CREN Flashcards
Vilka avfallsprodukter består urin av?
Urea, kreatinin, urinsyra (uric acid), hemoglobinbiprodukter (ex bilirubin) och hormonmetaboliter
Vilka primära uppgifter har urinet?
(1) Rening av blodet från avfall och gifter.
(2) Balansering av kroppens elektrolyt och vätskevolym.
(3) Glukoneogenes, lika mycket som lever.
(4) Aktiverar D-vitamin, skapar calcitriol.
(5) Lagrar kalciumd, förhindrar osteoporos.
(6) Sekreterar erythropoietin, aktiverar erytrocytproduktion.
(7) Reglerar kroppens totala blodtryck..
Förklara njurens generella struktur och organisation.
Njuren är ett retroperitonealt organ som befinner sig bakom abdomen runt 12:e revbenet. Återfinns i två upplagor. De är bönformade, där “bönmagen” betecknas hilum och är det område som uretern, blodflödet och innerveringen tar för att försörja njuren. Njuren är omgiven av en fibrös kapsel (capsula fibrosa). Dess kropp är indelad i två primära områden; en inre medulla renalis och en yttre cortex renalis. Uretern som tar sig till njuren via hilum (och pelvis renalis) delas upp i en rad olika “händer” inne i medullan, som i sin tur delar in sig i en rad olika “fingrar.” Dessa betecknas större och mindre calyx (calyx minor/major) respektive. Varje mindre calyx, eller “finger”, slutar i en papill (papilla renalis) som förbinder calyx med en s.k. renal pyramid (pyramis renalis). De renala pyramiderna är i sin tur innerverade av en rad olika nefron, njurens minsta funktionella enhet, som utmynnar från mindre kalyx. Mellanrummet mellan renalpyramiderna benämns columna renalis och cortex inkluderar en rad radii renalis.
Förklara blodförsörjningen till njuren. Hur försörjs de olika delarna? Hur når blodet glomerulosa och hur återupptas det av V. renalis/linealis?
Njurens blodförsörjning tillgodoses av två primära kärl; A. och V. Lienalis/Renalis. Dessa går direct från aorta respektive v. cava inferior.
Det oxygena blodet som åker via a. renalis delas in i fem huvudgrenar inne i njuren, där fyra är anteriora och en posterior. De fyra anteriora kärlen inkluderar, ovanifrån nedåt - (1) A. segmenti superioris, (2) A. segmenti anterioris superioris, (3) A. segemtni anterioris inferioris och slutligen (4) A. segmenti inferioris. Posteriort återfinns den sista stora förgreningen - (5) R. posterior arteriae renalis sinister. Förgrenar sig i sin tur ytterligare till ett antal R. a. segemtni posterioris. Varje stort kärl går in mellan två renalpyramider (via Aa. Segmentales) i form av en A. Interlobaris som i sin tur förgrenas i en rad olika grenar som täcker “taket” eller basen på varje pyramid. Dessa benämns i sin tur som A. arcuata.
Arcuata går i sin tur in till de glomerulära kapillärerna via Aa. Interlobularis och de afferenta arteriolerna.
Njurkapseln får sin blodförsörjning från A. lienalis vvia Rr. Capsulares. Uretern får blod från samma källa via Rr. Ureterici.
De afferenta arteriolerna passerar glomerulosa (och dess kapillärer) och utgår distalt i efferenta arterioler som övergår till peritubulära kapillärer. Njuren har alltså två kapillärnätverk som skiljs åt av de efferenta arterioler. De efferenta arteriolerna kan dumpas ut i det venösa systemet genom att ta en omvänd väg från de oxygena blodet ovan. Efferenta - Vv. Interlobularis -Vv. Arcuata - Vv. Interlobaris - Vv. Segmentales - V. Renalis.
Vad är ett nefron? Vilka typer av nefron finns, var återfinns de och vilka strukturer består de av?
en minsta funktionella enheten i njuren är nefronet. Ett nefron är en slingrande enhet som påbörjas i glomerulosa och avslutas i ett samlingsrör. Glomerulosa är ett endoteltäckt kärlnystan som befinner sig i en “behållare” - Bowmans kapsel. Denna utmynnar i ett rörsystem - tubuli. Glomerulosa omges av ett gålrum - bowmans utrymme, som övergår till dessa tubuli. Tubulin är i sin tur indelad i två primära kategorier; distala och proximala tubuli, till stor del baserad på histologiskt utseende. Distala tubulin är mer välorganiserade och strukturerade. De proximala tubulin utmynnar i en krökt struktur - Henles Slynga. Denna är tunn vid sin descendensdel och början av ascendens men tjocknar sedan av och övergår till de distala tubuli som i sin tur utmynnar i ett samlingsrör. Området där det distala tubulit passerar glomerulosa benämns macula densa.
Baserat på sin geografiska position i njuren delas nefroner upp i två kategorier; Kortikala nefron återfinns i cortex av njuren och har en kort slynga som knappt når medullan. De förses av ett intrikat nätverk av peritubulära kapillärer.Juxtamedullära nefron är i stället placerade djupare ned i medullan och har mycket längre slyngor som kan nå ända ned till papilla renalis. De har ett speciellt kapillärsystem i form av Vasa Recta som omfamnar slyngan.
Vilka tre processer genomgår prospektivt urin när det färdas genom de renala tubuli?
Urinformation bygger på tre primära renala processer; sekretion, återabsorption och exkretion. Olika ämnen hanteras olika av njuren och genomgår ett olikt antal av dessa processer. Generellt kan man säga att ämnen trycks ut ur glomerulosa till Bowmans utrymme via det hydrostatiska trycket i kapillärerna. Denna fria plasma är fri från proteiner (vid normaltillstånd) som ett resultat av de (hydrofilt) icke-permeabla endotela kapillärväggarna. Härifrån åker plasman genom tubulisystemet tills det utmynnar i samlingsrör som leder till urinblåsan och genomgår micturition. Under färden återabsorberas en del av plasmans ämnen, medans vissa filtreras ut från blodet. Den plasma som slutligen når samlingsröret genomgår då exkretion. Baserat på plasmakomposition kan olika ämnen genomgå olika grader av absorption och filtration. Vissa ämen återabsorberas till fullo, vissa mottar endast sekreterade ämnen och exkreteras i sin helhet, medans vissa absorberas partiellt. Kontinuerlig återfiltrering av ämnen tillåter njuren att kontrollera blodets ämneskoncentration med stor precision.
Hur bestäms diffusionskoefficienten?
D = DeltaPAS/d*rotMW
D = Diffusionskoefficient DeltaP = partialtrycksskillnad S = Gasens löslighet d = diffusionsavstånd/tjocklek MW = molekylärvikt
Vilka muskler är associerade med inspiration och expiration?
Inspiration:
Extern interkostalmuskulatur
Diafragma (trycker nedåt, eleverar vissa revben)
Accessoarmuskulatur:
Sternocleidomastoideum (Eleverar Thorax)
Scalenus (Eleverar övre revben)
Pectoralis Minor
Expiration:
Passivt - elastic recoil.
Aktivt: intern interkostalmuskulatur Abdominalis (trycker ned revben, kompresserar maginnehåll) Quadratus lumborum (trycker ned revben)
Vad innebär begreppet compliance?
Mått på lungans tänjbarhet, ges i volymförändring/enhet tryckförändring (0.2L/cmH2O)
Mått på elastisk funktion, ofta som resultat av kollagen och ellastin.
C = DeltaVT/DeltaPTP
Minskar ju större lungvolymen är
Vad är surfactant? Består av vilka komponenter? Skapas av vilka celler?
Ett ämne ansvarigt för att eliminera ytspänning på alveolernas vattenyta, förhindrar att vätskan klumpar ihop sig vid expiration. Genom att lägga sig mellan vattenmolekylerna på vattenytan. Förhindrar att stark bindning skapas (ickekovalent).
Håller alveoler jämnstora (tillåter ökning/minskning),
Ökar compliance
Består av DPPC, kalciumjoner, apoprotein
Skapas av typ-2 alveolära epitelceller
Ytspänning majoritet av elastic recoil. Surfactant minskar alltså elastic recoil.
Vilka pulmonära volymer finns? Hur stora är de?
Tidalvolym: 500ml
Inspiratorisk reservvolym: 3000
Expiratorisk reservvolym: 1100
Residualvolym: 1200
Vilka lungkapaciteter finns? Vad består de av?
Inspiratorisk kapacitet - Tidalvolym + Inspiratorisk Reservvolym
Funktionell residualkapacitet - Expiratorisk Reservvolym + Residualvolym
Vitalkapacitet - Inspiratorisk Reservvolym + Expiratorisk Reservvolym + Tidalvolym
Total lungkapacitet - Vitalkapacitet + Residualkapacitet
Vad innebär begreppet dead space? Vilka typer av dead space finns?
Består av luft som aldrig når blodomloppet, inte kan tas upp av kroppen.
Anatomisk - området utanför alveolerna, i luftvägarna och bronkerna.
Fysiologisk - den luft som återfinns i alveolerna men inte kan tas upp av kroppen. Ex om för långt ifrån cirkulation eller blodcirkulation avstängd.
Alltså luft som inte bidrar till alveolär ventilation (VA):
VA = Respiratory Rate * (TotalVolym/VT-DeadSpace/DS)
Anatomisk dead space runt 150ml. Leder till att tidalvolym på 500ml egentligen bara har 350ml utnyttjbar luft.
Vad innebär en “shunt”?
Ett lungområde med normal cirkulation men ingen ventilation.
Finns även “anatomisk shunt” - vanligt tillstånd där för mycket blod tar sig igenom bronkealartärerna (för att förse lungvävnaden med näring) utan att genomgå gasutbyte, Når då pulmonärvenerna och minskar den totala syrenivån i dessa. Tar sig sedan till hjärtats vänstra kammare.
Leder till att syrenivån i artärerna är mindre än i alveolerna.
Vilka tryck finns i lungan?
Intrapleuraltryck:
Tryck utåt från alevolen via vävnad/thorax och tryck inåt mot alveolen via elastic recoil (via elastin, kollagen). Vanligtvis -2.5 cmH2O jämfört med atmosfärstryck.
Kontrollerar alltså direkt av hjärnan via muskler.
Ökar vid inandning när diafragma trycker ned parietalpleura och thorax medans externa interkostalmuskler trycker ut parietalpleura och alveoler.
Transpulmonärtryck:
Tryckskillnaden mellan alveoler och interstitium runt dessa.
PTP = PA - PIP
Statisk faktor, bestämmer lungans totalvolym tillsammans med compliance.
Alveolärtryck/PA:
Dynamisk faktor. Bestämmer flöde genom lungorna.
Minskar när pleuraltryck ökar och drar in luft till lungorna.
Under expiration minskar intrapleuraltrykc och alveolärtrycket ökar som respons på elastic recoil. Trycker ut luft ur lungorna.
Transmuraltryck:
Tryckskillnad mellan rör och interstitium.
Tryck 0 om glottis öppet och luftflöde avstannat.
