Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Materialteknik > Del 2 > Flashcards

Del 2 Flashcards

1
Q

Vad är karakteristiskt för sprött brott?

A

Försumbar plastisk deformation.
Liten energiåtgång.
Snabb spricktillväxt, instabil.
Farligaste brottet, svårt att förutspå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är karakteristiskt för duktilt brott?

A 
Stor plastisk deformation.
Stor energiåtgång.
Långsam spricktillväxt, stabil.
Dislokationer rör sig mot sprickspetsen.
Dimpler - små gropar på brottytan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är karakteristiskt för utmattning?

A

Ingen för ögat synlig plastisk deformation.

  1. Sprickinitiering
  2. Spricktillväxt
  3. Restbrott då sprickan når en kritisk storlek
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv transkristallint brott

A

Brottet går genom kornen, aldrig i FCC ty relativt duktilt. Flodmönster, dvs sprickan flyttas i höjdled i nästa korn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv interkristallint brott.

A

Brottet följer korngränserna, även i FCC.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är brottseghet för egenskap?

A

En materialegenskap som anger materialets förmåga att motstå brott vid förekomst av sprickor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Varför beräknar man spänningsintensiteten K?

A

För att avgöra om en spricka är farlig eller inte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Om spänningsintensiteten i sprickspetsen >= materialets brottseghet?

A

Är sprickan instabil och växer till brott.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är formeln för spänningsintensitet?

A

K = YSigmasqrt(pi*a)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är utmattningsgräns?

A

Den spänningsamplitud under vilken materialet klarar ett oändligt antal cykler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är utmattningshållfasthet?

A

Den spänningsamplitud materialet klarar vid ett visst antal cykler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är utmattningslivslängd?

A

Det antal cykler materialet klarar för en viss spänningsamplitud.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad händer i sprickinitiering?

A

En liten spricka bildas där spänningen lokalt är förhöjd, t ex vid repa, slagginneslutning, skarpa hålkäl..

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad händer vid spricktillväxt?

A

Sprickan växer ett litet stycke för varje belastningscykel. Lämnar små ränder efter sig på brottytan - striationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad händer vid restbrott?

A

Då sprickan når en kritisk storlek så att KI >= KIC växer den snabbt, instabilt genom resten av materialet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad behövs för att dislokationer ska glida i BCC?

A

Termisk aktivering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är eutektisk punkt?

A

Trippelpunkt med smälta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är eutektoid punkt?

A

Trippelpunkt med enbart fasta faser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Beskriv Ferrit

A

Järn med BCC-struktur, stabil upp till 912 grader Celsius för rent järn (lägre temperatur när det finns kol löst i järnet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Beskriv Austenit.

A

Järn med FCC-struktur,stabil mellan 912 och 1394 grader celsius för rent järn (andra temperaturer när det finns kol löst i ämnet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Beskriv Cementit.

A

Fe3C Järnkarbid (intermedier förening)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Beskriv Perlit.

A

Bildas vid långsam svalning, alternerande skivor ferrit och cementit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad händer vid härdning och anlöpning?

A
  1. Austenitisering - värmer så att austenit bildas, lämplig temperatur beror av kolhalt
  2. Kylning (släckning) - Kyler så att Martensit bildas, hur snabbt man måste kyla beror på stålets härdbarhet.
  3. Anlöpning - värmer 1-2h vid 100C - 600C, Martensit -> ferrit+cementit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är syftet med sfäroidiserande glödgning?

A

Göra stålet mjukt och duktilt så att det blir lätt att forma plastiskt eller att bearbeta med skärande bearbetning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad har kolhalten för betydelse för ett koltståls egenskaper?

A

Ju mer kol det är i stålet desto högre sträckgräns och e-modul (styvhet) har det, men det blir mindre duktilt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Förklara händelseförloppet vid fasomvandling för underektoidiskt stål.

A

Vid 1000*C - Enbart Austenit, (gamma). Allt kol i fast lösning.

Vid 770*C - Ferrit (alpha) har bildats vid austenitens (gamma) korngränser. Ferritens kolhalt: 0,02%, Austenitens kolhalt: 0,6%. Kolet diffunderar från områden där det bildas ferrit till områden där austeniten är kvar.

Vid 727*C - har det bildats mer ferrit och austeniten innehåller nu 0,76%C - eutektoidisk sammansättning. Den kvarvarande austeniten omvandlas nu till växelvis ferrit och cementit i skivor - perlit bildas.

Slutlig struktur vid rumstemperatur - Proeutektoid ferrit + perlit. Perlit = ferrit + cementit varvat i skivor, bildas ur austenit med eutektoidisk sammansättning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Fasomvandling sker genom:

A
  1. kärnbildning - stor underkylning -> snabb kärnbildning -> många kärnor -> tunna lameller
  2. tillväxt av de nya faserna - hög temperatur -> hög diffusionshastighet -> snabb tillväxt -> tjocka lameller
28
Q

Vad är fas?

A
  • Ett homogent område av ett material.
  • Mikrostruktur
  • Samma typ av atomer men olika sammansatt -> olika faser
29
Q

Vad beskriver ett fasdiagram?

A

I vilken fas ett eller en blandning av ämnen befinner sig vid ett visst tryck och temperatur.

30
Q

Vad är syftet med Normalisering?

A

Erhålla små korn och en jämn kornstorlek. Små korn ger både hög hållfasthet och hög slagseghet.

31
Q

Vad är utskiljningshärdning?

A

Värmebehandling som utnyttjar härdningsmekanismen flerfashärdning/partikelhärdning för att öka hållfastheten.
Kan användas på andra metaller än stål, t ex på härdbara aluminiumlegeringar.

32
Q

Vad är förutsättningarna för att utskiljningshärdning ska kunna genomföras?

A
  • Tvåfasig vid rumstemperatur, enfasig vid högre temperatur

* Den sekundära fasen (ofta en intermetallisk fas) kan bilda koherenta partiklar.

33
Q

Beskriv processen vid utskiljningshärdning.

A
  1. Upplösningsbehandling - Värmer så att den sekundära fasen löses upp. Alla legeringsämnen i fast lösning.
  2. Kylning - Kyler snabbt för att tvinga kvar legeringsämnen i fast lösning.
  3. Åldring - Värmebehandlar vid låg temperatur under flera timmar för att små, koherenta partiklar av den sekundära fasen ska skiljas ut. (Åldring kan i vissa legeringar ske vid rumstemperatur)
34
Q

Vad är korrosion?

A

Nedbrytning av ett material genom reaktion med omgivningen. Det vill tillbaka till sitt ursprung (jämvikt)

35
Q

Beskriv passiv metall?

A

Bildar ett tunt skyddande skikt på ytan, ofta oxid. Skiktet är tätt, har god vidhäftning och kan självläka om det skadas - passiv film

36
Q

Beskriv aktiv metall.

A

Ingen skyddande passivfilm. Lågt pH, Högt pH, Cl-joner kan bryta ned eller försvåra bildandet av passivfilm.

37
Q

Vad är torr korrosion?

A

Oxidtillväxt på ytan i torra gaser vid hög temperatur.
För tillväxt krävs diffusion av metalljoner genom skiktet samt transport av elektroner. Hög temperatur - hög diffusionshastighet - snabbare tillväxt.

38
Q

Vad är våt korrosion?

A

Elektrokemisk korrosion.

  • Sker i små korrosionsceller på metallytan.
  • En korrosionscell består av anod, katod och en elektrolyt.
  • Det måste finnas elektrisk kontakt mellan anod och katod så att elektroner kan vandra i metallen från anod till katod.
  • I elektrolyten vandrar joner.
39
Q

Beskriv anod.

A

Här sker en reaktion som avger elektroner - oxidationsreaktion. Här korroderar metallen - metalljoner går i lösning i elektrolyten.

40
Q

Beskriv katod.

A

Här sker en reaktion som tar upp elektroner - reduktionsreaktion. Elektronerna som kommer från anoden tas upp i en reduktionsreaktion med elektrolyten.

41
Q

Beskriv elektrolyt.

A

Vätska, i kontakt med metallytan, som leder ström genom jontransport.

42
Q

Hur uppkommer en korrosionscell?

A

järnjoner går i lösning och lämnar ett överskott av elektroner i metallen. Reaktionen är reversibel och så småningom uppnås jämnvikt. Om överskottselektronerna försvinner från området så rubbas jämnvikten och järnjoner fortsätter att gå i lösning.

43
Q

Vad är gropfrätning?

A

Lokalt angrepp där genombrott av passivfilmen skett.

44
Q

Vad är spaltkorrosion?

A

Angrepp inuti trånga spalter där fukt samlats och syrehalten blir låg.

45
Q

Vad är spänningskorrosion?

A

Kombination av dragspänning och viss miljö leder till sprickbildning.

46
Q

Vad är erosionskorrosion?

A

Kombination av nötning på grund av en strömmande vätska och korrosion.

47
Q

Hur kan man förhindra korrosion?

A
  • Undvik spaltbildning
  • Undvik vattenansamling
  • Undvik olämpliga materialkombinationer
  • Minska luftfuktigheten
  • Minska syrehalten i elektrolyten
  • Tillsätta ämnen i elektrolyten som förhindrar elektrodreaktionerna - inhibitorer
48
Q

Vad är bimetallkorrosion?

A

Två metaller med olika ädelhet i kontakt med varandra och omgivna av en elektrolyt.
Faktorer som påverkar är:
* Skillnaden i normalpotential mellan metallerna
* Skillnad i ytarea mellan anod och katod
* Elektrolytens ledningsförmåga

49
Q

Vad är allmän korrosion?

A

Jämn avfrätning av ytan - ingen skyddande passivfilm

50
Q

Vad är korngränskorrosion?

A

Lokalt angrepp längs korngränserna där passivfilmen blivit försvagad.

51
Q

Vilka tre grupper delar man in järn-baserade legeringar i?

A

Konstruktionsstål, Verktygsstål, Rostfritt stål.

52
Q

Vilka är de tre vanligaste lättmetallerna?

A

Titan, Magnesium, Aluminium

53
Q

Vad har Aluminium för egenskaper?

A
  • God ledningsförmåga för el och värme
  • FCC - lätt att forma
  • Bra korrosionsbeständighet pga passivskikt
  • Kan kallbearbetas till högre hållfasthet
54
Q

Vad har Magnesium för egenskaper?

A
  • Lättare än Aluminium
  • HCP - svår att kallforma
  • Mycket god skärbarhet
  • Måttlig korrosionsbeständighet
  • Används framförallt för sin låga vikt
55
Q

Vad har Titan för egenskaper?

A
  • Tyngst av lättmetallerna
  • HCP/BCC
  • Svår att svetsa
  • Svår att gjuta
  • Dyr
56
Q

Vad har Koppar för egenskaper?

A
  • FCC - mjuk och formbar
  • Kan kallbearbetas
  • Mycket god ledningsförmåga
  • Bra korrosionsbeständighet
57
Q

Vad är typiska egenskaper för keramer?

A
  • Hårda
  • Styva
  • Kemiskt stabila
  • Spröda
  • Lätta
58
Q

kan keramer plastiskt deformeras?

A

Ja vid höga temperaturer.

59
Q

Beskriv brott för keramer.

A

Brott erhålls vanligtvis utan att föregås av plastisk deformation.

60
Q

Beskriv termoplaster.

A

Linjära eller förgrenade kedjemolekyler.
Amorfa eller delkristallina.
Mjuknar vid hög temperatur.
Kan omformas flera gånger.

61
Q

Beskriv härdplaster.

A

Tredimensionell nätverksmolekyl med tätt tvärbundna kedjor.
Vanligtvis amorfa.
Kan inte omformas.
Sönderdelas vid hög temperatur.
Ofta styvare, starkare och mer formstabila än termoplaster.

62
Q

Beskriv Elaster.

A

Nätverksmolekyl med glest tvärbundna kedjor (Tvärelaster saknar tvärbindningar).
Vanligtvis amorfa.
Kan inte värmas och omformas (undantag termoplaster).
Extremt elastiska.

63
Q

Vad är typiska egenskaper för polymerer?

A
  • Låg densitet
  • Dålig ledningsförmåga för el och värme
  • Hög korrosionsbeständighet
  • Låg styvhet
  • Hög värmeutvidgning
  • Klarar inte höga temperaturer
  • Viskoelastiska
64
Q

Vad har polymer material för bindningar?

A

Kovalenta bindningar mellan atomerna i en molekyl.
Enkel-, dubbel- och tvärbindningar.
Van der Waals bindningar mellan molekylerna.

65
Q

Nämn några tillsatser i plast.

A
  • Stabilisatorer
  • Mjukgörare
  • Färgämnen
  • Brandskyddsmedel
  • Jäsmedel
  • Fyllmedel
  • Armering

Materialteknik (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions