnet, tankeförmågan, problemlösningsförmågan, uppfattningsförmågan, möjligheten att kunna förstå och tolka vad som händer och orienteringsförmågan.
Det gör att man blir osäkert för att man glömmer bort saker, självbild kan också bli sämre på grund av sjukdomen, man kanske inte känner igen sig själv och det kan känna som att de tappar kontrollen över sig själv och sitt liv vilket ger oro, det blir svårare att få kontakt med omvärlden och att orientera sig utomshus, de skäms så personen kan drabbas av social isolering, personen kan ha ångest om sjukdomsförlopp, anhöriga blir också påverkat med vård och oro.
Vad menas med att kartlägga funktionsnedsättning vid demenssjukdom?
De olika sorter demenssjukdomar för med sig olika svårigheter, det är viktigt att upptäcka vilka funktionsnedsättningar personen har så att man kan stödja de förmågor som finns kvar och underlätta och hjälpa där förmågor saknas
Vad är konfusion och hur kan konfusion behandlas?
Akut förvirring. Reservkapaciteten i hjärnan är nedsatt och vid överbelastning av hjärnan utvecklas en akut hjärnsvikt. Uppkommer ofta tillsammans med sjukdomstillstånd då hjärnkapaciteten inte längre räcker och hjärnan blir tillfälligt överbelastad.
Symtom: förvirring, hallucinationer, minnesstörningar, störd dygnsrytm, koncentrationssvårigheter, personlighetsförändringar, talar osammanhängande, svårt att uppfatta omgivningen
Behandling:
- Ta reda på den underliggande orsaken och åtgärda den.
- Skapa lugn och ro
- Tilltala personen med namn och tala tydligt om vem du är och var ni är
- Skapa en bra miljö med belysning, klocka/kalender, tydliga markering
- Användning av personliga föremål kan hjälpa att få personen tillbaka till verkligheten
Depression och självmord, hur kan det hänga ihop?
Känslor av hopplöshet, värdelöshet och ett förlorat intresse för livet kan öka risken för självmordstankar och självmordsförsök. När en person med depression inte ser någon väg ut ur sitt lidande kan självmord framstå som ett sätt att avsluta smärtan. Social isolering och brist på stöd från närstående kan också bidra till att dessa känslor förvärras.
Symtomlindrande läkemedel kognitiva symtom demens
- Acetylkolinesterashämmare: Genom att hämma nedbrytningen av signalämnet acetylkolin kan mer av signalämnet tas upp av mottagande nervcell.
- Memantin: påverkar nervceller med signalämnet glutamat.
Ackumulera
Läkemedel samlas i kroppen
Interaktioner
När läkemedel påverkar varandra
Läkemedelsgenomgång
Läkare är skyldig att minst en gång om året gå igenom personens läkemedel för att se över och ompröva behovet av läkemedlen.
Frågor som ställs: behövs läkemedlet fortfarande?, är det rätt dos, läkemedel och läkemedelsform?, finns det interaktioner, finns det nya sjukdomar eller skador?, upplever personen biverkningar?
Varför är det viktigt med en läkemedelsgenomgång?
Många äldre har ett flertal sjukdomar och får därför också fler läkemedel, de olika läkemedlen kan påverka varandra, de kan förstärka effekten eller förminska.
Biverkning
Oönskade verkningar av läkemedel
Ackumulering risk hos äldre
Levern och njurarna fungerar sämre som ger större risk på ackumulering. Äldre har mer kroppsfett och läkemedel binder ofta till detta vilket leder till att läkemedlet samlar där. Halten av läkemedel i blodet kan därför blir för hög och det finns risk på läkemedelsförgiftning.
Vanliga biverkningar
- Muntorrhet
- Förstoppning
- Illamående
- Besvär från magen
- Yrsel
- Svårighet att kissa
- Förvirringstillstånd
- Blodtrycksfall
- Klåda
- Trötthet
Faktorer som kan påverka den äldres läkemedelsintag
- Försämrad syn
- Nedsatt känsel, funktion och styrka i fingrar och händer
- Tremor (skakningar)
- Nedsatt finmotorik och grovmotorik i fingrar, händer och armar
- Nedsatt kognitiv förmåga
- Missbruksproblematik
- Svårigheter att svälja
Hjälpmedel för att underlätta läkemedelshantering
- Apodos: färdigdoserade läkemedel i påse
- Dosett: Ask med ett fack för varje dos per dygn för en vecka åt gången
- Tablettdelare
- Läkemedelsrobot: Ljudsignal som talar om när det är dags att ta läkemedlen, rätt dos av rätt läkemedel matas fram vid rätt tidpunkt
