Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

medicinsk vetenskap del 2 > cirkulationssystemet > Flashcards

cirkulationssystemet Flashcards

1
Q

Cirkulationssystemets uppgift är att fördela värme och styra temperaturreglering. S/F

A

Sant.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Cirkulationssystemets uppgift är att transportera CO2 till cellerna och O2 från cellerna till lungorna. S/F.

A

Falskt. O2 till cellerna från lungorna. CO2 till lungorna från cellerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Cirkulationssystemets är immunförsvar. S/F

A

Sant. Blodet innehåller immunceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Cirkulationssystemets uppgift är att producera de flesta hormoner. S/F

A

Falskt. Cirkulationssystemets uppgift är att TRANSPORTERA hormoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Cirkulationssystemets uppgift är att reglera kroppens homeostas. S/F

A

Sant.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Cirkulationssystemets uppgift innefattar upptag av O2 i tarmen och transport direkt till cellerna. S/F

A

Falskt. Upptag av näring sker via levern. O2-upptag sker i lungorna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Cirkulationssystemets uppgift innefattar överföring av signaler mellan nervceller och muskler. S/F

A

Falskt. Det är nervsystemets uppgift.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Lilla kretsloppets huvudfunktion.

A

Pumpa syrefattigt blod till lungorna för gasutbyte. Ut med CO2 och in med O2 i lungkapillärerna. Återgår senare till vänstra förmak.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Stora kretsloppets huvudfunktion.

A

Pumpa syrerikt blod till alla organ och extremiteter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilket av det lilla och stora kretsloppet är ett högtrycks-/lågtryckssystem. Varför skiljer de sig åt?

A

Det lilla kretsloppet är ett lågtryckssystem då lungorna skulle inte klara av ett större tryck, dessutom inte lika stor yta av kroppen att trycka ut blod i. Det stora kretsloppet ska pumpa ut syrerikt blod i hela kropen, från topp till tå och behöver därmed trycket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hjärtats anatomi

A
  1. Vena cava superior (övre hålvenen)
  2. Atrium dexter (höger förmak)
  3. Valva Tricuspidalis (Tresegelklaffen)
  4. Valva truncii pulmonalis (pulmonalisklaffen)
  5. Ventriculus dexter (höger kammare)
  6. Vena cava inferior (nedre hålvenen)
  7. Cordea tendineae (sentrådar)
  8. Papillarmuskler
  9. Apex
  10. Septum interventriculare
  11. Valva aoerta (aorta klaffen)
  12. Valva bicuspidalis/mitralis (tvåsegelklaffen)
  13. Vena pulmonalis (lungvener)
  14. Atrium sinister (vänster förmak)
  15. Truncus pulmonalis (lungpulsåder)
  16. Arteria pulmonalis (lungartär)
  17. Aorta (stora kroppspulsådern)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Lungvenerna mynnar ut i höger förmak. S/F

A

Falskt. Vena cava superior/inferior(hålvenen) töms i höger förmak.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vänster kammare har tjockare vägg än höger kammare. S/F

A

Sant.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Tvåsegelklaffen hittar vi mellan höger förmak och höger kammare. S/F

A

Falskt. Tvåsegelklaffen ligger på den vänstra sidan, högtryckssidan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Blodet passerar aortaklaffen på väg ut från vänster kammare till det stora kretsloppet. S/F

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Perikard är hjärtsäcken som omger hjärtat och gör att hjärtat kan röra sig friktionsfritt. S/F

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Blodet går via pulmonalisklaffen från vänster förmak till vänster kammare. S/F

A

Falskt. Pulmonalisklaffen separerar höger kammare från det lilla kretsloppet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Efter att blodet har tillförts syre i lungorna strömmar blodet direkt till den vänstra kammaren via lungvenerna. S/F

A

Falskt. Lungvenerna mynnar ut i vänster förmak.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Förklara anatomiska strukturer som blodet passerar på sin väg genom hjärtat. Nämn de olika hjärtklaffarna.

A

HF -> via tresegelklaffen-> HK -> via pulmonalisklaffen -> lilla kretsloppet ->

VF -> via tvåsegelklaffen -> VK -> via aortaklaffen -> stora kretsloppet.

Tresegelklaffen: förhindrar återflöde till HF under systole.

Pulmonalisklaffen: förhindrar återflöde från lungorna till HK under diastole.

Tvåsegelklaffen: förhindrar återflöder till VF under systole

Aortaklaffen: förhindrar återflöde från aorta till VK under diastole.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Sinusknutan ligger vid utmynningen av vena cava superior i högra förmaket. Det är här hjärtkontraktionen i ett friskt hjärta startar. S/F

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

AV-knutan bidrar till en ökad överledningshastighet till kamrarna, vilket ger en koordinerad kontraktion. S/F

A

Falskt. AV-knutan försenar överledningen till kamrarna med någon tiondels sekund.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

AV-knutan är den enda vägen där elektriska signaler kan överföras från förmaket till kammaren i ett friskt hjärta. S/F

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Det finns inte öppna cellkontakter i hjärtat, vilket förklarar det elektriska retledningssystemet är livsviktigt. S/F

A

Falskt. Det är hög täthet av öppna cellkontakter i hjärtat, men det elektriska ledningssystemet ger bättre koordinering av denna spridning cell till cell.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Purkinjefibrerna ger koordinerad kontraktion av kamrarna. S/F

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Kamrarna kontraherar uppifrån och ned. S/F

A

Falskt. Nedifrån och upp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

I förmaken sprider sig depolariseringen från cell till cell via öppna cellkontakter (gap junctions). S/F

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Redogör för hjärtats elektriska retledningssystem och hur den elektriska signalen går genom hjärtat.

A
  1. I ett friskt hjärta startar signalen i sinusknutan och förmaken depolariserar och kontraheras genom att signalen sprider sig från cell till cell via öppna cellkontakter.
  2. Bindvävsplatten förhindrar att kamrarna depolariseras direkt från sinusknutan.
  3. Av-knutan försenar överföringen av den elektriska signalen till kamrarna med någon tiondelssekund, så att förmaken hinner kontraheras klart.
  4. Signalen leds därefter längs His bund ner till apex och sprids snabbt i myokard via purkinjefibrerna och därefter från cell till cell.
  5. Purkinjefibrerna ser till att kontraktionerna är koordinerade, vilke tär extremet viktigt för hjärtats pumpkraft.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Aortan är kroppens största ven. S/F

A

Falskt. Aortan är huvudartären från hjärtat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Arteriolerna kallas motståndskärl för att de har med hjälp av glatt muskelatur och kan reglera totalt perifiert motstånd. S/F.

A

Sant.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Venblödningar är alltid dramatiska pga högt tryck på vensidan av kretsloppet. S/F

A

Falskt. Lågt tryck på vensidan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Arteriolerna är ca 2,5cm tjocka. S/F

A

Falskt. Mycket tunna 0,03mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Blodtrycket regleras bland annat av diametern på arteriolerna i kroppen. S/F

A

Sant.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Muskel-artär pumpen är viktig för blodet ska strömma ordentligt tillbaka till hjärtat. S/F

A

Falskt. Muskel-ven pumpen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Venöst blod är blått. S/F

A

Falskt. Men lite mörkare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Venklaffar hindrar att venöst blod strömmar fel väg. S/F

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Det läcker hela tiden ut röda blodceller i vävnaden, dessa fraktas tillbaka till cirkulationen med lymfan. S/F

A

Falskt. Plasma kommer att läcka, inte de röda blodcellerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Lymfsystemet är en viktig arena för vårt immunsystem. S/F

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Lymfådrorna tömmer sig i aortan. S/F

A

Falskt. Tömmer sig i venerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Lymfan passerar lymfknutor påväg tillbaka till hjärtat. S/F

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Lymfdränage förbättras med aktivitet och massage. S/F

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Det finns nästan inga lymfknutor i magen, eftersom detta är ett sterilt område i kroppen. S/F

A

Falskt. Det finns riktligt med lymfknutor och lymfkärl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vävnadskapillärerna har tjock vägg och mycket glatt muskelatur. S/F

A

Falskt. Tunn vägg som ger möjlighet till effektiv diffusion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Röda blodceller är för stora för att passera kapillärerna. S/F

A

Falskt. De får precis plats.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Hydrostatiskt tryck i början av kapillärerna gör att vätska filtreras ut genom kapillärerna. S/F

A

Sant.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Det protein-osmotiska trycket på insidan av kapillärerna är stort mot slutet av kapillärernas längd och gör att den mesta delen av den filtrerade vätskan reabsorberas. S/F

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Det protein-osmotiska trycket på kapillärernas insida beror på partikeltätheten är högre inne i kapillärerna än utanför. Detta trycker ut vätskan i kapillärerna. S/F

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Filtrationen är lite större än reabsorbtionen och överskottsvätskan tas bort av venolerna. S/F

A

Falskt. Överskottsvätskan tas bort av lymfan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Det hydrostatiska trycker ökar längs kapillärernas längd. S/F

A

Falskt. Det avtar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Diastole är hjärtats vilofas. S/F

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

I diastole är aortaklaffen öppen. S/F

A

Falskt. Bara AV-klaffarna (segel) öppna och kamrarna fylls i diastole.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Systolen startar när kamrarna kontraherar och AV-klaffarna (segel) stängs. S/F

A

Sant.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

I systolen kontraherar förmaken kraftigt. S/F

A

Falskt. Kamrarna kontraherar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

I systolen är AV-klaffarna öppna så att blodet kan strömma in i förmaken. S/F

A

Falskt. AV-klaffarna (segel) stängs i systole för att hindra tillbakaström till artärerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Det är två systole i varje hjärtcykel. S/F

A

Falskt. Diastole+systole=hjärtcykel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Redogör för hjärtats cykel (systole och diastole).

A

Diastole - vilofas

Kamrarna avslappnade, lägre tryck i kamrarna än i artärerna.
Kamrarna fylls med blod från förmaken som mot slutet av diastolen kontraherar för att tömma ut det sista i förmaken.

Segelklaffarna är öppna.

Systole - arbetsfas

Kamrarna kontraherar, mycket högt tryck i kamrarna.
Kamrarna töms och blodet strömmar ut i lungartären och aorta till det lilla och stora kretsloppet.
Segelklaffarna stängs. Detta ger 1:a hjärtljudet LUP-DUP.
Pulmonalis- och aortaklaffen öppnas när kontraktion startar och stängs när kontraktionen avtar. Detta ger 2:a hjärtljudet LUP-DUP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Slagvolym är den mängd blod som pumpas ut från hjärtat för varje slag. S/F

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Minutvolym=slagvolym x hjärtfrekvens S/F

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Om slagvolymen ökar och pulsen är oförändrad kommer minutvolymen öka. S/F

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

När hjärtfrekvens och slagvolym faller drastiskt kommer sympaticusaktivering hålla minutvolymen innanför det normala. S/F

A

Falskt. Utan puls eller slagvolym är man antingen död eller nära döden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Stämmer detta påstående för Frank Sterling-mekanismen:
Ökad fyllning av hjärtat i diastolen ökar hjärtmuskelns förmåga att pumpa i systolen hos hjärtfriska personer genom att öka kontraktiliteten.

A

Ja, Mer ut - mer in.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Stämmer detta påstående av Frank Sterling-mekanismen:

Om det kommer för lite blod in i hjärtat i diastole, kommer hjärtslagen bli starkare (ökad kontraktilitet) och normalisera slagvolymen automatiskt.

A

Falskt.
Ökad fyllning av hjärtat i diastolen ökar hjärtmuskelns förmåga att pumpa i systolen hos hjärtfriska personer genom att öka kontraktiliteten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Totalt perifert motstånd regleras av aortans diameter. S/F

A

Falskt. Det är arteriolernas diameter som är avgörande för TPM, pga deras glatta muskelatur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Totalt perifert motstånd är summan av sympaticusaktivering, autoreglering och adrenalinpåverkan på alla arterioler. S/F

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Autoreglering säkrar stabilt blodtryck i hela kroppen i alla sitautioner. S/F

A

Falskt. Lokal reglering av blodtillförsel för några särskilda viktiga organ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Hjärnan, njurar och hjärtat har en egen speciell reglering av blodtillförsel som i stor grad regleras av lokala förhållanden, så kallad autoreglering, som kan ändra den generella sympaticusaktiveringen. S/F

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Lågt perifert motstånd ger högt blodtryck. S/F

A

Falskt. Lågt perfifert motstånd ger fall i blodtryck då arteriolerna har vidgat sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Om slagvolym och hjärtfrekvens faller kommer blodtrycket stiga. S/F

A

Falskt. Minutvolymen kommer falla och därmed blodtrycket också.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Om perifert motstånd ökar och minutvolymen är konstant kommer blodtrycket att öka. S/F

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Vilka faktorer bestämmer det arteriella blodtrycket?

A

Blodtrycket är produkten av minutvolym och det totala perfifera motståndet. Blodtryck= MV X TPM

Tänk på trädgårdsslangen:

Minutvolymen är hur mkt vatten det kommer ut ur kranen.
Blodtrycket är trycket i trädgårdsslangen.
TPM är hur hårt munstycket är åtskruvat.
Blodvolym är hur mycket vatten det finns tillgängligt.

Ökad minutvolym och/eller totalt perfiert motstånd kommer öka blodtrycket.
Lägre minutvolym och/eller totalt perfiert motstånd kommer sänka blodtrycket.

Och att ge vätska intravenuöst kommer öka blodtrycket på samma sätt som en blödning kommer sänka blodtrycket.

70
Q

Namnge de olika delarna.

A
  1. a. dorsalis pedis dx
  2. a. iliaca dx
  3. a. femoralis. dx
  4. a. radialis sin
  5. a.carotis sin
  6. a.renalis dx
  7. a. subclavia sin
  8. aortabifurkationen
  9. a.poplitea sin
  10. aorta abdominalis
  11. v.subclavia dx
  12. v.jugularis sin
  13. v.cava inferior
  14. v.cava superior
  15. v.iliaca communis sin
71
Q

Namnge de olika delarna.

A
  1. arcus aorta
  2. vänster hjärtöra
  3. v.cava inferior
  4. aorta decendens
  5. v.cava superior
  6. höger hjärtöra
  7. truncus pulmonalis
  8. ventriculus dx
  9. vv. pulmonalis
  10. ventriculus sin
72
Q

Namnge de olika delarna.

A
  1. v. cava inferior
  2. v. cava superior
  3. atrium dx
  4. trikuspidalisklaffen (tresegelklaffen)
  5. ventriculus dx
  6. pulmonalisklaffen
  7. truncus pulmonalis
  8. aa. pulmonalis dx
  9. vv.pulmonalis dx
  10. atrium sin
  11. mitralisklaffen/bicuspidalisklaffen/tvåsegelklaffen
  12. septum
  13. a.carotis communis sin
  14. aorta
  15. vv.pulmonalis sin
  16. aa.pulmonalis sin
  17. a.subclavia sin
  18. apex
  19. ventriculus sin
  20. myocardium
73
Q

Den tunna skyddande slemhinnan i hjärtats kammare och förmak heter:

A

Endokardium

74
Q

Vart sitter mitralisklaffen?

A

Den sitter på den vänstra sidan av hjärtat mellan förmak och kammare

75
Q

Färskt syresatt blod kommer in i hjärtat genom:

A

vv.pulmonalis till vänster förmak

76
Q

AV-klaffarna stängs under hjärtcykeln:

A

när det ventriukulära trycket överstiger förmaken

77
Q

QRS-vågen på ett EKG indikerar att:

A

ventriklarna depolariseras

78
Q

Den artär som levererar blod till höftbenet heter:

A

a.iliaca

79
Q

Ett djupt står på låret kan skada artären:

A

a.femoralis

80
Q

Blod från huvudet återvänder till hjärtat via:

A

v. jugularis

81
Q

Vad heter den ven som för blod direkt från tarmarna till levern för behandling istället för att direkt in i vena cava inferior?

A

v. porta

82
Q

Vad heter hjärtats yttersta membran?

A

Perikaridiets parietala skikt

83
Q

Den pulmonära fickklaffen förhindrar ett tillbakaflöde av blod in i:

A

högra ventrikelen.

84
Q

Aortaklaffen förhindrar blodet från att återvända till:

A

vänstra kammare

85
Q

Hjärtminutvolymen kan bestämmas genom följande formel:

A

HR(heartrate) x slagvolym

86
Q

Det första hjärtljudet uppstår då:

A

segelklaffarna stängs

87
Q

Den sista sekvensen i hjärtats retledningssystem är:

A

purkinjefibrer

88
Q

Den elektriska impulsen startar i:

A

höger förmak i sinus-knutan

89
Q

Hjärtrytmen kan påverkas av:

A

autonoma nervsystemet

90
Q

T-vågen i ett EKG representerar:

A

repolarisering av kamrarna

91
Q

Ett hjärtslag på mindre än 50 slag per minut kallas:

A

bradykardi

92
Q
A
93
Q

Vilka är blodets huvudsakliga uppgift?

A
  • Transport av gas, näringsämnen, avfallsämnen, hormoner och värme.
  • Viktig för vätskebalansen (homeostas)
  • Innehåller immunceller som bekämpar infektioner
  • Innehåller blodplättar och andra ämnen som bidrar till att stoppa blödningar (hemostas)
94
Q

Blodplasma innehåller vätska, näringsämnen och olika plasmaproteiner. S/F

A

Sant

95
Q

Blodplättar kallas erytrocyter. S/F

A

Falskt. Erytrocyter kallas röda blodkroppar

96
Q

De vita blodkropparna innehåller hemoglobin. S/F

A

Falskt. O2 binder till sig hemoglobin på röda blodkroppar.

97
Q

Redogör för de olika huvudkomponenterna blodet består av och vilken funktion de olika blodkropparna har.

A

Överst: Plasma - vätska, plasmaproteiner och upplösta näringsämnen. Funktion: vätskebalans, transport och immunförsvar. Albumin är det viktigaste plasmaproteinet då det transporteras läkemedel, hormoner och viktig för vätskebalansen.

Mellerst: Vita blodkroppar - immunförsvar
och blodplättar - stoppar blödning

Nederst: röda blodkroppar - gastransport

98
Q

Produktion av röda blodkroppar kallas hematopoes. S/F

A

Sant

99
Q

Röda blodkroppar reparerar sig själva och det produceras endast nya blodkroppar vid blodförlust eller sjukdom. S/F

A

Falskt. Saknar cellkärna och kan leva upp till 120 dagar i genomsnitt.

100
Q

Erytroblast är det samma som erytrocyt. S/F

A

Falskt. Erytroblast är förstadiet till erytrocyter i benmärgen.

101
Q

Retikulocyter är förstadiet till erytrocyter, och man kan hitta båda celltyperna i blodet. S/F

A

Sant

102
Q

Erytrocyter tillhör den myelida stamcellslinjen. S/F

A

Sant

103
Q

Megakarycocyter är förstadiet till röda blodkroppar. S/F

A

Falskt. Förstadie till blodplättar.

104
Q

Vad heter dessa celltyper på svenska och vilka är deras huvudsakliga funktion?

Erytrocyter, trombocyter och leukocyter.

A

Erytrocyter - röda blodkroppar, innehåller hemaglobin som ger effektiv gastransport av O2 och CO2.

Trombocyter - blodplättar, stoppar blödningar genom att klibba ihop sig till en trombocytplugg.

Leukocyter - vita blodkroppar, är viktiga för immunförsvaret.

105
Q

Blodgrupp AB har anti-A och anti-B antikroppar. S/F

A

Falskt. Blodgrupp AB har varken anit-A eller anti-B

106
Q

Blodgrupp A har antikroppar mot blodgrupp O. S/F

A

Falskt. Det finns inga antikroppar mot blodgrupp 0.

107
Q

Om en person har D-antigen på sina blodkroppar är personen Rh+. S/F

A

Sant

108
Q

Blodgrupp B har anti-B antikroppar i sin plasma. S/F

A

Falskt. Blodgrupp B har anti-A

109
Q

Blodgrupp 0 har både anti-A och anti-B i plasma. S/F

A

Sant

110
Q

Blodgrupp A har 0 antigener på ytan. S/F

A

0 “noll” “ohne” “utan” inga antigener. Blodgrupp A kommer att ha A-antigen.

111
Q

Det är vanligast att vara Rh+ . S/F

A

Sant

112
Q

A) till akutmottagningen kommer det in en kritisk skadad kvinna på 30 år som blöder kraftigt. Det finns ett uppenbart behov av snabb blodtransfusion. Förklara vilken blodgrupp man ger till patienten?
B) Patienten ska vidare till operation, och man har då fått bekräftat att hon har blodgrupp AB. Kan hon få andra blodgrupper än den gruppen hon redan fått på akuten?

A

A) Här är det behov av akutblod (grupp 0)

  • 0 Rh- kan ges till alla och kallas därför akutblod
  • I sitautioner där blodtransfusionen inte måste ske akut försöker man ge blod från samma grupp.
  • Akutblod är alltid Rh- för att man vill undvika risker med Rh-immunisering av Rh- mottagare. (särskilt viktigt för fertila kvinnor med tanke på framtida graviditeter).

B) Blodgrupp AB kan motta blod från alla andra blodgrupper
- Blodgrupp AB har inga antikroppar i serum, och kan därför mottag blod från alla andra givare.

113
Q

Hur ser transfusionshierakin ut?

A

0 kan ge till A och B och AB

A kan ge till AB

B kan ge till AB

0 kan endast få 0

114
Q

En patient med blodgrupp 0 kan tryggt få blod från en person med blodgrupp AB. S/F

A

Falskt. Patienten har både A och B antikroppar och kommer få livshotande transfusionsreaktion.

115
Q

En patient med blodgrupp B kan få blod från en person med blodgrupp A. S/F

A

Falskt. Patient med blodgrupp B har anti A i sin plasma

116
Q

Personer med 0 Rh- kallas universiella givare då de kan ge blod till alla. S/F

A

Sant

117
Q

Blodgrupp AB Rh+ kommer ha antigener av grupp A, B och D (rhesus) på ytan. S/F

A

Sant

118
Q

Personer med blodgrupp A har inga antikroppar i sin plasma. S/F

A

Falskt. Blodgrupp A har anti B antikroppar

119
Q

Det är viktigt att Rh- kvinnor får Rh+ blod. S/F

A

Falskt. Det kan medföra problem vid senare graviditet. (Rhesusimmunisering)

120
Q

Redogör för de olika faserna när kroppen ska stoppa en blödning i ett stort blodkärl.

A

Att stoppa en blödning kallas hemostas. Processen har tre huvudfaser:

  1. Kärlkontraktion - skadat blodkärl drar ihop sig.
    Detta sker genom en nervreflex och dels som resultat av kemiska ämnen.
  2. Bildning av trombocytplugg - blodplättar som blir klibbiga, ändrar for och fäster sig runt såret och till varandra.

När plättarna kommer i kontakt med kollagen i bindvävsvävnaden under endotelet blir de aktiverade och utsöndrar signalämnen som aktiviverar fler och fler plättar.

  1. Koagulation - komplicerad process som förstärker trombocytpluggen med ett nätverk av fibrin.

Trombocytplugg+fibrin+RBK=blodpropp
Kedjereaktioner mellan ca 50 koagulationsfaktorer resulterar i bildning av trombin och som i nästa steg ombildar fibrogen till ett nätverk av fibrintrådar.

  1. Fibrinolys - plasmin löser upp blodproppen men denna process är långsam.
121
Q

Vilka antikroppar ingår i det specifika immunförsvaret och produceras av?

A

B-lymfocyter

122
Q

Hur stor är den genomsnittliga mängden blod hos en vuxen som väger 70 kg?

A

5 liter

123
Q

Vilken blodcellstyp har i moget tillstånd ingen kärna?

A

Erytrocyter

124
Q

Hur många dagar lever de röda blodkropparna innan de bryts ner framför allt i levern?

A

120 dagar

125
Q

Vilka celler i blodet är viktiga för en fungerande hemostas?

A

Trombocyter

126
Q

Vad innehåller blodplasman framför allt?

A

Vatten

127
Q

Vilken är den viktigaste faktorn som bidrar till att upprätthålla osmotiska trycket i blodet?

A

Albumin

128
Q

Vilken av dessa mineraler är avgörande för att koagulering ska kunna ske?

Ca2+

A

Ca2+

129
Q

Vilket är den sista molekylen som bildas vid koagulationsprocessen?

A

Fibrin

130
Q

Järn lagras i levern i form av:

A

ferritin

131
Q

Vilka leukocyter finns det mest av i blodet?

A

Neutrofila granulocyter

132
Q

Den procentuella andelen blodkroppar i helblod kallas:

A

hematokrit

Erytrocytvolymfraktion (EVF) anger andelen röda blodkroppar av blodets totalvolym. Kallas även för hematokrit.

133
Q

1Vilken är det mest förekommande plasmaproteinet?

A

Albumin

134
Q

Syftet med hjärt- och lungräddning är att upprätthålla kroppens vitala funktioner. Bröstkompressioner med bra kvalitet är avgörande.

  1. Ange tydligt var den som utför HLR ska placera sina händer.
  2. Ange hur djupa (cm) bröstkompressionerna bör vara!
  3. Ange i vilken takt bröstkompressioner bör göras (anatl slag/minut)!
  4. Ange hur många inblåsningar som bör göras efter bröstkompressionerna!
A
  1. Ena handloven ska vara placerad på bröstkorgen, sternum och andra handen övan på den första handloven.
  2. 5 cm
  3. 100-120 i takt och 30 stycken bröstkompressioner slag
  4. 2 stycken
135
Q

lungkretsloppet börjar i:

A

ventrikulus dexter

136
Q

systemkretsloppet börjar i:

A

ventrikulus sinister

137
Q

lungkretsloppet slutar i:

A

atrium sinister

138
Q

systemkretsloppet slutar i:

A

atrium dexter

139
Q

Ange namnet på ovanstående blodkärl (1- 6)! Ange även om blodkärlet innehåller syrefattigt eller syrerikt blod!

A
  1. Aorta, syrerikt
  2. Övrehålven, cava inferior, syrefattigt
  3. Lungartär, syrefattig
  4. vänster lungven, syrerikt
  5. höger lungven, syrerikt
  6. Nedre hålven, cava superior, syrefattig
140
Q

innehåller blod till skallen

A

arteria carotis

141
Q

tömmer sig i vena cava superior

A

vena subclavia

142
Q

blodflöde från njurarna

A

vena renalis

143
Q

kan palperas i ljumsken

A

arteria femoralis

144
Q

tömmer sig i vena cava inferior

A

vena hepatica

145
Q

försörjer delar av tarmen med blod

A

arteria mesenterica

146
Q

Vena porta leder blodet från mag-tarmkanalen till…

A

levern

147
Q

Utgå ifrån en vuxen person i vila!

  1. Hur stor är hjärtats minutvolym?
  2. Hur stor är hjärtats slagvolym?
  3. Vad är den ungefärliga hjärtfrekvensen?
A
  1. 700 ml
  2. 70 ml
  3. 60 - 80 slag per minut
148
Q

Vid ett plötsligt blodtrycksfall kommer blodtrycket normalt att återställas via den så kallade blodtrycksreflexen.

Venernas diameter Minskar/Ökar

Sympatisk aktivitet Minskar/Ökar

Arteriolernas diameter Minskar/Ökar

Perifert motstånd Minskar/Ökar

Minutvolym Minskar/Ökar

Parasympatisk aktivitet Minskar/Ökar

A

Venernas diameter Minskar/Ökar

Sympatisk aktivitet Minskar/Ökar

Arteriolernas diameter Minskar/Ökar

Perifert motstånd Minskar/Ökar

Minutvolym Minskar/Ökar

Parasympatisk aktivitet Minskar/Ökar

149
Q

Vissa vener innehåller syrerikt blod. Vart befinner sig dom?

A

lungorna,lungkretsloppet,lugnkretsloppet,lungkretslopet,lugnorna

150
Q

Vad heter de blodceller som är involverade i hemostasen?

A

Trombocyter

151
Q

Ange vad protrombin och fibrinogen är exempel på!

A

koagulationsproteiner, koagulationsfaktorer, koagulationsprotein, koagulationsfaktor, kagulationsfaktorerna, koagulationsproteinerna

152
Q

Ange var lymfkärlen tömmer sig.

A

i stora bröstkorg venerna

153
Q

Ange vilken typ av leukocyter vi har mest av i blodet?

A

Neutrofila

154
Q

Fagocyterande celler finns i blodet. S/F

A

Sant

155
Q

Vitamin K behövs för att levern ska kunna bilda koagulationsproteiner! S/F

A

Sant

156
Q

Om en gravid kvinna är Rh+ och väntar ett barn som är Rh- så finns det risk för barnet! S/F

A

Falskt.

157
Q
A
158
Q

Ange ett normalt värde för diastoliskt och systoliskt blodtryck.

A

Diastoliskt: 80
Systoliskt: 120

80/120

159
Q

Hur påverkas cirkulationen av ökad sympatisk aktivitet?

A

ökad hjärtfrekvens, ökad kontraktionskraft i myokardiet, minskad diameter i arterioler

160
Q

Vad är EKG en förkortning av?

A

elektrokardiogram

161
Q

Namnge även de olika delarna av kurvan 1, 2 , 3 , 4 och 5 i bilden ovan!

A

1P 2Q 3R 4S 5T

162
Q

Kapillärer filtrerar ett par liter vätska per dygn. En del av denna vätska tas upp av lymfkärlssystemet. Ange i % hur stor del av vätskan som återabsorberas till blodet!

A

90 %

163
Q

Vid ett plötsligt blodtrycksfall kommer blodtrycket att återställas via den så kallade blodtrycksreflexen. Beskriv, med utgångspunkt från baroreceptorerna/tryckreceptorerna, hur detta går till!

A

Baroreceptorerna i artärerna kommer att känna av tryckfallet och signaler går till hjärnstammen som kommer:

  1. sänka den parasympatiska aktiviteten och öka den sympatiska aktiviteten.
  2. Det kommer leda tlll att hjärtats slagvolym och frekvens ökar. Vidare kommer blodkärlen att kontraheras för att öka det perifera motståndet. 3. Det resultera i att totalminutvolymen ökar.
164
Q

Då de röda blodkropparna bryts ner och globindelen och järn har avspjälkats, ombildas resten av hemgruppen till………………..

A

Billirubin

165
Q

Albuminets uppgift i blodet är:

A

vara transportprotein och reabsorbera vätska till blodet

166
Q

Besvara med två ord!
Våra blodceller bildas i…..

A

Röda Benmärgen

167
Q

Markera naturligt förekommande blodgruppsantikroppar som finns i plasma hos personer med nedanstående blodgrupp:
antikroppar mot A- antigen

A

Blodgrupp B

168
Q

Markera naturligt förekommande blodgruppsantikroppar som finns i plasma hos personer med nedanstående blodgrupp:
inga antikroppar

A

Blodgrupp AB

169
Q

Markera naturligt förekommande blodgruppsantikroppar som finns i plasma hos personer med nedanstående blodgrupp:

antikroppar mot A- antigen och mot B-antigen

A

Blodgrupp 0

170
Q

Markera naturligt förekommande blodgruppsantikroppar som finns i plasma hos personer med nedanstående blodgrupp:

antikroppar mot B-antigen

A

Blodgrupp A

171
Q
A

medicinsk vetenskap del 2 (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions