Deltentamen 1

Question 1

Till vilka sex ändamål använder hushållen dricksvatten och vilket av dessa ändamål
kräver den största delen? (2 p)

Answer 1

Mat&dryck
Disk
Tvätt
Personlig hygien – störst (pga duschar)
Toalettspolning
Övrigt

Question 2

Ange hur många procent av dricksvattenproduktionen som sker vid ytvattenverk; och
hur många procent av alla vattenverk är grundvattenverk? Vilken slutsats kan man
göra från dessa värden? (2 p)

Answer 2

50% av dricksvattnet kommer från ytvattenverk. Av alla vattenverk är 83% (1450 stycken) grundvattenverk, vilket är fler än antalet ytvattenverk (170 stycken). Ytvatten försörjer främst städer med dricksvatten medan det finns många små grundvattenverk på landsbygden.

Question 3

Förklara kortfattat hur mikrobiologiska föroreningar i råvatten mäts och varför på
det sättet? (2 p)

Answer 3

Mikrobiologiska föreningar i form av patogena bakterier är svåra att mäta och därför letar man istället efter indikatorbakterier (tex e-coli).

Question 4

Ange tre drivkrafter som lett till att det VA-system som vi har Sverige ser ut som det
gör idag och beskriv dem kortfattat. (2 p)

Answer 4

Förhindra bränder – städerna växte i takt med industrialiseringen och trångboddhet blev vanligt vilket ökade riskerna för bränder. Detta ställde krav på god vattentillgång och brandposter började byggas.
Förhindra sjukdom – avfall och latrin kastades rakt ut på gatan och det blev en grogrund för sjukdomar. Man insåg att med rent vatten så minskade sjukdomarna.
Miljöfrågan (smutsiga vattendrag) – från början släpptes allt avlopp rakt ut i vattendrag vilket bidrog till föroreningar i sjöar och hav. Man byggde då reningsverk på för att minska dessa. På 60- och 70-talet byggdes reningsverk med biologisk rening. På 70-talet kom rening för fosfor och på 90-talet rening för kväve, alltså blev biologisk-kemisk rening det vanliga.

Question 5

Livsmedelsverkets dricksvattennormer karakteriserar anmärkningar på vattnet genom att dela in vattnets kvalitet i 3 olika kravkategorier. Vad är respektive namn för dessa tre kategorier? Ge exempel på parametrar vars överskridande ger anmärkningar enligt ovanstående (ange en parameter för varje kategori). (2 p)

Answer 5

Tekniska krav – vattnets kvalitet på inte försämras vid transport (ledningar och övrig)
Estetiska krav – vattnet får inte ha främmande smak eller lukt, färglöst
Hygieniska krav – dricksvattnet får inte orsaka smittspridning av sjukdom, inga skadliga ämnen

Question 6

Vad menas med hårt vatten? Ange minst två problem är förknippade med hårt vatten? (2 p)

Answer 6

Ett hårt vatten har över 10 tyska hårdhetsgrader (°dH) (10-20 är hårt vatten, över 20 är mycket hårt vatten). Hårdheten är ett mått på summan av kalciumjoner och magnesiumjoner omräknat till kalciumoxid (CaO). Ett hårt vatten minskar tvättförmågan hos tvättmedel och kan ge kalkutfällningar.

Question 7

Ange ett problem som är förknippade med mjukt vatten. (1p)

Answer 7

Mjukt vatten påskyndar korrosion i ledningar av metall.

Question 8

Beskriv två metoder för avhärdning av vatten. (2 p)

Answer 8

Avhärdning innebär att man minskar vattnets hårdhet. Det kan göras genom avhärdningsfilter med jonbytare. Ett avhärdningsfilter består av en jonbytarmassa som byter vattnets kalcium och magnesiumjoner mot tex natriumjoner. Natriumjonerna byter förenklat plats med kalciumjonerna när vattnet passerar filtret. Filtret blir till sist mättat med joner och måste då renspolas med renat vatten och sedan en koksaltlösning.
En annan metod är med hjälp av fällning med kalk, natronlut eller soda. Om man tillsätter kalk så fäller kalcium ut i form av kalciumkarbonat. Detta kan ske i en pelletsreaktor där vattnet strömmar nerifrån och upp genom en bädd av svävande finkornig sand. Vid kalkningen fälls kalciumkarbonaten ut på sandkornen som då blir för tunga och sjunker till botten och tas ut.

Question 9

Diskutera kortfattat principiella skillnader mellan grund- och ytvatten med avseende
på innehåll av organiskt material och patogena bakterier. (2 p)

Answer 9

För ytvatten finns det problem med färgat vatten, humus, grumlighet, bakterier och alger. Dessa egenskaper åtgärdar man i vattenverket.
När det gäller patogena bakterier så är opåverkade grundvatten av bättre kvalitet än ytvatten och därför krävs färre mikrobiologiska barriärer för grundvattnet. Grundvattnet kan däremot vara syrefritt, ha giftiga gaser och höga metallhalter (Ca, Mg).

Question 10

Vad är konstgjord infiltration och vad har den för fördelar vid dricksvattentillverkning? (2p)

Answer 10

Konstgjord infiltration är när ytvatten filtreras genom marken vilket därmed skapar ett konstgjort grundvatten. Vid infiltration sker en avskiljning av resterande suspenderat material. Det sker en nedbrytning av humus och andra lösta organiska ämnen i vattnet, de som ger upphov till lukt och smak.

Question 11

Ange vilka processteg som är vanligt förekommande på ytvattenverk (2p)

Answer 11

• Silning
• Flockning
• Sedimentering
• Filtrering
• Alkalinisering
• Desinfektion

Question 12

Ange vilka processteg som är vanligt förekommande på grundvattenverk (2p)

Answer 12

• Snabbfilter
• Luftning
• Oxidation
• Avhärdning
• Alkalinisering
  (-Desinfektion)

Question 13

Beskriv kortfattat hur man kan avskilja järn och mangan som är löst i råvattnet? (2 p)

Answer 13

Det görs genom oxidation. Järn och mangan i löst form avger elektroner till ett oxidationsmedel vilket sedan ger en fast järn eller manganförening som då kan fällas ur vattnet och filtreras bort. Oxidationsmedlet kan till exempel vara syre, klor eller väteperoxid.

Question 14

Beskriv kortfattat hur man skyddar råvatten?

Answer 14

• Skyddsområden runt vattentäkter – inom detta gäller särskilda skyddsföreskrifter med stöd av Miljöbalken.
• Lagar och regler
• Säkerhetskontroller
• Åtgärdsplaner för skydd, drift och kontroll
• Reservvatten vid vattenbrist, nödvatten i krissituationer
• IT-skydd och skydd så som larm och kameraövervakning

Question 15

Vad uppnås genom kemisk rening (d.v.s. tillsatts av ett metallsalt) av processandet av
råvattnet i vattenverket? (2 p)

Answer 15

För att ta bort de minsta partiklarna (ex fosfor) gör man om dem till större partiklar som går att ta bort mekaniskt. Kemisk fällning innebär en reaktion mellan de små tillsatta partiklarna i vattnet och en tillsatt kemikalie så att det bildas större partiklar, flockar, som går att fälla ut. De kollodiala partiklarna i vattnet är oftast negativt laddade och repellerar varandra. Man tillsätter då positiva joner som ger flockar, dessa flockar är neutrala och attraheras av andra neutrala partiklar mha Van Der Waals krafter. Aluminiumsulfat är en vanlig kemikalie som används.

Question 16

Beskriv kortfattat tre desinfektionsmetoder vid renvattenproduktion, och ange den
vanligast förekommande i Sverige. (2 p)

Answer 16

Klorering – tillsats av klor (fritt aktivt klor) fås en desinfektion av vattnet. Beroende på pH-värdet fås olika reaktioner mellan klor, underklorsyrlighet och hypoklorit. Desinfektionen för underklorsyrlighet är som allra störst, detta medför att desinfektionen är som effektivast vid ett pH mellan 3 och 6. Vanligaste metoden.
UV-ljus – doesing av energirik elektromagnetisk strålning. Har en avdödande effekt på bakterier, de flesta virus och protozoer tack vare att UV-ljuset orsakar skador i mikroorganismerna. UV-ljus är oftast bättre på desinfektion är klorering. UV-ljus är effektiv mot Giardia och Cryptosporidium vilket klor inte är.
Ozon – kraftigt bakteriedödande men används främst för att ta bort lukt och smak i Sverige.

Question 17

Ange två syften med luftning av grundvatten. (2 p)

Answer 17

• För att öka syrehalten i vattnet. Kräver små mängder luft för att uppnå den önskade syrehalten 3 mg/l.
• För att vädra bort flyktiga ämnen ur vattnet, tex radon och illaluktande svavelväten. Kräver stora mängder tillsatt luft och därmed kraftigare anläggningar.

Question 18

Nämn en fördel med att använda klor som desinfektionsmedel framför ex ozon, samt
redogör för en nackdel med klor som desinfektionsmedel. (2 p)

Answer 18

En fördel är att klor är lätthanterligt jämfört med tex ozon som sönderfaller lätt och behöver framställas på plats.
En nackdel med klor är att det inte har någon effekt på mikroorganismerna Giardia och Cryptosporidium som är mycket motståndskraftiga mot klor.

Question 19

Beskriv kortfattat hur centrifugal- respektive propellerpumpar fungerar samt ge exempel på deras användningsområde inom VA-sektorn. (3 p)

Answer 19

Centrifugalpump – har ett pumphjul inuti sig som roterar och sätter vätskan i rotation med hjälp av skovlar. Vätskan pressas genom centrifugalkraften mot kanterna och ut till tryckledningen. Trycket mot pumphjulets centrum sjunker och nytt vatten sugs därför in dit från sugledningen. Kan pumpa mellan 15 – över 60 mvp. Är ofta horisontella. För höga uppfordringshöjder använder man seriekopplade pumpar. Detta är den vanligaste sortens pump.
Propellerpump – är en axialpump. Energistegringen erhålls av skovlarna genom skärande krafter i flödesriktningen. Används vid stora flöden och låg energistegring. Kanske används vid pumpning från magasin?

Question 20

Vad är skillnaden mellan torr- och våtuppställda pumpar i ett pumpmagasin? Nämn
dessutom en fördel med respektive uppställningssätt. (2 p)

Answer 20

Vid våtuppställning arbetar pumpen helt eller delvis under vatten. Vid torruppställning är pumpen torrt ställd på fundament och ansluten till pumpgropen via rörledning.
Torrt uppställda pumpar är lätt åtkomliga för tillsyn och underhåll. Packningar och axlar är synliga och maskineriet kan både ses och kännas, vilket gör att demontering för axel- och lager kontroll inte behöver ske i onödan. Torr uppställda är säkrare vid underhåll. Att använda våtuppställda pumpar är mindre tekniskt krävande och en billigare lösning. Våtuppställda pumpar hålls kylda – en fördel.

Question 21

Avloppsvattenpumpar dimensioneras i stort sett som renvattenpumpar, även om kapaciteten och uppfodringshöjden skiljer sig. Däremot finns ett krav på avloppsvattenpumpar som inte renvattenpumpar har. Vilket är detta krav? (1 p)

Answer 21

Det ställs krav på stockningsfrihet. Avloppsvattenpumparna utformas så att partiklar av en viss storlek kan passera pumpen. För mindre pumpar bör denna partikeldiameter uppgå till 80% av pumpens anslutningsdimension, för den minsta användbara pumpstorleken med anslutning 80 mm erhålls partikeldiametern till 64 mm. För större pumpar minskas förhållandet mellan partikelstorlek och studsstorlek gradvis. Den största partikelstorlek, som behöver beaktas, är 100-150 mm.

Question 22

Förklara hur en förträngningspump fungerar och ge ett exempel på i vilka sammanhang en sådan kan användas (2 p)

Answer 22

Har ett hålutrymme där vätska samlas och sen pressas vidare. Pumpen arbetar slagvis eller varvvis. Lämpar sig endast för doseringsuppgifter vid vattenverk.

Question 23

Vid vilka tillfällen kan det vara lämpligt att använda en mammutpump samt beskriv
kortfattat hur en sådan fungerar. (2 p)

Answer 23

Den består av ett vertikalt stigarrör, som är nedsänkt i vätskan. Genom inblåsning av luft i vattnet under vattenytan, erhålls en vatten-luftblandning i stigarröret med lägre volymvikt än det utanför stående vattnet. Stigarrörets mynning ligger över vattenytan vilket gör att vatten rinner ut ur rörets mynning. Om tryckluft kontinuerligt tillförs kommer alltså vatten att strömma upp genom röret. Mammutpumpen är mycket okänslig för föroreningar i vattnet. Den kan användas för uppfordring av små avloppsvattenmängder och används även vid pumpning av slam och lerhaltigt vatten. Det största användningsområdet har mammutpumpen i reningsprocessen för cirkulation av slam.

Question 24

Beskriv kortfattat vad ett cirkulationsnät respektive förgreningsnät är. Nämn två fördelar med ett cirkulationsnät i jämförelse med ett förgreningsnät. (2 p)

Answer 24

I ett förgreningsnät blir ledningarna, grenarna, mindre och mindre och avslutas utan förbindelse med varandra. I ett cirkulationsnät är alla ledningssträckor sammankopplade så att vattnet kan cirkulera och även byta flödesriktning. En fördel med cirkulationsnät är att vid vattenavstängning så blir färre brukare utan vatten, för ett förgreningsnät så blir alla brukare nedströms avstängningen utan. Cirkulationsnät är brandsäkrare då det går att få mer vatten till brandposter.

Question 25

Vad menas med huvudledning, distributionsledning samt servisledning? (2 p)

Answer 25

Huvudledningarna utgår från vattenverk och pumpstationer och fördelar vattnet i ett grovmaskigt nät i samhället. Distributionsnätet är finmaskigare och följer ofta gatunätet. Byggnader är ansluta till det allmänna ledningsnätet med en servisledning i förbindelsepunkten som är den punkt som VA-huvudmannen anvisat för anslutning.

Question 26

28. Vid val av material till ett dricksvattenledningsnät måste man ta hänsyn till en mängd
    olika faktorer, såsom konsumentens krav, driftskrav, anläggningskrav etc. Man har på
    senare tid uppmärksammat att valet av material också påverkar vattenkvaliteten. Vilket är det vanligaste förekommande rörmaterialet i vattenledningssystemet? Ange
    minst tre rörmaterial som används i Sveriges vattenledningsnät. Nämn också något
    om dessa materials mekaniska egenskaper. (4 p)

Answer 26

• Gjutjärn: en form av legering av järn och kol (i fri form som grafit). Har låg brottöjning, liten slaghållfasthet och liten seghet. De är känsliga mot slag men tål höga yttre tryck. Problem med korrosion. Det vanligaste.
• Segjärn: järn och kol (som grafit i form av små kulor). Bättre hållfastegenskaper, seghet och brottöjning än gjutjärn. Problem med korrosion.
• PE: termoplaströr. Vid belastning sker en viss krypning (töjning) av material med tiden. Har hög densitet och hög hållfasthet. Kräver svetsfogning men är stöttåliga.

Question 27

Hur kan man minska korrosionen i järnrör? (2 p)

Answer 27

De parametrar som framförallt påverkar korrosion är pH, alkalinitet och halten organiskt material. Att höja pH från 7,5 till 9 genom att minska kolsyrahalten eller öka vätekarbonathalten hjälper. Metoderna man använder för att göra detta är luftning, dosering av kemikalier och filtrering genom alkalisk massa.

Question 28

Beskriv de två strömningstillstånd som kan förekomma i strömmande vätskor. Vilka
riktvärden kan ses som uppskattning av strömningsförhållandena? (2 p)

Answer 28

Laminärströmning (Reynolds tal < 2000) – strömningen följer parallella linjer utan att blandas. Sådan strömning förekommer vid låga Reynolds-tal, vilket innebär att de viskösa krafterna är stora jämfört med tröghetskrafterna.
Turbulent strömning (Reynolds tal > 4000) – ett samlingsbegrepp inom främst flödesdynamiken för de flöden som sker vid förhållandevis hög hastighet, låga friktionskrafter och låg viskositet. Sker kaotiskt och ostrukturerat, och medför en omblandning i röret.

Question 29

Hur har reningstekniken på avloppsreningsverken utvecklats under de senaste decennierna? Vilka kan motiven vara till denna utveckling (se introföreläsning)? (2 p)

Answer 29

1900: rensgaller (pga nedskräpning)
1930: mekanisk rening (pga nedskräpningsproblem)
1950: biologisk rening (pga luktproblem och syrefria bottnar i vattendrag)
1970: kemisk rening (pga övergödning i sjöar)
1990: kväverening (pga övergödning i hav)
2010: membranrening (pga övergödning och kompaktare reningsverk), ozonrening (pga läkemedel)

Question 30

Begreppet ”avloppsvatten” kan delas in i fyra delflöden. Vilka är dessa flöden och från
vilka källor uppkommer respektive flöde? (2 p)

Answer 30

Spillvatten av hushåll 
Dagvatten från hårdgjorda ytor
Dräneringsvatten från byggnader
Spillvatten av industri
(Spillvatten kan bestå av gråvatten och svartvatten)

Question 31

Dagvatten kan omhändertas och behandlas lokalt. Nämn minst 4 sätt att ta omhand
dagvatten lokalt. (2 p)

Answer 31

• Gröna tak: byta ut takpannor mot vegetationstäcke som bromsar avrinningen och även tar upp en del av nederbörden.
• Infiltration på gräsytor: har god förmåga att ta emot vatten.
• Genomsläppliga beläggningar: olika former av genomsläppliga beläggningsmaterial på hårdgjorda ytor gör att avrinningen minskar. Tex singel och natursten.
• Infiltration i markförlagda stenfyllningar, dagvattenkasetter: kan vara markförlagda magasin med stor hålrumsvolym.

Question 32

Vilka ämnen skall de kommunala reningsverken i huvudsak avskilja? (2 p)

Answer 32

Fasta partiklar, lösta partiklar (organiska föreningar), närsalter (fosfor och ibland kväve).

Question 33

Förklara kortfattat innebörden av begreppen kombinerade avloppsledningssystem
och duplikata ledningssystem. (2 p)

Answer 33

Kombinerade avloppsledningsystem innebär att dagvatten dras ner till spillvattenledningen och så rinner dom gemensamt till reningsverket.
Duplikata ledningssystem innebär att det finns separata rör för spillvatten och dagvatten. Dagvattenledningen bör vara högre upp än spillvattenledningen.

Question 34

Vad är självrensflöde? Varför är det viktigt att hålla koll på detta flöde? (2 p)

Answer 34

Självrensflöde innebär att flödet i ledningen minst en gång per dygn ska vara så stort att renspolning sker, vilket gör att det maximala timflödet under ett minimidygn blir avgörande. Detta flöde är viktigt för att undvika stopp i ledningarna.

Question 35

Vid vilken situation kan det vara fördelaktigt att bygga ett utjämningsmagasin i anslutning till avloppsledningsnätet. (2 p)

Answer 35

Det kan vara bra att bygga ett utjämningsmagasin vid en punkt långt nedströms bland spillvattenledningarna. Då avlastas pumpstationer från flödestoppar.
Vid bräddavlopp i det kombinerade systemet kan utjämningsmagasin medföra avlastning av recipienten.
Vid anslutning av ett område till befintliga ledningar kan utjämningsmagasin ersätta dyrbara omläggningar.

Question 36

Ibland väljer man att renovera ledningsnät utan att gräva upp ledningarna. Två sådana
metoder är renovering med flexibla foder samt rörspräckning. Förklara kortfattat vad
dessa metoder innebär (2p)

Answer 36

Flexibla foder (för tryck- och självfallsledningar) – kallas även strumpinfodring då man vränger in en ”strumpa” bestående av en impregnerad väv eller filt i det gamla röret. Detta material härdas omgående och anpassar sig efter formen på det gamla röret.
Rörspräckning (för tryck- och självfallsledningar) – används i kombination med andra metoder för att behålla eller öka det gamla rörets diameter. En spräckning utförs genom att använda en slaghammare eller en hydraulisk krona som drar med sig ett skärverktyg genom det gamla röret samtidigt som ett don vidgar det spräckta röret. Därefter kan ett nytt rör dras in i det gamla.

Question 37

Varför finns pumpar i avloppsledningsnätet? (1p)

Answer 37

Man behöver pumpa avloppsvattnet när det inte längre kan rinna fram med hjälp av gravitation utan måste lyftas upp för att kunna transporteras vidare.

Question 38

Ett avloppsslam måste avvattnas och stabiliseras. Vad innebär det? Varför man behöver avvattna och stabilisera avloppsslammet? (2p)

Answer 38

Avloppsslam är mycket blött och måste därför avvattnas, då minskas volymen av slammet vilket är något man eftersträvar. Det finns flera metoder för avvattning, men en vanlig metod är centrifugering. Slammet måste också stabiliseras för att reducera lukt och minska risken för smittspridning, detta görs genom rötning.

Question 39

Vilket syfte har det mekaniska steget i reningsverket och vilka 3 delar består den mekaniska reningen av? (2p)

Answer 39

Den mekaniska reningen sker för att avskilja de fasta partiklarna från det övriga avloppsvattnet. Det första steget i mekaniska reningen är silning genom galler med olika bredd. Där fastnar för stora partiklar. Nästa steg är ett sandfång där sand och grus renas bort för att skydda efterföljande utrustning. Det sista steget är försedimentering, där det som sedimenteras leds ut till slambehandling. Här skiljs många metaller och oönskade partiklar bort.

Question 40

Beskriv kort syftet och principen för det biologiska steget i reningsverket. (2 p)

Answer 40

Det biologiska steget är utformat för att omvandla främst löst organiskt material. Vid biologisk rening tar organiskt material upp och omvandlas och bryts ned av mikroorganismer som finns naturligt i avloppsvattnet. Dessa mikroorganismer är främst bakterier som kräver organiskt material för att föröka sig och därmed nybilda massa. Man skapar gynnsamma förhållanden för dessa mikroorganismer mha parametrar som påverkar bakterietillväxten, tex temperatur och pH.

Question 41

Beskriv kortfattat vad underhåll av avloppsledningar kan bestå av? (2 p)

Answer 41

Underhållet av avloppsledningar består ofta av att förbättra transportförmågan och att täta allvarliga läckor. Finns det inläckage ökar belastningarna på ledningar och reningsverk vilken kan orsaka översvämningar.
Det finns akut underhåll som vanligast sker när översvämning skett eller när stor risk för översvämning finns, orsakerna är främst stopp i ledningen eller onormal nederbörd. Det finns även planerat underhåll, tex högtrycksspolning och rotbekämpning.

Question 42

Vid dimensionering av dagvattenledningar är det viktigt att veta mängden regnvatten
som kan tänkas komma till dagvattennätet. Vilka faktorer påverkar regnavrinningens
storlek? Ange minst 6 faktorer. (2 p)

Answer 42

• Nederbördens intensitet och varaktighet
• Avrinningsområdets beskaffenhet
• Avrinningsområdets lutning
• Avrinningsområdets storlek
• Avrinningsområdets form
• Avdunstningen

Question 43

Beskriv innebörden av maxdygnfaktorn och maxtimfaktorn? (2 p)

Answer 43

Maxdygnfaktorn tar hänsyn till att vi under vissa dagar använder betydligt mer vatten än andra beroende på vanor. Med hjälp av maxdygnfaktorn kan man beräkna ett dimensionerat flöde som tar hänsyn till när vi använder som mest vatten.
Maxtimfaktorn tar hänsyn till att vi under vissa timmar på dygnet använder betydligt mer vatten än andra timmar, tex att många tar en morgondusch samtidigt. Med hjälp av maxtimfaktorn kan man beräkna ett dimensionerat flöde som tar hänsyn till hur mycket vatten som behövs när behovet är allra störst.

Question 44

Vid beräkning av dagvattenflöden kan olika metoder användas, exempelvis ”rationella
metoden” och ”Tid-area metoden”. Vilken är skillnaden mellan de metoderna? (2 p)

Answer 44

Rationella metoden: antar att maximal avrinning erhålls vid aktuell regnvaraktighet, d.v.s. tiden det maximalt tar för en vattenpartikel inom området att nå
punkten för beräkning. Hela området bidrar!

Tid-area metoden: Bygger på samma ekvation som Rationella metoden. Hänsyn tas till att olika delytor bidrar med avrinning vid olika tidpunkter efter regnstart. För varje regns varaktighet och intensitet undersöks vilket/vilka intilliggande delområden som ger störs avrinning i utloppet från området.

Question 45

Beskriv kort syftet och principen för det kemiska steget i reningsverket. (2 p)

Answer 45

Kemisk rening är den vanligaste metoden i Sverige för att avlägsna fosfor från avloppsvattnet. Kemikalier (aluminium- eller järnsalter, eller kalk) tillsätts vilket flockar ut fosfat. Beroende på när i reningsprocessen som den kemiska fosforavskiljningen sker kallas det direktfällning, simultanfällning, efterfällning eller förfällningen.

Question 46

Var krävs kväverening i Sverige (se introföreläsning) och vad går den vanligaste kvävereningstekniken ut på? (2 p)

Answer 46

Kväverening krävs längs kusten mellan Norrtälje på östkusten och Strömstad på Västkusten pga större jordsbruksverksamhet. En kvävereningsteknik är den så kallade aktivslamprocessen, där mikroorganismer svävande i slamflockar i avloppsvattnet gör att kvävet i form av ammonium först omvandlas till nitrat (nitrifikation) och sedan till kvävgas (denitrifikation).