Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Backup > Cirkulationssystemet, blodet och lymfoida systemet > Flashcards

Cirkulationssystemet, blodet och lymfoida systemet Flashcards

1
Q

Vad heter det inre resp yttre membranet på hjärtsäcken och vad är deras uppgift?

A
  • Viscerala bladet - mer elastiskt, förbunden med hjärtsäcken
  • Parietala bladet - mindre elastiskt, förhindrar översträckning av hjärtats muskelceller
  • Skydd och upphängning
  • Undertryck mellan bladen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad heter hjärtväggens (pericardium serosums) inre skikt?

Vad heter hjärtväggens mellersta och innersta skikt?

A
  • Lamina visceralis och epicardium
  • Myokardium och endocardium
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är ett annat namn för hjärtväggens muskelskikt?

A

Myokardium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad heter även hjärtsäcken?

A

Perikardium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad heter:

  • Hjärtats nedre hålven som återför blod från kropperns nedre halva?
  • Den övre hålvenen som återför blod från kroppens övre halva?
A
  • V. cava inferior
  • V. cava superior
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad heter den stora artär där syrefattigt blod via hjärtats högra förmak förs ut till lungorna?

Vad heter dess högra resp vänstra förgreningar?

A
  • Truncus pulmonalis
  • A. pulmonalis dx och a. pulmonalis sin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad heter de stora lungvener som sticker ut på hjärtats övre högra resp vänstra sida?

I vilken del av hjärtat hamnar det syrerika blodet?

A
  • Vv. pulmonalis dx och vv. pulmonalis sin
  • Atrium sin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad heter väggen som skiljer hjärtats högra och vänstra ventriklar?

A

Septum ventriculare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur många klaffapparater har hjärtat och vilken funktion har dessa?

Vad är samlingsnamnet för klaffarna mellan förmak (atrium) och kammare (ventriculus)?

A
  • Fyra.
  • Förhindrar att blod inte strömmar i fel riktning.
  • AV-klaffar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad heter de fyra klaffarna?

a) Mellan atrium dx och ventriculus dx?

b) Mellan ventriculus dx och a. pulmonalis sin (mot lungorna)?

c) Mellan atrium sin och ventriculus sin?

d) Mellan ventriculus sin och aorta (mot stora kretsloppet)?

A

a) Valva tricuspidalis

b) Valvulae semilunaris

c) Valva bicuspidalis

d) Valvulae semilunaris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad heter de mycket små muskler som öppnar och stänger AV-klaffarna?

Vad driver öppnande och stängandet?

A
  • Papillarmuskler
  • Drivs av förändringar i blodtryck i förmak resp kamrar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv blodflödets väg genom hjärtat (syrefattigt resp syrerikt, från höger till vänster).

A

Höger:

1.) Syrefattigt blod förs in från övre och nedre hålvenen (v cava inferior, superior) till höger förmak (atrium dx).

2.) Av-klaffen (valva tricuspidalis) öppnas (relaxerar). Höger kammare (ventriculus dx) fylls på. Trycket ökar och kammaren drar sig samman. AV-klaffen pressas uppåt och stängs.

3.) Fick-klaffen mot lungorna (valvulae semilunaris) öppnas och blodet pumpas vidare genom stora lungartären truncus pulmonalis.

Vänster: 1.) Syrerikt blod förs in via lungvenerna (vv. pulmonalis dx och sin) till vänster förmak (atrium sin).

2.) Av-klaffen (valva bicuspidalis/valva mitralis) öppnas. Vänster kammare (ventriculus sin) fylls på. Trycket ökar när kammaren drar sig samman. AV-klaffen pressas uppåt och stängs.

3.) Fick-klaffen mot aorta (valvulae semilunaris) öppnas och det syrerika blodet pressas vidare med högt tryck ut i stora blodomloppet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur mycket av kroppens totala syreförbrukning i vila sker i hjärtat?

Hur mycket av volymen blod som hjärtat pumpar varje minut (hjärtminutvolymen) erhåller hjärtmuskeln?

A
  • 10%
  • 4%
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Genom vilka kärl transporteras syrerikt blod till hjärtmuskeln och var utgår de ifrån?

Vad heter de två huvudkranskärlen som förgrenar sig i höger resp vänster?

A
  • Genom koronartärerna och kransartärerna från sinus aortae.
  • A. coronaria dx och a. coronaria sin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

I vilken fas är blodflödet i artärerna som störst?

A

I hjärtats vilofas (diastole)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innebär automaticitet?

A
  • Att hjärtmuskelceller kan dra sig samman (kontraheras) utan direkt yttre nervstimulering.
  • Kan på egen hand skapa aktionspotential.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka skikt består hjärtsäcken (perikardium) av (från ytterst till innerst)?

A
  • Pericardium fibrosum
  • Pericardium serosum - lamina parietalis
  • Cavum pericardi - innehåller serös vätska
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilken är sinusknutans (SA-knutans) funktion?

Vart leds signalerna härifrån vidare?

Vad består den av och var finner man den?

A
  • Att upprätthålla hjärtats sinusrytm. Början av hjärtats retledningssystem. Vidarebefordar spontan depolarisation vilket ger aktionspotential.
  • Till AV-knutan och därifrån vidare till purkinjefibrerna.
  • Består av “pacemakerceller” och är belägen i högra förmaken (atrium dx) strax nedanför övre hålvenen (v. cava superior)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilken är AV-knutans funktion?

Vart kommer signalerna ifrån och vart leds de vidare?

Vad består den av och var är den belägen?

A
  • Del av hjärtats retledningssystem. Vidarebefordar spontan depolarisation vilket ger aktionspotential.
  • Signalerna kommer från sinusknutan (SA-knutan) och leds vidare till His’ bunt som sedan övergår i purkinjefibrerna.
  • Består av pacemakerceller. Belägen i höger förmak alldeles ovanför AV-klaffen (valva tricuspidalis)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad innebär det att sinusknutan (SA-knutan), AV-knutan och purkinjefibrerna är s.k. pacemakerceller?

Hur fungerar deras speciella funktion kemiskt?

A
  • Att dessa spontant kan depolariseras och skapa aktionspotential. Pacemakerceller karakteriseras även av att de inte har någon stabil vilomembranspotential.
  • Fungerar genom att cellerna ständigt tar in Ca2+ och/eller Na+ samtidigt som K+ inte släpps ut. Detta leder till att laddningen i cellen blir alltmer positiv. När ett visst tröskelvärde uppnås kommer aktionspotentialen att utlösas.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är purkinjefibrerna och vilken är deras funktion?

Var finns dom?

A
  • Pacemakerceller som fångar upp och för vidare elektriska signaler från AV-knutan. Får hjärtmuskeln (myokardium) att dra sig samman (kontrahera). Kan även bygga upp aktionspotentialen själva utan sinusknutan (SA-knutan).
  • Löper i två grenar genom mellanväggen (septum) och svänger därefter upp mot kamrarnas (ventriculus) utlopp vid fickklaffarna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka två proteiner interagerar och skapar hjärtats (och andra musklers) kontraktion?

A

Aktin och myosin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur är hjärtmuskelcellerna sammankopplade förutom elektriskt?

Vad utgörs dessa förbindelser av och vad kan passera mellan dessa?

A
  • Mekaniskt
  • Ett sammanhängande nätverk av celler (syncytium). Den mekaniska förbindelsen utgörs av kittskivor/intercalated disks.
  • Joner kan passera mellan och sprida elektrisk spänning genom nätverket.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur lång är tiden normalt mellan varje aktionspotential?

Vad kallas denna fas?

När inträder denna alltid?

A
  • 0,5-1 sek
  • Vilofas (diastole)
  • Efter kontraktionsfasen (systole)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad skiljer hjärtmuskelcellen från skelettmuskelcellen vad gäller Ca2+?

Vad gör ryanodinreceptorn resp DHP-receptorn?

A
  • Hjärtmuskelcellen är beroende av att Ca2+ finns tillgängligt i extracellulärvätskan (ECV)
  • Ryanoidreceptorn - Släpper in Ca2+ till hjärtmuskelcellen
  • DHP-receptorn - Frisätter Ca2+ inne i hjärtmuskelcellen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad leder uttänjningen av hjärtmuskelcellen till vad gäller Ca2+?

A
  • Inflödet av Ca2+ stiger, känsligheten för Ca2+ ökar.
  • Bidrar till ökad kontraktionskraft.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad innebär diastole resp systole?

Vilka är hjärtcykelns tre faser?

Beskriv dessa!

A
  • Hjärtats vilofas resp kontraktionsfas
  • 1.) Mitt-slutdiastolisk fas (kammarpåfyllnad) - Hjärtmuskeln avslappnad. Blod rinner passivt från förmak till kamrar. Klaffar mellan kamrar och aorta stängda. Förmakens kontraktion inleds strax innan kamrarna är påfyllda.
  • 2.) Kammarsystole - Efter början på kontraktion byggs tryck upp i kamrarna. När trycket är större innanför än utanför pressas klaffarna till artärerna upp. Blod flödar ut i artärer. Förmak i vilofas - återfylls med blod.
  • 3.) Tidig diastole - Arbetsfasen över. Kamrarna relaxerade. Klaffar mellan kamrar och artärer stängs. Trycket sjunker. Klaffar mellan förmak och kamrar öppnas igen.
  • Hjärtcykeln börjar om!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är depolarisering (i aktionspotentialen) i en cell?

A
  • Natriumjoner strömmar in genom cellmembranet.
  • Den elektriska spänningen över cellmembranet ändras. Den tidigare negativa spänningen neutraliseras först och stiger tills den blir positiv.
  • Efter en viss spänningsnivå släpper cellen ifrån sig en elektrisk impuls.
29
Q

Vad är repolarisering?

A
  • Den ursprungliga spänningen (-70mV) i extracellulärvätskan (ECV) återställs.
  • Vilopotential uppnås.
30
Q

Förklara P Q R S T.

A
  • P - depolarisation (uppbyggnad av aktionspotential) i förmaken strax innan kontraktion
  • QRS - depolarisation i kamrarna, föregår kammarsystole
  • T - repolarisation (uppbyggnad av vilopotential)
31
Q

Vad är vasokonstriktion resp vasodilation?

A

Kärlen drar ihop sig resp utvidgar sig

32
Q

Vad heter blodkärlen mellan artärer och kapillärer resp mellan kapillärer och vener?

A

Arterioler och venoler

33
Q

Vad sker i kapillärerna?

Hur är de uppbyggda?

A
  • Gasutbyte med cellerna
  • Endast ett lager endotelceller (mer eller mindre tätt beroende på var i kroppen) och ett basalmembran
34
Q

Vad är prekapillära sfinktrar?

A
  • Ett band av mjuka/glatta muskler som justerar blodflödet till kapillärerna från arteriolerna.
  • Kan även styra blodflödet förbi kapillärerna och vidare till venolerna genom kontraktion.
35
Q

Vad är en AV-shunt?

A
  • Direkt förbindelse mellan artär och ven förbi kapillärnätet. Finns bl a i hud, näsa och öron.
  • Reglerar värmeavgivning.
36
Q

Hur transporteras syre och koldioxid mellan kapillärer och alveoler?

A

Genom passiv transport - diffusion

37
Q

Vilka delar består hemoglobinmolekylen av?

A
  • Fyra peptidkedjor
  • En järnatom (Fe+) i mitten av varje peptidkedja
  • Varje järnatom kan binda till en syremolekyl (alltså fyra O2 per Hb-molekyl)
38
Q

Vilka är blodets viktigaste uppgifter?

A
  • Transportmedium av näring och restprodukter
  • Infektionsförsvar
  • Reglerare av vätskebalans, temperatur och pH
39
Q

Vad består blod huvudsakligen av?

Vad består blodplasma av?

Vad är serum?

A
  • Blodplasma
  • Trombocyter
  • Röda blodkroppar
  • Blodplasma = 92% vatten, 7% protein, 1% lösta salter
  • Serum = plasma minus koagulationsfaktorer
40
Q

Vad heter även blodplättar?

Nämn något som är specifikt för dom?

A

Trombocyter

  • Saknar cellkärna.
  • Innehåller granula med olika substanser som P-selektin, ADP, histamin och serotonin
  • Bildar prostaglandinet tromboxan A2
41
Q

Vad heter även röda blodkroppar?

A

Erytrocyter

42
Q

Vad heter även de vita blodkropparna?

Vilka undergrupper finns av dessa?

A

Leukocyter

  • Eosinofila granulocyter
  • Basofila granulocyter
  • Neutrofila granulocyter
  • Monocyter
  • Lymfocyter (B-lymfocyter, T-lymfocyter och NK-celler)
43
Q

Vilka uppgifter har de vita blodkropparna (leukocyterna)?

A
  • Äter bakterier och virus.
  • Frisätter histamin för att locka fagocyterande leukocyter.
  • Frisätter gift och antikroppar (stämpel som lockar andra fagocyterane leukocyter) för att mörda bakterier/virus.
44
Q

Vad är hematopoes?

A

Blodkroppsbildning

45
Q

Vad är lymfoida och myleolida stamceller?

A

De stamceller som alla olika typer av blodkroppar tillverkas utifrån.

  • Lymfoida - alla vita blodkroppar
  • Myleoida - alla röda blodkroppar
46
Q

Vilka uppgifter har eosinofila granulocyter?

A

Specialiserade på att döda parasiter genom frisättning av giftiga substanser, fagocyterar bakterier.

47
Q

Vilka uppgifter har basofila granulocyter?

A

Histaminfrisättning. Lockar neutrofila granulocyter.

48
Q

Vilka uppgifter har neutrofila granulocyter?

A

Vanligaste vita blodkropparna. Fagocyterar bakterier. Lockas av histamin.

49
Q

Vilka uppgifter har monocyter?

A

Makrofager. Äter kroppsavfall, utslitna/skadade celler och bakterier.

50
Q

Vilka uppgifter har B-lymfocyterna?

A

Frisätter antikroppar (stämpel som lockar andra fagocyterane leukocyter) för att mörda bakterier/virus.

51
Q

Vilka uppgifter har T-lymfocyterna?

A
  • Mördarceller.
  • Aktiveras efter att APC- eller B-lymfocyter placerat antigen på ytan av en inkräktare.
  • Dödar med gifter och proteiner eller apoptos (programmerad celldöd)
  • Hjälper till i nybildningen av andra typer av lymfocyter.
52
Q

Vilka uppgifter har NK-celler?

A

Natural killer cells - Dödar cancerceller eller virusinfekterade celler och bakterier som stämplats med antikroppar (kan inte själva känna igen fiender.)

53
Q

Vad gör trombocyterna (blodplättarna)?

A
  • Övervakar blodkärlens väggar.
  • Vid skada blir dom klibbiga och klumpar ihop sig och bildar en trombos (provisorisk plugg) för att stoppa blodflödet.
54
Q

Vilka tre faser kan försvaret mot blodförlust (hemostas) delas in i?

A
  • Kärlkonstriktion (vasokonstriktion) - Primära stoppet av blodflödet.
  • Trombocytplugg - Klump av trombocyter vävs samman med fibrintrådar.
  • Blåmärke (hematom) - Kroppens eget tryckförband. Blod ansamlas i vävnad. Motverkar fortsatt blödning (dock ej vid öppet sår)
55
Q

Vad är erytropoes resp erytropoetin?

A
  • Mognadsprocessen av nybildade erytrocyter.
  • Hormon som reglerar erytropoes.
56
Q

Vad är hemolys och hur sker den?

A
  • Makrofager i mjälten hemolyserar (bryter ned) blodkropparna.
  • Hemoglobinet utsöndras och bryts ned.
  • Bilirubin bildas, gul färg.
  • Transporteras som avfallsprodukt av albumin.
57
Q

Vilka koagulationsfaktorer finns för att bilda koagel?

A
  • P-selektin
  • Prostacyklin
  • Kalcium
  • K-vitamin
  • Koagulationsproteiner
58
Q

Hur sker koagelbildning?

A
  • Koagulationsfaktorer (plasmaproteiner + Ca2+) aktiveras i bestämd ordning.
  • Fibrinogenmolekyler kopplas aktiveras och kopplas ihop till långa klibbiga fibrintrådar.
  • Bildar ett nätverk med inneslutna blodkroppar.
59
Q

Vad är fibrinolys?

A
  • Nedbrytning av koagel.
  • Plasminogen aktiveras (av tPA) till plasmin.
  • Plasmin bryter ned fibrintrådarna.
60
Q

Vilka antigener finns på ytan av cellen om blodgruppen är:

  • A
  • B
  • AB
  • 0
A
  • A = antigen B
  • B = antigen A
  • AB = varken A eller B
  • 0 = både A och B
61
Q

Vad händer om ett antigen inte finns på en röd blodkropps (eurytrocyts) yta?

A

Immunförsvaret bildar antikroppar mot den röda blodkroppen.

62
Q

Vad innebär det att vara Rh-positiv resp Rh-negativ?

A
  • Rh-positiv - Har antigen D
  • Rh-negativ - saknar antigen D
63
Q

Vilken funktion har lymfsystemet och lymfknutorna och vad innehåller dessa?

A
  • Att återföra vävnadsvätska (från ISV) till vensystemet.
  • På vägen filtreras vätskan (lymfan) genom lymfknutor.
  • Lymfknutorna innehåller B- och T-lymfocyter
64
Q

Vad är interstitialvätska (ISV)?

A
  • Interstitium = utrymmet mellan cellerna utanför blodbanan, mestadels vätskefyllt.
  • Interstitialvätska (ISV) bildas när vätska pressas ut ur kapillärerna.
  • Fungerar som volymbuffert, t ex vid blödning, då vätska går in i blodomloppet genom osmos.
65
Q

Vad är transferrin?

A
  • Järnbindande glykoproteiner i blodplasma.
  • Transporterar järn.
66
Q

Var finner man lymfknutor?

A

Ansamlingar av dessa finns under armarna, i ljumskarna, i halsen, i bröstet och i magen.

67
Q

Vilka är de primära resp sekundära lymfatiska organen?

Vad sker med lymfocyterna i dessa organ?

A
  • Primära - Brässen (thymus) och benmärgen.
  • Sekundära - mjälten, lymfknutorna och annan lymfvävnad (tonsillerna och blindtarmen).
  • I benmärgen produceras lymfocyter från stamceller. T-celler färdas till brässen där de mognar, medan B-cellerna mognar i benmärgen. Cirkulerar därefter ut i lymfan. Ansamlas sedan i de sekundära lymforganen.
68
Q

Vad är MALT-vävnad?

Var finner man denna?

A

MALT=mukosassocierad lymfvävnad.

Finns i slemhinnor hos olika organ:

  • Mag-tarmsystemet
  • Mjälten
  • Tonsillerna
  • Brässen
  • Lungorna

Backup (17 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions