Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Mikroekonomi > Deck1 > Flashcards

Deck1 Flashcards

1
Q

Beslut om vad och hur mycket som skall produceras av olika varor och tjänster.

A

Resursallokering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ekonomiskt system där resursallokering huvudsakligen sker genom utbud och efterfrågan. Utbud är summan av enskilda producenters vilja att sälja, och efterfrågan är summan av enskilda konsumenters vilja att betala.

A

Marknadsekonomi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Skrivna lagar och regler med tydliga påföljder för dem som bryter dem.

A

Formella instutitioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Sociala normer för hur vi bör bete oss.

A

Informella instutioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Engelska för nationalekonomi.

A

Economics

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Engelska för företagsekonomi.

A

Business administration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Adam Smiths idé att konkurrens och egenintresse likt en osynlig hand styr resurser till de områden där de gör mest nytta.

A

Den osynliga handen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Systematiskt tillvägagångssätt för att besvara centrala frågor inom en vetenskap

A

Vetenskaplig metod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ekonomisk analys av enskilda aktörers beteende.

A

Mikroekonomi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ekonomisk analys av den samlade effekten av aktörers beteende.

A

Makroekonomi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Analys av vad som är önskvärt.

A

Normativ analys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Analys av vad som faktiskt är.

A

Positiv analys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Att agera systematiskt i syfte att uppnå ett mål.

A

Rationalitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad människor strävar efter med sitt beteende.

A

Preferenser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Antagandet att människor föredrar mer framför mindre av det de strävar efter.

A

Mer-är-bättre-antagandet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ett matematiskt sätt att beskriva antagandet om människors preferenser.

A

Nyttofunktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

När nyttoökningen av ytterligare konsumtion avtar, ju mer som konsumeras.

A

Avtagande marginalnytta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

När människor utöver sin egen situation också bryr sig om andras.

A

Sociala preferenser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Användandet av statistiska metoder vid studier av nationalekonomiska företeelser.

A

Ekonometri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Frågor om hur priser uppstår och vad de beror på.

A

Prisbildning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Kurva som beskriver hur mycket av en vara eller tjänst som efterfrågas vid olika priser.

A

Efterfrågekurva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Kurva som beskriver hur mycket av en vara eller tjänst som bjuds ut till försäljning vid olika priser.

A

Utbudskurva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Det pris vid vilken efterfrågad kvantitet är lika med utbjuden kvantitet.

A

Jämviktspris/marknadspris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Den kvantitet som omsätts vid jämviktspriset.

A

Jämviktskvantitet/marknadskvantitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

En förändring som leder till åtminstone någon får det bättre utan att någon annan får det sämre.

A

Paretokriteriet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

En situation där det är omöjligt att förbättra för någon utan att samtidigt försämra för någon annan.

A

Paretoeffektivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Överskjutande betalningsvilja, det vill säga skillnaden mellan maximal betalningsvilja och faktiskt pris.

A

Konsumentöverskott

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Skillnaden mellan vad en vara eller tjänst kostat att tillverka och vad den kan säljas för.

A

Producentöverskott

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Uppfattningen att andra människor går att lita på.

A

Allmän tillit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

En institution som stadgar vem som har rätt att bestämma över resurser användning och därmed vem som har har rätt att sälja, köpa, och ingå andra avtal rörande resurser i ekonomin.

A

Äganderätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Det skenbart paradoxala i att vatten är billigt, medan diamanter är dyra.

A

Vatten-diamant-paradoxen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Förändringar som leder till att utbudskurvan skiftar.

A

Utbudschock

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Förändringar som leder till att efterfrågekurvan skiftar.

A

Efterfrågechock

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Reglering som innebär att marknadspriset inte tillåts bli högre än en viss gräns.

A

Pristak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Reglering som innebär att marknadspriser inte tillåts bli lägre än en viss gräns.

A

Prisgolv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Reglering av den omsatta kvantiteten på marknaden.

A

Kvantitetsreglering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Ett prisgolv på arbetsmarknaden som innebär att det är olagligt att ingå avtal om anställning till lön under regleringen.

A

Minimilön

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

När en transaktion påverkar andra, via mekanismer som inte är marknadsmekanismer.

A

Externaliteter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Mått i procent på hur mycket en variabel påverkas av en procents förändring i en annan variabel.

A

Elasticitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Mäter hur efterfrågan på en vara förändras när priset på den varan ändras.

A

Efterfrågans priselasticitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

När den efterfrågade kvantiteten ändras mer i procent än priset ändras i procent.

A

Elastisk efterfrågan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

När den efterfrågade kvantiteten ändras mindre i procent än priset ändras i procent.

A

Oelastisk efterfrågan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Varor med positiv inkomstelasticitet, det vill säga varor för vilka den efterfrågade kvantiteten ökar när inkomsten ökar.

A

Normala varor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Varor med negativ inkomstelasticitet, det vill säga varor för vilka den efterfrågade kvantiteten minskar när inkomsten ökar.

A

Inferiora varor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Varor med inkomstelasticitet större än ett.

A

Lyxvaror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Varor med inkomstelasticitet mellan ett och noll.

A

Basvaror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Anger hur efterfrågan eller utbud av en viss vara påverkas av prisförändringar på en annan vara.

A

Korspriselasticitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Varor med negativ korspriselasticitet: en prisökning på den ena leder till minskad efterfrågad kvantitet av den andra.

A

Komplementvaror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Varor med positiv korspriselasticitet: en prisökning på den ena leder till ökad efterfrågad kvantitet av den andra.

A

Substitutvaror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Pris satt i kronor per producerad eller konsumerad enhet.

A

Styckskatt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Skatt satt i procent av kostnad eller pris.

A

Mervärdesskatt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vem som faktiskt betalar skatten, oberoende av vem som formellt sett betalar den.

A

Skatteincidens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Den samhällsekonomiska förlust som orsakas av beteendeförändringar när människor försöker undvika tt betala skatten.

A

Skatters extrakostnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

En skatt i kronor lika för alla vars uttag inte är betingat av någon påverkbar egenskap. Eftersom det inte går att undvika skatten orsakar den inga extrakostnader

A

Klumpsummeskatt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Ett teoretiskt verktyg för att analysera människors beteende i situationer när de strategiskt interagerar med andra människor.

A

Spelteori

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

En strategi i ett spel som är bäst, oavsett vad andra aktörer gör.

A

Dominant strategi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Situation när två eller fler aktörer befinner sig i en strategisk situation där det individuellt rationella leder till utfall som alla vill undvika. När antalet aktörer är stort används ofta termen: det kollektiva handlandets problem.

A

Samarbetsproblem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Situation där ingen av aktörerna skulle haft det bättre om de agerat annorlunda, givet hur övriga aktörer agerar.

A

Nashjämvikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Om n är antalet personer i en grupp som vinner på att samarbeta, blir vinsten per person av samarbete ytterst liten när n är ett stort tal.

A

1/n-problemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Insikten att alla tänkbara strategier mellan fullständigt samarbete och inget samarbete alls kan vara jämvikter i upprepade samarbetsspel.

A

Folkteoremet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

En minimal stat som genom sitt våldsmonopol upprätthåller endast äganderätter och avtalsrätt.

A

Nattväktarstat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Resultatet att under vissa givna förutsättningar kommer beslutsfattande att ge utfall som föredras av medianväljaren: den väljare var uppfattning i frågan delar de röstande i två lika stora delar.

A

Medianväljarteoremet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Ett vetenskapligt påstående eller en sats som kan bevisas.

A

Teorem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

De medel som behövs för att producera varor och tjänster, exempelvis arbete, kapital och material som råvaror och naturresurser.

A

Produktionsfaktorer/insatsvaror/inputs

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Den tid under vilken åtminstone någon produktionsfaktor är konstant.

A

Kort sikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

En tidshorisont så lång att alla produktionsfaktorer kan varieras.

A

Lång sikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Den produktionsökning som en extra enhet av en produktionsfaktor skapar när övriga produktionsfaktorer hålls konstanta.

A

Marginalprodukt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Allt annat lika - uttryck.

A

Ceteris paribus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Den genomsnittliga produktionen per enhet av produktionsfaktorn.

A

Genomsnittsprodukt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Kurvor som visar kombinationer av produktionsfaktorer som leder till lika hög producerad kvantitet.

A

Isokvanter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Lutningen på isokvanten. Anger i vilket förhållande en produktionsfaktor kan bytas ut mot en annan, givet att lika mycket skall produceras.

A

Marginell teknisk substitutionskvot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

När en ökning av samtliga produktionsfaktorer med x procent leder till att produktionen ökar med x procent.

A

Konstant skalavkastning

73
Q

När en ökning av samtliga produktionsfaktorer med x procent leder till att produktionen ökar med mer än x procent.

A

Tilltagande skalavkastning

74
Q

När en ökning av samtliga produktionsfaktorer med x procent leder till att produktionen ökar med mindre än x procent.

A

Avtagande skalavkastning

75
Q

En kostnad som inte går att få tillbaka i efterhand.

A

Irreversibel kostnad (eng. sunk cost)

76
Q

Värdet av det näst bästa alternativet, det andra alternativet som försakas.

A

Alternativkostnad.

77
Q

Kostnader som varierar med produktionen.

A

Rörliga produktionskostnader

78
Q

Kostnader som inte varierar med produktionen.

A

Fasta produktionskostnader.

79
Q

Kostnaden för att producera ytterligare en enhet.

A

Marginalkostnad

80
Q

Produktionsökning när arbetskraften ökas med en enhet, allt annat lika.

A

Arbetskraftens marginalprodukt

81
Q

Marknad där produktionsfaktorer såsom arbete och kapital handlas.

A

Faktormarknad

82
Q

De priser som uppstår på faktormarknader, exempelvis lön eller kapitalränta.

A

Faktorpriser

83
Q

Linje som binder ihop alla tänkbara kombinationer av produktionsfaktorer som ger en viss totalkostnad.

A

Isokostnadslinje

84
Q

En kvot mellan två priser. Om en enhet arbete kostar w, och en enhet kapital kostar r, är relativpriset w/r, och lutningen på isokostnadslinjen -w/r

A

Relativpris

85
Q

Produktionsteknik som främjar specialisering genom att flytta det som produceras snarare än de människor som arbetar med produktionen.

A

Löpande band

86
Q

Kurva som visar vilka olika kvantiteter av varor som ett företag eller ett samhälle kan producera med givna produktionsresurser.

A

Produktionsmöjlighetskurva

87
Q

Intäkter minus kostnader.

A

Vinst

88
Q

När ett företag har makt att påverka det pris som råder på marknaden.

A

Marknadsmakt

89
Q

Någon som måste acceptera det pris som råder på marknaden. Dvs. saknar marknadsmakt.

A

Pristagare

90
Q

En hypotetisk marknadsform med ett stort antal producenter som alla är pristagare och producerar en homogen vara. Det råder fritt inträde på marknaden, transaktionskostnaderna är noll och konsumenterna har fullständig information om produkten.

A

Fullständig konkurrens

91
Q

En marknad där det enbart finns en säljare.

A

Monopol

92
Q

Konkurrens med fritt marknadsinträde och produktdifferentiering.

A

Monopolistisk konkurrens

93
Q

Marknadsform med några säljare som är strategiskt beroende av varandras agerande.

A

Oligopol

94
Q

Det pris som precis täcker de genomsnittliga rörliga kostnaderna.

A

Shut-down-pris

95
Q

Det pris som precis täcker de genomsnittliga totala kostnaderna.

A

Break-even-pris

96
Q

När företag med likartad verksamhet lägger sig i geografisk närhet till varandra.

A

Agglomeration

97
Q

När antalet företag på en marknad är så stort att deras samlade utbud leder till ett jämviktspris som ligger under ett eller flera företags break-even-pris. När något företag har lagts ner stiger priset så att kvarvarande företag kan gå runt.

A

Överetablering

98
Q

Förmåga att lära sig av marknadsprocessen.

A

Entreprenörsskap

99
Q

När ett politiskt system används för personlig vinnings skull.

A

Rent seeking

100
Q

En industri där en enda producent kan tillfredsställa efterfrågan till lägre kostnad än om produktionen delas upp på flera producenter.

A

Naturligt monopol

101
Q

Lagstadgad rätt att vara monopolist under begränsad tid genom rättslig skydd av uppfinning.

A

Patent

102
Q

När säljaren separerar konsumenter för att kunna ta ett högre pris från konsumenter med särskilt hög betalningsvilja.

A

Prisdiskriminering

103
Q

Ett mått på marknadsmakt, beräknat som kvoten (P-MC)/P.

A

Lernerindex

104
Q

En grupp företag som samarbetar för att agera som en monopolist och på så sätt maximera den totala vinsten.

A

Kartell

105
Q

När företag konkurrerar med varandra i prisdimensionen genom att bjuda under varandras priser tills jämvikt uppstår.

A

Bertrandkonkurrens eller priskonkurrens

106
Q

När företag konkurrerar genom att välja den kvantitet som maximerar vinsten, givet hur mycket andra företag producerar.

A

Cournotkonkurrens eller kvantitetskonkurrens

107
Q

Preferenser som är kompletta och transitiva.

A

Rationella preferenser

108
Q

Preferenser som gör det möjligt att parvis jämföra alla tillgängliga alternativ.

A

Kompletta preferenser

109
Q

Preferenser där parvisa jämförelser följer en logisk struktur, så att en individ som föredrar alternativ A framför B, och B framför C också föredrar A framför C.

A

Transitiva preferenser

110
Q

Används om rationalitet i den formella bemärkelsen som kan uppfyllas, oavsett vad det är preferenserna syftar till.

A

Tunn rationalitet

111
Q

När rationella preferenser modelleras med explicita antaganden om vad individen strävar efter.

A

Tjock rationalitet

112
Q

Spel med multipla Nashjämvikter.

A

Koordinationsspel

113
Q

En gemensam förväntning om vilken jämvikt som kommer att råda i ett koordinationsspel.

A

Fokalpunkt

114
Q

Linje som skiljer de varukombinationer som konsumenten har råd med från dem hon inte har råd med.

A

Budgetlinjen

115
Q

Området som avgränsas av budgetlinjen och axlarna.

A

Budgetområdet

116
Q

Kurvor som binder samman kombinationer som konsumenten är indifferent mellan.

A

Indifferenskurvor

117
Q

Nyttofunktion som endast beskriver hur en individ rangordnar olika alternativ.

A

Ordinal nyttofunktion

118
Q

Nyttofunktion som inte bara rangordnar olika alternativ, utan också ger information om hur stor nyttoskillnaden är mellan de olika alternativen.

A

Kardinal nyttofunktion

119
Q

Nyttofunktion som inte bara rangordnar alternativ, utan också ger nyttonivåer som är jämförbara mellan olika personer. Denna typ av nyttofunktion gör det möjligt att jämföra intensiteten i preferenserna hos olika individer.

A

Kardinal och interpersonellt jämförbar nyttofunktion

120
Q

Lutningen på indifferenskurvan. Tolkas som ett mått på hur många enheter av varan på y-axeln konsumenten som mest kan tänka sig att offra för att få ytterligare en enhet av varan på x-axeln.

A

Marginell substitutionskvot (MRS)

121
Q

När konsumenten väljer det bästa alternativet bland dem hon har råd med.

A

Nyttomaximering

122
Q

Ändrat konsumptionsmönster som har orsakats av att inkomsten ändras.

A

Inkomsteffekt

123
Q

Ändrat konsumptionsmönster som har orsakats av ändrade relativpriser.

A

Substitutionseffekt

124
Q

Inkomsten i kronor, delad med ett genomsnitt av priserna på de varor inkomsten används till. Visar vad konsumenten faktiskt kan konsumera för sin inkomst.

A

Köpkraft (eller real inkomst)

125
Q

Statistiska centralbyråns mått på den allmänna prisnivån.

A

Konsumentprisindex

126
Q

Prisökningstakt. Beräknas i Sverige som en årlig procentuell ökning av konsumentprisindex.

A

Inflation

127
Q

Analys av jämvikt på flera relaterade marknader samtidigt.

A

Allmän jämviktsanalys

128
Q

Teoretisk modell för analys av prisbestämning, frivilliga byten och effektivitet. Den består av två uppsättningar indifferenskurvor ritade i samma diagram som samtidigt illustrerar allokeringen av en fix mängd varor.

A

Bytesboxen

129
Q

Allokering där det inte finns utrymme för Paretoförbättringar. Det är således omöjligt att hitta en annan allokering som åtminstone någon tycker är bättre utan att någon annan tycker det är sämre.

A

Paretoeffektiv allokering

130
Q

Lutningen på produktionsmöjlighetskurvan.

A

Marginell transformationskvot (MRT från engelskans margin rate of transformation)

131
Q

En utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

A

Hållbarutveckling

132
Q

Term för samarbetsproblem som vanligen används när det är flera personer inblandade.

A

Det kollektiva handlandets problem (eng. collective action problem)

133
Q

Term för samarbetsproblem som vanligen används när det är två personer inblandade.

A

Fångarnas dilemma

134
Q

Miljöskatt som gör att den privata marginalkostnaden för en producent blir lika hög som den totala marginalkostnaden inklusive samhällskostnaden för externaliteter.

A

Pigouskatt

135
Q

Ett system för effektiva utsläppsminskningar som bygger på att ett politiskt beslut fastställer en högsta tolerabla utsläppsnivå, som delas upp i ett antal delar som kan handlas mellan parter.

A

Handlingsbara utsläppsrätter

136
Q

Ett teoretiskt resultat som säger att om äganderätter kan upprätthållas och transaktionskostnaderna är tillräckligt låga, kommer handel att göra att resurserna används där de gör störst, oavsett hur den initiala fördelningen av äganderätter ser ut.

A

Coaseteoremet

137
Q

Engelsk förkortning för företags samhällsansvar.

A

CSR

138
Q

En vara som betecknas av konsumtionsrivalitet och exkluderbarhet.

A

Privat vara

139
Q

När en persons konsumtion av en vara minskar andras möjligheter att konsumera varan. Annorlunda uttryckt: marginalkostnaden för ytterligare en användare är positiv.

A

Konsumtionsrivalitet

140
Q

Konsumtionen av en vara kännetecknas av detta, om det är möjligt att förhindra vissa från att konsumera varan.

A

Exkluderbarhet

141
Q

Vara som saknar både konsumtionsrivalitet och exkluderbarhet.

A

Kollektiv vara

142
Q

Att konsumera en kollektiv vara utan att ha bidragit till dess betalning.

A

Gratisåkande (eng. free riding)

143
Q

Det pris en individ betalar för en offentligt finansierad vara genom skattsedeln.

A

Skattpris

144
Q

Oegennyttigt beteende.

A

Altruism

145
Q

När någon får nytta av att ge.

A

Warm glow

146
Q

Situation eller mekanism där de privata incitamenten leder till det samhällsekonomiskt önskvärda beteendet.

A

Incitamentsriktigt

147
Q

Används i samband med kollektiva varor för att beskriva fenomenet att ökat offentligt tillhandahållande av en kollektiv vara kan göra att den privata sektorn tillhandahåller mindre.

A

Crowding out

148
Q

När människor vet olika mycket om det som är relevant för en transaktion.

A

Asymmetrisk information

149
Q

När informationsasymmetrier gör att aktörer med viss kunskap har särskilt stort intresse av att en viss transaktion äger rum.

A

Adverse selection (negativt urval)

150
Q

Aktivitet som syftar till att informera andra om något som är svårt eller omöjligt att observera. Ibland understryks att signalen måste vara kostsam, så att den är svår att imitera för den som saknar den svårobserverbara egenskapen.

A

Signalering

151
Q

Sannolikheten för en händelse är kvoten mellan antalet tillfällen den inträffar och antalet tillfällen då den skulle kunna inträffa.

A

Objektiv sannolikhet

152
Q

Någons personliga bedömning av en viss händelses sannolikhet.

A

Subjektiv sannolikhet

153
Q

Sannolikheten för varje utfall multiplicerat med värdet av det utfallet.

A

Väntevärde

154
Q

Att varken gilla eller ogilla att ta risker.

A

Riskneutral

155
Q

Att vara villig att betala för att slippa risk.

A

Riskavert

156
Q

Att ha positiv betalningsvilja för risk.

A

Riskökande

157
Q

Nyttan av alla tänkbara utfall multiplicerat med sannolikheten för respektive utfall.

A

Förväntad nytta

158
Q

Den förändring av arbetsutbudet som beror på ändrad inkomst.

A

Inkomsteffekt på arbetsutbudet

159
Q

Den förändring av arbetsutbudet som beror på förändrat relativpris på arbete och fritid.

A

Substitutionseffekt på arbetsutbudet

160
Q

Situation när det bara finns en köpare på en marknad.

A

Monopson

161
Q

När individer med viss grupptillhörighet behandlas annorlunda på grund av förväntningar om genomsnittliga egenskaper hos gruppen.

A

Statistisk diskrimininering

162
Q

Särbehandling på grund av motvilja mot individer som tillhör vissa grupper.

A

Preferensbaserad diskriminering

163
Q

Situationer där marknaden inte leder till en effektiv resursallokering.

A

Marknadsmisslyckanden

164
Q

Den minsta lön som krävs för att någon ska söka sig ut på arbetsmarknaden.

A

Reservationslönen

165
Q

Inkomst som inte kräver någon arbetsinsats från individen, exempelvis ett arv eller en ersättning från välfärdsstaten.

A

Arbetsfri inkomst

166
Q

Inkomstöverföring (ofta genom välfärdsstaten).

A

Transferering

167
Q

Lära om vad som är gott och ont.

A

Moralfilosofi

168
Q

Moralfilosofi som ut på att den totala nyttan i samhället skall maximeras.

A

Utilitarism

169
Q

Funktion som anger den totala nyttan i samhället som en funktion av individuella nyttor.

A

Social välfärdsfunktion

170
Q

Idén att en rättvis fördelning är en fördelning där alla har det lika bra.

A

Egalitarism

171
Q

Idén att samhället bör arrangeras så att de sämst ställda har det så bra som möjligt.

A

Rawls maximin-princip

172
Q

Idén att rättvisan i en viss fördelning beror på hur fördelningen uppstått, inte på hur fördelningen ser ut.

A

Procedurrättvisa

173
Q

Skola inom nationalekonomin där politik och förvaltning analyseras på basis av antagandet att väljare, politiker och byråkrater framför allt styrs av sitt egenintresse.

A

Public choice

174
Q

Idén att individen har ett antal okränkbara rättigheter, inklusive äganderätten, vilket gör att skatteuttag i princip är att betrakta som stöld.

A

Libertarianism

175
Q

En metafor för de kostnader det innebär att omfördela från rik till fattig.

A

Okuns läckande hink

176
Q

Modell för att beskriva nyttofördelning mellan två personer under olika tänkbara resursallokeringar.

A

Nyttomöjlighetskurvan

177
Q

Kurvor som representerar fördelningar av nytta mellan Anna och Bengt som är lika bra enligt en viss idé om rättvisa.

A

Sociala indifferenskurvor

178
Q

Det teoretiska resultatet att jämvikten i en marknadsekonomi utan marknadsmisslyckanden är Paretoeffektiv.

A

Välfärdsteorins första huvudsats eller det första välfärdsteoremet

179
Q

En förändring med både vinnare och förlorare uppfyller detta kriteriet om det är möjligt för vinnarna att kompensera förlorarna och ändå ha det bättre.

A

Kaldor-Hicks-kriteriet

Mikroekonomi (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions