Delkurs 1 Flashcards

1
Q

Beskriv den vetenskapliga processen

A
  1. Fundering
  2. Hypotes (om… så)
  3. Förutsägelse (mer specifikt, kan besvaras)
  4. Test
  5. Analys
  6. Publicera
  7. Mer forskning/teoribildande
  8. Nya hypoteser utifrån teorin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv en vad en variabel är, och hur man definierar den operationellt.

A

Variabel = något som kan variera (kön, stress, ålder etc.)

Operationell definition = hur variabeln ska produceras eller mätas i en studie.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka olika forskningsmetoder finns inom psykologin?

A
  1. Deskriptiv forskning (case studies, naturalistisk observation, frågeformulär).
  2. Korrelationell forskning: hitta samband mellan variabler (OBS! Handlar inte om kausalitet).
  3. Experiment: (1) manipulation av variabler (IV), (2) mätning av den beroende variabeln, (3) kontroll för andra faktorer.
  4. Kvalitativa metoder.
  5. Blandade metoder.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad innebär det att ett experiment har internal respektive external validitet?

A

Internal validity = de kausala sambanden är klara.

External validity = resultaten går att generalisera till andra populationer, sammanhang och förutsättningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv population och sample

A

Population = målgruppen, de studien ska dra slutsatser om.

Sample = personer som medverkar i studien.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka är förutsättningarna för evolution?

A
  1. Variation
  2. Ärftlighet
  3. Selektion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Förklara kodoner och exoner

A

Kodoner = kodar för aminosyror.

Exoner = delar av DNA som inte har någon (känd) funktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Allel

A

Varianter av en viss gen (dominant eller recessiv)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Genotyp och fenotyp

A

Genotyp = det som ”står” i DNA:t.

Fenotyp = det som uttrycks.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Heritabilitet

A

Hur stor andel av variationen i en grupp som beror på genetik.

(Antal fingrar har låg heritabilitet => miljöfaktorer spelar roll i högre utsträckning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Interaktion mellan arv och miljö

A

Hur miljön påverkar arvet (fenotypen).

Generna ger en viss reaktionsvidd, tillåtelse för variation, var individen hamnar inom spannet beror på miljön

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Monogen respektive polygen egenskap

A

Monogen = egenskap som beror på en enda gen.

Polygen = egenskap som beror på flera gener.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Korrelation mellan arv och miljö

A

Hur arvet påverkar miljön.

Tre sätt:

  1. Passiv: föds in i ett sammanhang med människor som har liknande gener/egenskaper.
  2. Reaktiv/evokativ: omgivningen reagerar på fenotypen, antingen på ett sätt som förstärker fenotypen, eller motverkar den.
  3. Aktiv: de miljöer en person söker upp på grund av genotyp.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur utförs adoptionsstudier, och hur kan slutsatser dras?

A

Adopterade barns egenskaper jämförs med biologiska föräldrars/biologiska syskon/tvillingars egenskaper respektive adoptivföräldrars egenskaper.

En större likhet med biologiska släktingar indikerar en genetisk influens. Om det finns en större likhet med adoptivföräldrarna anses miljöfaktorer vara mer avgörande för den specifika egenskapen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur utförs tvillingstudier?

A

Enäggstvillingar (100% delat DNA) jämförs med tvåäggstvillingar.

Om det finns en högre konkordans (grad av samstämmighet) mellan enäggstvillingarna i tester antas det bero på arv (i genomsnitt).

Dubbla skillnaden i konkordans kan ge siffra på herabilitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka uppdelningar finns i nervsystemet?

A

Centrala och perifera nervsystemet (hjärna och ryggrad respektive resten av systemet)

Perifera nervsystemet delas in i det somatiska (sensoriska och motoriska) och autonoma.

Det somatiska nervsystemet delas in i det sensoriska och motoriska.

Det autonoma delas in i det sympatiska och parasympatiska nervsystemet.

17
Q

Vad gör lillhjärnan?

A

Kopierar och finjusterar signaler som storhjärnan skickar ut.

Har med koordination att göra, men spelar också roll i inlärning och minne.

Timing och koordination av de av storhjärnans initierade rörelserna styrs här.

18
Q

Vad gör hjärnbarken?

A

För samman de två hjärnhalvorna.

19
Q

Vilka olika substanser finns i hjärnan, och vad består de av?

A

Grå substans: huvudet på nervcellerna.

Subkortikal grå substans: längre in i hjärnan.

Vit substans: axoner inbäddade i myelin från gliaceller.

Cerebrospinalvätska.

20
Q

Nämn de fyra olika loberna på hjärnbarken och vilken funktion de har.

A

Frontalloben: planering och handling (rörelse).

Paritalloben: rumsuppfattning, kroppsliga sinnen (känsel).

Occipitalloben: syn.

Temporalloben: hörsel, minne, språk.

21
Q

Hjärnbarken

A

Den yttre delen av storhjärnan.

22
Q

Vilka delar styr språket i hjärnan, och var ligger dem? Vad händer om dessa delar skadas?

A

Brocas område: producering av tal (ligger nära motoriska barkens område för munnen).

Wernickes område: talförståelse (ligger i temporalloben).

Vänster hjärnhalva. Motsvarande områden på höger hjärnhalva är inblandade i språkmelodin).

Afasi = problem med språk efter skada på dessa områden.

Broca’s afasi: kan förstå, men inte producera tal.

Wernickes afasi: kan inte förstå, men kan producera (osammanhängande) tal.

23
Q

Vad händer vid neglekt?

A

Delen som styr rumsuppfattningen i parietalloben skadas i höger hjärnhalva (som hanterar rumsuppfattning både till höger och vänster).

Leder till att förmågan att förstå vänster sida av världen förstörs.

24
Q

Vilken funktion har gyrus fusiformus och var sitter den?

A

Höger sida: styr ansiktsigenkänning.

Vänster sida: styr ordigenkänning.

Finns på undersidan av temporal- och occipitalloben.

Annat man kan lära sig känna igen hamnar också här.

25
Q

Vad är thalamus funktion?

A

Är en kopplingsstation för sinnesintryck/motoroutput.

26
Q

Amygdala

A

Starka känslor (rädsla och ilska).

27
Q

Vad styr hypothalamus?

A

Motivation och emotion (hunger, törst, sexuallust och aggression).

Ligger nära hypofysen och styr därmed ett antal hormonella sekretioner, såsom metabolism, pubertet, och stress.

28
Q

Hypofysen

A

Är en körtel (ej hjärnvävnad) som styr andra körtlar i kroppen.

29
Q

Vad har hippocampus för funktion?

A

Styr minne och inlärning.

Kopplar information/minnen till den del av hjärnan de tillhör.

Behövs för att lagra och ta fram minnen (koppla samman intryck).

30
Q

Vad är hjärnstammen viktig för, och vilka delar består den av?

A

Viktig för vakenhet och centrala funktioner.

Består av mitthjärnan, medullan och pons.

31
Q

Beskriv hur en nervcell fungerar.

A
  1. Resting potential: fler negativa joner inne i cellen än på utsidan.
  2. Stimulering (genom excitation från andra nervceller) leder till att portar i axonen öppnas och positivt laddade joner strömmar in (aktiv potential). Den elektriska impulsen sprids längs med axonen.
  3. Elektriska signalen triggar frisläppande av neurotransmittorer som finns i synapsblåsor i synapsen.
  4. Transmittorer som passar i mottagarcentralerna tas emot av den mottagande cellen, och påverkar dess laddning i positiv (excitation) eller negativ (inhibition) riktning.
32
Q

Vilka olika typer av nervceller finns det?

A

Sensoriska, motoriska respektive interneuroner.

Centrala nervsystemet består mestadels av interneuroner.

33
Q

Vad innebär det att neurotransmittorer kan verka excitatoriskt respektive inhibitoriskt?

A

Excitatoriskt = ökar den positiva laddningen i en cell och ger upphov till antingen en graded potential (mellan -70 och -50 mV) eller en active potential.

Inhibitoriskt = ökar den negativa laddningen.

34
Q

Vad är neuromodulatorer och på vilka sätt kan de påverka signalsubstanserna i hjärnan?

A

Ämnen som påverkar alla nervceller. Kan höja eller minska nervcellers känslighet för deras respektive signalsubstanser.

Endorfiner hindrar smärtsignaler och förstärker positiva känslor.

Agonister = förstärker activiteten hos en signalsubstans.

Antagonister = minskar aktiviteten hos en signalsubstans.

35
Q

Hur kan agonister förhöja effekten av signalsubstanser i hjärnan?

A
  1. Öka nervcellens förmåga att producera, lagra eller släppa ifrån sig signalsubstansen.
  2. Om agonisten faktiskt är en signalsubstans kan den binda till och stimulera mottagarcellen.
  3. Härma en signalsubstans.
  4. Förhindra re-uptake eller på annat sätt förhindra att signalsubstanserna stoppas från att aktivera mottagarcellen.
36
Q

Hur kan antagonister sänka effekten av signalsubstanser i hjärnan?

A
  1. Sänka nervcellens ability att producera, lagra eller släppa ifrån sig signalsubstanser.
  2. Binda till mottagarställena och på så sätt förhindra signalsubstanserna från att binda sig med den mottagande cellen.
37
Q

Vilka bidragande faktorer finns till hjärnans plasticitet?

A

Skapandet av nya synapser och neurogenesis.