Del 1 Flashcards
Till vilka sex ändamål använder hushållen dricksvatten och vilket av dessa ändamål
kräver den största delen? (2 p)
Mat och dryck, disk, tvätt, personlig hygien, toalettspolning och övrigt. Det är den personliga hygienen som kräver mest vatten, detta beror till största delen på duschar.
Ange hur många procent av dricksvattenproduktionen som sker vid ytvattenverk; och
hur många procent av alla vattenverk är grundvattenverk? Vilken slutsats kan man
göra från dessa värden? (2 p)
50% ytvatten, 25% grundvatten och 25% konstgjort vatten. 83% grundvattenverk, många små. Ytvatten i städer, större.
Förklara kortfattat hur mikrobiologiska föroreningar i råvatten mäts och varför på
det sättet? (2 p)
Man kan mäta mikrobiologiska föroreningar genom att göra en kvantitativ mikrobiologisk riskanalys, QMRA (Quantitative Microbial Risk Assesment). Man mäter mängden mikrobiologiska föreningar och ställer det emot smittorisken för att kunna utforma en dricksvattenprocess med de mikrobiologiska säkerhetsbarriärerna i beräkning. Patogena svåra att mäta, indikatorbakterier.
Ange tre drivkrafter som lett till att det VA-system som vi har Sverige ser ut som det
gör idag och beskriv dem kortfattat. (2 p)
Personlig hygien/hälsa, miljö (föroreningar) och brandsläckningsförmåga.
Livsmedelsverkets dricksvattennormer karakteriserar anmärkningar på vattnet genom att dela in vattnets kvalitet i 3 olika kravkategorier. Vad är respektive namn för dessa tre kategorier? Ge exempel på parametrar vars överskridande ger anmärkningar enligt ovanstående (ange en parameter för varje kategori). (2 p)
Tekniska: med detta menas det att vattnet inte ska skadas genom korrosion pga. ledningar. Alltså får inte kvaliteten försämras pga. transport. Här inkluderas att ledningar inte får skadas pga. korrosion.
Estetiska: vattnet ska inte ha någon främmande smak eller lukt samt det ska vara färglöst.
Hygieniska: dricksvattnet får inte skapa någon smittspridning. Inte innehålla alltför höga halter av t.ex. nitrit. Innehålla en måttlig mängd fluorid samt inga skadliga bakterier (patogena bakterier).
Vad menas med hårt vatten? Ange minst två problem är förknippade med hårt vatten? (2 p)
10-20dH Hårt vatten innehåller höga halter joner av främst kalcium men även magnesium. Det kan skapa problem och slitage på hushållsprodukter då det vid uppvärmning sker en utfällning som bildar beläggningar. Det kan även försämra tvättförmågan hos tvättmedel.
Ange ett problem som är förknippade med mjukt vatten. (1p)
Mjukt vatten skyndar på korrosion i metalledningar.
Beskriv två metoder för avhärdning av vatten. (2 p)
Avhärdningsfilter med jonbytare: jonbytarmassa med vanligtvis natriumjoner som ”byter plats” med kalcium- och magnesiumjoner. När filtret är mättat med kalcium och magnesium så krävs renspolning med först renat vatten och sedan med en koksaltlösning som återställer natriumhalten i filtret.
Utfällning med kalk: här minskas hårdheten genom att en fällning sker då pH:t höjs med hjälp av kalk. Ca2+ och HCO3- faller ut till CaCO3. I pelletsreaktorn så strömmar vattnet genom en bädd med finkorniga, svävande sandkorn. När kalk tillsätts så fälls kalciumkarbonat ut och fäster vid sandkornen. När detta byggts upp tillräckligt på kornen så sedimenterar de och tas ut. Vattnet är sen övermättat med kalciumkarbonat och detta tas bort mha. Ett snabbfilter.
Nedan följer ett antal egenskaper hos ytvatten och grundvatten. Markera i rutan för
vilket råvatten värdet generellt är högre på sommaren. (2 p)
Kolsyra, mg/l – Gr Färgtal, mg Pt/l - Yt Vätekarbonat, mg/l - Gr Klorid, Nitrat, Sulfat, Fluor - Gr Organiska ämnen som mg O2/l, CODMn - Yt Grumlighet _ Yt Mikrobiologisk förorening - Yt Lukt och smak - Yt Hårdhet i tyska grader °dH - Gr Fe, - Gr Temperatur - Yt Syre, mg/l – Yt
Diskutera kortfattat principiella skillnader mellan grund- och ytvatten med avseende
på innehåll av organiskt material och patogena bakterier. (2 p)
Ytvatten har en högre halt av organiskt material samt patogena bakterier och behöver därmed mer behandling. Problem med hummus, färg, smak krävs mer mikrobiologiska processer.
Vad är konstgjord infiltration och vad har den för fördelar vid dricksvattentillverkning? (2p)
Konstgjord infiltration innebär att man omvandlar ytvatten till konstgjort grundvatten genom infiltration. Suspenderat material avskiljs vid infiltreringen och det sker även nedbrytning av hummus och andra lösta organiska ämnen i vattnet. Dessa faktorer påverkar smak och lukt.
Ange vilka processteg som är vanligt förekommande på ytvattenverk (2p)
Det brukar ske silning som silar bort grova fraktioner. Flockning sker sedan för att ta bort de minsta partiklarna, detta sker mha. fällning som leder till sedimentering som sedan kan tas bort mekaniskt. Sedan brukar det ske en filtrering som tar bort smak och lukt. Efter filtreringen sker ofta en alkalisering för att höja pH i vattnet för att förebygga risken för korrosion i ledningarna. Sist sker desinfektion för att döda eventuella mikroorganismer som kan leda till sjukdomar.
Ange vilka processteg som är vanligt förekommande på grundvattenverk
Grundvatten brukar pumpas till snabbfilter för att sedan luftas för att öka syrehalten och vädra bort farliga och flyktiga ämnen. Syrehalten ökas för att ex. järn och mangan ska oxidera. Avhärdning brukar sedan ske för att minska vattnets hårdhet, detta kan ske genom fällning av kalk eller jonbytare. Alkalisering sker sedan för att höja pH i vattnet för att förebygga risken för korrosion i ledningarna. Sist sker desinfektion för att döda eventuella mikroorganismer som kan leda till sjukdomar.
Beskriv kortfattat hur man kan avskilja järn och mangan som är löst i råvattnet?
Järn och mangan kan man filtrera bort med hjälp av oxidation. Detta sker när dessa ämnen kommer i kontakt med ett oxidationsmedel så binder detta till en kemisk förening i fast fas som sedan kan filtreras bort.
Beskriv kortfattat hur man skyddar råvatten?
Kring vattentäkter finns sk. Skyddsområden med särskilda skyddsföreskrifter som stödjs av Miljöbalken. Säkerhetskontroller. Med dessa begränsas verksamhet och liknande som kan utgöra en risk för vattentäkten sam att det ska finnas reservvatten vid krissituationer. Även WHO och Havs och Vattenmyndigheten är inblandade på både världslig och nationell nivå om att skydda råvattentäkter. It-skydd.
Vad uppnås genom kemisk rening (d.v.s. tillsatts av ett metallsalt) av processandet av
råvattnet i vattenverket? (2 p)
Vid kemisk rening av råvatten så tillsätts ett kemikali för att reagera med de minsta partiklarna i den kolloidala fasen. Kolloiderna stöter vanligtvis ifrån varandra pga samma laddning (ofta negativ) och med hjälp av ett metallsalt som agerar koagulant fälls den oönskade kolloiden ut och kan då avskiljas.
Beskriv kortfattat tre desinfektionsmetoder vid renvattenproduktion, och ange den
vanligast förekommande i Sverige. (2 p)
Klorering: tillsats av klor under speciella pH-värden för att desinfektera mha. fri aktiv klor.
UV-ljus: energirik elektromagnetiska strålar skickas ut och dödar mikroorganismer då det sker fotokemiska reaktioner som påverkar organismernas DNA-molekyler.
Ozon: används för att minska halten organiska ämnen samt för reducering av lukt och smak. Det agerar som ett kraftigt oxidationsmedel och bryter ner organiska ämnen.
Ange två syften med luftning av grundvatten. (2 p)
Luftning genomförs för att öka syrehalten och vädra bort farliga och flyktiga ämnen. Syrehalten ökas för att ex. järn och mangan ska oxidera.
Nämn en fördel med att använda klor som desinfektionsmedel framför ex ozon, samt
redogör för en nackdel med klor som desinfektionsmedel. (2 p)
Fördelen med klor är att det verkar i hela systemet då det ”följer med” vattnet ut i ledningssystemet medan ozonet endast verkar vid reningsverket. Om det finns en riks att bakterier kan växa i ledningsnätet så måste det desinfekteras med klor. Nackdelen med klor är att det är känsligt mot pH förändringar, bara fungerar bra med små mängder organiska ämnen samt att det finns människor som har en överkänslighet mot klor.
Klor- lätthanterligt,
Ozon – sönderfaller och följer inte med ut i systemet
