cirkulationssystemet Flashcards
1
Q
Cirkulationssystemets uppgift är att fördela värme och styra temperaturreglering. S/F
A
Sant.
2
Q
Cirkulationssystemets uppgift är att transportera CO2 till cellerna och O2 från cellerna till lungorna. S/F.
A
Falskt. O2 till cellerna från lungorna. CO2 till lungorna från cellerna.
3
Q
Cirkulationssystemets är immunförsvar. S/F
A
Sant. Blodet innehåller immunceller.
4
Q
Cirkulationssystemets uppgift är att producera de flesta hormoner. S/F
A
Falskt. Cirkulationssystemets uppgift är att TRANSPORTERA hormoner.
5
Q
Cirkulationssystemets uppgift är att reglera kroppens homeostas. S/F
A
Sant.
6
Q
Cirkulationssystemets uppgift innefattar upptag av O2 i tarmen och transport direkt till cellerna. S/F
A
Falskt. Upptag av näring sker via levern. O2-upptag sker i lungorna.
7
Q
Cirkulationssystemets uppgift innefattar överföring av signaler mellan nervceller och muskler. S/F
A
Falskt. Det är nervsystemets uppgift.
8
Q
Lilla kretsloppets huvudfunktion.
A
Pumpa syrefattigt blod till lungorna för gasutbyte. Ut med CO2 och in med O2 i lungkapillärerna. Återgår senare till vänstra förmak.
9
Q
Stora kretsloppets huvudfunktion.
A
Pumpa syrerikt blod till alla organ och extremiteter.
10
Q
Vilket av det lilla och stora kretsloppet är ett högtrycks-/lågtryckssystem. Varför skiljer de sig åt?
A
Det lilla kretsloppet är ett lågtryckssystem då lungorna skulle inte klara av ett större tryck, dessutom inte lika stor yta av kroppen att trycka ut blod i. Det stora kretsloppet ska pumpa ut syrerikt blod i hela kropen, från topp till tå och behöver därmed trycket.
11
Q
Hjärtats anatomi
A
- Vena cava superior (övre hålvenen)
- Atrium dexter (höger förmak)
- Valva Tricuspidalis (Tresegelklaffen)
- Valva truncii pulmonalis (pulmonalisklaffen)
- Ventriculus dexter (höger kammare)
- Vena cava inferior (nedre hålvenen)
- Cordea tendineae (sentrådar)
- Papillarmuskler
- Apex
- Septum interventriculare
- Valva aoerta (aorta klaffen)
- Valva bicuspidalis/mitralis (tvåsegelklaffen)
- Vena pulmonalis (lungvener)
- Atrium sinister (vänster förmak)
- Truncus pulmonalis (lungpulsåder)
- Arteria pulmonalis (lungartär)
- Aorta (stora kroppspulsådern)
12
Q
Lungvenerna mynnar ut i höger förmak. S/F
A
Falskt. Vena cava superior/inferior(hålvenen) töms i höger förmak.
13
Q
Vänster kammare har tjockare vägg än höger kammare. S/F
A
Sant.
14
Q
Tvåsegelklaffen hittar vi mellan höger förmak och höger kammare. S/F
A
Falskt. Tvåsegelklaffen ligger på den vänstra sidan, högtryckssidan.
15
Q
Blodet passerar aortaklaffen på väg ut från vänster kammare till det stora kretsloppet. S/F
A
Sant
16
Q
Perikard är hjärtsäcken som omger hjärtat och gör att hjärtat kan röra sig friktionsfritt. S/F
A
Sant
17
Q
Blodet går via pulmonalisklaffen från vänster förmak till vänster kammare. S/F
A
Falskt. Pulmonalisklaffen separerar höger kammare från det lilla kretsloppet.
18
Q
Efter att blodet har tillförts syre i lungorna strömmar blodet direkt till den vänstra kammaren via lungvenerna. S/F
A
Falskt. Lungvenerna mynnar ut i vänster förmak.
19
Q
Förklara anatomiska strukturer som blodet passerar på sin väg genom hjärtat. Nämn de olika hjärtklaffarna.
A
HF -> via tresegelklaffen-> HK -> via pulmonalisklaffen -> lilla kretsloppet ->
VF -> via tvåsegelklaffen -> VK -> via aortaklaffen -> stora kretsloppet.
Tresegelklaffen: förhindrar återflöde till HF under systole.
Pulmonalisklaffen: förhindrar återflöde från lungorna till HK under diastole.
Tvåsegelklaffen: förhindrar återflöder till VF under systole
Aortaklaffen: förhindrar återflöde från aorta till VK under diastole.
20
Q
Sinusknutan ligger vid utmynningen av vena cava superior i högra förmaket. Det är här hjärtkontraktionen i ett friskt hjärta startar. S/F
A
Sant
21
Q
AV-knutan bidrar till en ökad överledningshastighet till kamrarna, vilket ger en koordinerad kontraktion. S/F
A
Falskt. AV-knutan försenar överledningen till kamrarna med någon tiondels sekund.
22
Q
AV-knutan är den enda vägen där elektriska signaler kan överföras från förmaket till kammaren i ett friskt hjärta. S/F
A
Sant
23
Q
Det finns inte öppna cellkontakter i hjärtat, vilket förklarar det elektriska retledningssystemet är livsviktigt. S/F
A
Falskt. Det är hög täthet av öppna cellkontakter i hjärtat, men det elektriska ledningssystemet ger bättre koordinering av denna spridning cell till cell.
24
Q
Purkinjefibrerna ger koordinerad kontraktion av kamrarna. S/F
A
Sant
25
Kamrarna kontraherar uppifrån och ned. S/F
Falskt. Nedifrån och upp.
26
I förmaken sprider sig depolariseringen från cell till cell via öppna cellkontakter (gap junctions). S/F
Sant
27
Redogör för hjärtats elektriska retledningssystem och hur den elektriska signalen går genom hjärtat.
1. I ett friskt hjärta startar signalen i sinusknutan och förmaken depolariserar och kontraheras genom att signalen sprider sig från cell till cell via öppna cellkontakter.
2. Bindvävsplatten förhindrar att kamrarna depolariseras direkt från sinusknutan.
3. Av-knutan försenar överföringen av den elektriska signalen till kamrarna med någon tiondelssekund, så att förmaken hinner kontraheras klart.
4. Signalen leds därefter längs His bund ner till apex och sprids snabbt i myokard via purkinjefibrerna och därefter från cell till cell.
5. Purkinjefibrerna ser till att kontraktionerna är koordinerade, vilke tär extremet viktigt för hjärtats pumpkraft.
28
Aortan är kroppens största ven. S/F
Falskt. Aortan är huvudartären från hjärtat.
29
Arteriolerna kallas motståndskärl för att de har med hjälp av glatt muskelatur och kan reglera totalt perifiert motstånd. S/F.
Sant.
30
Venblödningar är alltid dramatiska pga högt tryck på vensidan av kretsloppet. S/F
Falskt. Lågt tryck på vensidan.
31
Arteriolerna är ca 2,5cm tjocka. S/F
Falskt. Mycket tunna 0,03mm
32
Blodtrycket regleras bland annat av diametern på arteriolerna i kroppen. S/F
Sant.
33
Muskel-artär pumpen är viktig för blodet ska strömma ordentligt tillbaka till hjärtat. S/F
Falskt. Muskel-ven pumpen
34
Venöst blod är blått. S/F
Falskt. Men lite mörkare.
35
Venklaffar hindrar att venöst blod strömmar fel väg. S/F
Sant
36
Det läcker hela tiden ut röda blodceller i vävnaden, dessa fraktas tillbaka till cirkulationen med lymfan. S/F
Falskt. Plasma kommer att läcka, inte de röda blodcellerna.
37
Lymfsystemet är en viktig arena för vårt immunsystem. S/F
Sant
38
Lymfådrorna tömmer sig i aortan. S/F
Falskt. Tömmer sig i venerna.
39
Lymfan passerar lymfknutor påväg tillbaka till hjärtat. S/F
Sant
40
Lymfdränage förbättras med aktivitet och massage. S/F
Sant
41
Det finns nästan inga lymfknutor i magen, eftersom detta är ett sterilt område i kroppen. S/F
Falskt. Det finns riktligt med lymfknutor och lymfkärl.
42
Vävnadskapillärerna har tjock vägg och mycket glatt muskelatur. S/F
Falskt. Tunn vägg som ger möjlighet till effektiv diffusion.
43
Röda blodceller är för stora för att passera kapillärerna. S/F
Falskt. De får precis plats.
44
Hydrostatiskt tryck i början av kapillärerna gör att vätska filtreras ut genom kapillärerna. S/F
Sant.
45
Det protein-osmotiska trycket på insidan av kapillärerna är stort mot slutet av kapillärernas längd och gör att den mesta delen av den filtrerade vätskan reabsorberas. S/F
Sant
46
Det protein-osmotiska trycket på kapillärernas insida beror på partikeltätheten är högre inne i kapillärerna än utanför. Detta trycker ut vätskan i kapillärerna. S/F
Sant
47
Filtrationen är lite större än reabsorbtionen och överskottsvätskan tas bort av venolerna. S/F
Falskt. Överskottsvätskan tas bort av lymfan.
48
Det hydrostatiska trycker ökar längs kapillärernas längd. S/F
Falskt. Det avtar.
49
Diastole är hjärtats vilofas. S/F
Sant
50
I diastole är aortaklaffen öppen. S/F
Falskt. Bara AV-klaffarna (segel) öppna och kamrarna fylls i diastole.
51
Systolen startar när kamrarna kontraherar och AV-klaffarna (segel) stängs. S/F
Sant.
52
I systolen kontraherar förmaken kraftigt. S/F
Falskt. Kamrarna kontraherar.
53
I systolen är AV-klaffarna öppna så att blodet kan strömma in i förmaken. S/F
Falskt. AV-klaffarna (segel) stängs i systole för att hindra tillbakaström till artärerna.
54
Det är två systole i varje hjärtcykel. S/F
Falskt. Diastole+systole=hjärtcykel
55
Redogör för hjärtats cykel (systole och diastole).
Diastole - vilofas
Kamrarna avslappnade, lägre tryck i kamrarna än i artärerna.
Kamrarna fylls med blod från förmaken som mot slutet av diastolen kontraherar för att tömma ut det sista i förmaken.
Segelklaffarna är öppna.
Systole - arbetsfas
Kamrarna kontraherar, mycket högt tryck i kamrarna.
Kamrarna töms och blodet strömmar ut i lungartären och aorta till det lilla och stora kretsloppet.
Segelklaffarna stängs. Detta ger 1:a hjärtljudet **LUP**-DUP.
Pulmonalis- och aortaklaffen öppnas när kontraktion startar och stängs när kontraktionen avtar. Detta ger 2:a hjärtljudet LUP-**DUP**
56
Slagvolym är den mängd blod som pumpas ut från hjärtat för varje slag. S/F
Sant
57
Minutvolym=slagvolym x hjärtfrekvens S/F
Sant
58
Om slagvolymen ökar och pulsen är oförändrad kommer minutvolymen öka. S/F
Sant
59
När hjärtfrekvens och slagvolym faller drastiskt kommer sympaticusaktivering hålla minutvolymen innanför det normala. S/F
Falskt. Utan puls eller slagvolym är man antingen död eller nära döden.
60
Stämmer detta påstående för Frank Sterling-mekanismen:
Ökad fyllning av hjärtat i diastolen ökar hjärtmuskelns förmåga att pumpa i systolen hos hjärtfriska personer genom att öka kontraktiliteten.
Ja, Mer ut - mer in.
61
Stämmer detta påstående av Frank Sterling-mekanismen:
Om det kommer för lite blod in i hjärtat i diastole, kommer hjärtslagen bli starkare (ökad kontraktilitet) och normalisera slagvolymen automatiskt.
Falskt.
Ökad fyllning av hjärtat i diastolen ökar hjärtmuskelns förmåga att pumpa i systolen hos hjärtfriska personer genom att öka kontraktiliteten.
62
Totalt perifert motstånd regleras av aortans diameter. S/F
Falskt. Det är arteriolernas diameter som är avgörande för TPM, pga deras glatta muskelatur.
63
Totalt perifert motstånd är summan av sympaticusaktivering, autoreglering och adrenalinpåverkan på alla arterioler. S/F
Sant
64
Autoreglering säkrar stabilt blodtryck i hela kroppen i alla sitautioner. S/F
Falskt. Lokal reglering av blodtillförsel för några särskilda viktiga organ.
65
Hjärnan, njurar och hjärtat har en egen speciell reglering av blodtillförsel som i stor grad regleras av lokala förhållanden, så kallad autoreglering, som kan ändra den generella sympaticusaktiveringen. S/F
Sant
66
Lågt perifert motstånd ger högt blodtryck. S/F
Falskt. Lågt perfifert motstånd ger fall i blodtryck då arteriolerna har vidgat sig.
67
Om slagvolym och hjärtfrekvens faller kommer blodtrycket stiga. S/F
Falskt. Minutvolymen kommer falla och därmed blodtrycket också.
68
Om perifert motstånd ökar och minutvolymen är konstant kommer blodtrycket att öka. S/F
Sant
69
Vilka faktorer bestämmer det arteriella blodtrycket?
Blodtrycket är produkten av minutvolym och det totala perfifera motståndet. Blodtryck= MV X TPM
Tänk på trädgårdsslangen:
Minutvolymen är hur mkt vatten det kommer ut ur kranen.
Blodtrycket är trycket i trädgårdsslangen.
TPM är hur hårt munstycket är åtskruvat.
Blodvolym är hur mycket vatten det finns tillgängligt.
Ökad minutvolym och/eller totalt perfiert motstånd kommer öka blodtrycket.
Lägre minutvolym och/eller totalt perfiert motstånd kommer sänka blodtrycket.
Och att ge vätska intravenuöst kommer öka blodtrycket på samma sätt som en blödning kommer sänka blodtrycket.
70
Namnge de olika delarna.
1. a. dorsalis pedis dx
2. a. iliaca dx
3. a. femoralis. dx
4. a. radialis sin
5. a.carotis sin
6. a.renalis dx
7. a. subclavia sin
8. aortabifurkationen
9. a.poplitea sin
10. aorta abdominalis
11. v.subclavia dx
12. v.jugularis sin
13. v.cava inferior
14. v.cava superior
15. v.iliaca communis sin
71
Namnge de olika delarna.
1. arcus aorta
2. vänster hjärtöra
3. v.cava inferior
4. aorta decendens
5. v.cava superior
6. höger hjärtöra
7. truncus pulmonalis
8. ventriculus dx
9. vv. pulmonalis
10. ventriculus sin
72
Namnge de olika delarna.
1. v. cava inferior
2. v. cava superior
3. atrium dx
4. trikuspidalisklaffen (tresegelklaffen)
5. ventriculus dx
6. pulmonalisklaffen
7. truncus pulmonalis
8. aa. pulmonalis dx
9. vv.pulmonalis dx
10. atrium sin
11. mitralisklaffen/bicuspidalisklaffen/tvåsegelklaffen
12. septum
13. a.carotis communis sin
14. aorta
15. vv.pulmonalis sin
16. aa.pulmonalis sin
17. a.subclavia sin
18. apex
19. ventriculus sin
20. myocardium
73
Den tunna skyddande slemhinnan i hjärtats kammare och förmak heter:
Endokardium
74
Vart sitter mitralisklaffen?
Den sitter på den vänstra sidan av hjärtat mellan förmak och kammare
75
Färskt syresatt blod kommer in i hjärtat genom:
vv.pulmonalis till vänster förmak
76
AV-klaffarna stängs under hjärtcykeln:
när det ventriukulära trycket överstiger förmaken
77
QRS-vågen på ett EKG indikerar att:
ventriklarna depolariseras
78
Den artär som levererar blod till höftbenet heter:
a.iliaca
79
Ett djupt står på låret kan skada artären:
a.femoralis
80
Blod från huvudet återvänder till hjärtat via:
v. jugularis
81
Vad heter den ven som för blod direkt från tarmarna till levern för behandling istället för att direkt in i vena cava inferior?
v. porta
82
Vad heter hjärtats yttersta membran?
Perikaridiets parietala skikt
83
Den pulmonära fickklaffen förhindrar ett tillbakaflöde av blod in i:
högra ventrikelen.
84
Aortaklaffen förhindrar blodet från att återvända till:
vänstra kammare
85
Hjärtminutvolymen kan bestämmas genom följande formel:
HR(heartrate) x slagvolym
86
Det första hjärtljudet uppstår då:
segelklaffarna stängs
87
Den sista sekvensen i hjärtats retledningssystem är:
purkinjefibrer
88
Den elektriska impulsen startar i:
höger förmak i sinus-knutan
89
Hjärtrytmen kan påverkas av:
autonoma nervsystemet
90
T-vågen i ett EKG representerar:
repolarisering av kamrarna
91
Ett hjärtslag på mindre än 50 slag per minut kallas:
bradykardi
92
93
Vilka är blodets huvudsakliga uppgift?
- Transport av gas, näringsämnen, avfallsämnen, hormoner och värme.
- Viktig för vätskebalansen (homeostas)
- Innehåller immunceller som bekämpar infektioner
- Innehåller blodplättar och andra ämnen som bidrar till att stoppa blödningar (hemostas)
94
Blodplasma innehåller vätska, näringsämnen och olika plasmaproteiner. S/F
Sant
95
Blodplättar kallas erytrocyter. S/F
Falskt. Erytrocyter kallas röda blodkroppar
96
De vita blodkropparna innehåller hemoglobin. S/F
Falskt. O2 binder till sig hemoglobin på röda blodkroppar.
97
Redogör för de olika huvudkomponenterna blodet består av och vilken funktion de olika blodkropparna har.
Överst: Plasma - vätska, plasmaproteiner och upplösta näringsämnen. Funktion: vätskebalans, transport och immunförsvar. Albumin är det viktigaste plasmaproteinet då det transporteras läkemedel, hormoner och viktig för vätskebalansen.
Mellerst: Vita blodkroppar - immunförsvar
och blodplättar - stoppar blödning
Nederst: röda blodkroppar - gastransport
98
Produktion av röda blodkroppar kallas hematopoes. S/F
Sant
99
Röda blodkroppar reparerar sig själva och det produceras endast nya blodkroppar vid blodförlust eller sjukdom. S/F
Falskt. Saknar cellkärna och kan leva upp till 120 dagar i genomsnitt.
100
Erytroblast är det samma som erytrocyt. S/F
Falskt. Erytroblast är förstadiet till erytrocyter i benmärgen.
101
Retikulocyter är förstadiet till erytrocyter, och man kan hitta båda celltyperna i blodet. S/F
Sant
102
Erytrocyter tillhör den myelida stamcellslinjen. S/F
Sant
103
Megakarycocyter är förstadiet till röda blodkroppar. S/F
Falskt. Förstadie till blodplättar.
104
Vad heter dessa celltyper på svenska och vilka är deras huvudsakliga funktion?
Erytrocyter, trombocyter och leukocyter.
Erytrocyter - röda blodkroppar, innehåller hemaglobin som ger effektiv gastransport av O2 och CO2.
Trombocyter - blodplättar, stoppar blödningar genom att klibba ihop sig till en trombocytplugg.
Leukocyter - vita blodkroppar, är viktiga för immunförsvaret.
105
Blodgrupp AB har anti-A och anti-B antikroppar. S/F
Falskt. Blodgrupp AB har varken anit-A eller anti-B
106
Blodgrupp A har antikroppar mot blodgrupp O. S/F
Falskt. Det finns inga antikroppar mot blodgrupp 0.
107
Om en person har D-antigen på sina blodkroppar är personen Rh+. S/F
Sant
108
Blodgrupp B har anti-B antikroppar i sin plasma. S/F
Falskt. Blodgrupp B har anti-A
109
Blodgrupp 0 har både anti-A och anti-B i plasma. S/F
Sant
110
Blodgrupp A har 0 antigener på ytan. S/F
0 "noll" "ohne" "utan" inga antigener. Blodgrupp A kommer att ha A-antigen.
111
Det är vanligast att vara Rh+ . S/F
Sant
112
A) till akutmottagningen kommer det in en kritisk skadad kvinna på 30 år som blöder kraftigt. Det finns ett uppenbart behov av snabb blodtransfusion. Förklara vilken blodgrupp man ger till patienten?
B) Patienten ska vidare till operation, och man har då fått bekräftat att hon har blodgrupp AB. Kan hon få andra blodgrupper än den gruppen hon redan fått på akuten?
A) Här är det behov av akutblod (grupp 0)
- 0 Rh- kan ges till alla och kallas därför akutblod
- I sitautioner där blodtransfusionen inte måste ske akut försöker man ge blod från samma grupp.
- Akutblod är alltid Rh- för att man vill undvika risker med Rh-immunisering av Rh- mottagare. (särskilt viktigt för fertila kvinnor med tanke på framtida graviditeter).
B) Blodgrupp AB kan motta blod från alla andra blodgrupper
- Blodgrupp AB har inga antikroppar i serum, och kan därför mottag blod från alla andra givare.
113
Hur ser transfusionshierakin ut?
0 kan ge till A och B och AB
A kan ge till AB
B kan ge till AB
0 kan endast få 0
114
En patient med blodgrupp 0 kan tryggt få blod från en person med blodgrupp AB. S/F
Falskt. Patienten har både A och B antikroppar och kommer få livshotande transfusionsreaktion.
115
En patient med blodgrupp B kan få blod från en person med blodgrupp A. S/F
Falskt. Patient med blodgrupp B har anti A i sin plasma
116
Personer med 0 Rh- kallas universiella givare då de kan ge blod till alla. S/F
Sant
117
Blodgrupp AB Rh+ kommer ha antigener av grupp A, B och D (rhesus) på ytan. S/F
Sant
118
Personer med blodgrupp A har inga antikroppar i sin plasma. S/F
Falskt. Blodgrupp A har anti B antikroppar
119
Det är viktigt att Rh- kvinnor får Rh+ blod. S/F
Falskt. Det kan medföra problem vid senare graviditet. (Rhesusimmunisering)
120
Redogör för de olika faserna när kroppen ska stoppa en blödning i ett stort blodkärl.
Att stoppa en blödning kallas hemostas. Processen har tre huvudfaser:
1. Kärlkontraktion - skadat blodkärl drar ihop sig.
Detta sker genom en nervreflex och dels som resultat av kemiska ämnen.
2. Bildning av trombocytplugg - blodplättar som blir klibbiga, ändrar for och fäster sig runt såret och till varandra.
När plättarna kommer i kontakt med kollagen i bindvävsvävnaden under endotelet blir de aktiverade och utsöndrar signalämnen som aktiviverar fler och fler plättar.
3. Koagulation - komplicerad process som förstärker trombocytpluggen med ett nätverk av fibrin.
Trombocytplugg+fibrin+RBK=blodpropp
Kedjereaktioner mellan ca 50 koagulationsfaktorer resulterar i bildning av trombin och som i nästa steg ombildar fibrogen till ett nätverk av fibrintrådar.
4. Fibrinolys - plasmin löser upp blodproppen men denna process är långsam.
121
Vilka antikroppar ingår i det specifika immunförsvaret och produceras av?
B-lymfocyter
122
Hur stor är den genomsnittliga mängden blod hos en vuxen som väger 70 kg?
5 liter
123
Vilken blodcellstyp har i moget tillstånd ingen kärna?
Erytrocyter
124
Hur många dagar lever de röda blodkropparna innan de bryts ner framför allt i levern?
120 dagar
125
Vilka celler i blodet är viktiga för en fungerande hemostas?
Trombocyter
126
Vad innehåller blodplasman framför allt?
Vatten
127
Vilken är den viktigaste faktorn som bidrar till att upprätthålla osmotiska trycket i blodet?
Albumin
128
Vilken av dessa mineraler är avgörande för att koagulering ska kunna ske?
Ca2+
Ca2+
129
Vilket är den sista molekylen som bildas vid koagulationsprocessen?
Fibrin
130
Järn lagras i levern i form av:
ferritin
131
Vilka leukocyter finns det mest av i blodet?
Neutrofila granulocyter
132
Den procentuella andelen blodkroppar i helblod kallas:
hematokrit
Erytrocytvolymfraktion (EVF) anger andelen röda blodkroppar av blodets totalvolym. Kallas även för hematokrit.
133
1Vilken är det mest förekommande plasmaproteinet?
Albumin
134
Syftet med hjärt- och lungräddning är att upprätthålla kroppens vitala funktioner. Bröstkompressioner med bra kvalitet är avgörande.
1. Ange tydligt var den som utför HLR ska placera sina händer.
2. Ange hur djupa (cm) bröstkompressionerna bör vara!
3. Ange i vilken takt bröstkompressioner bör göras (anatl slag/minut)!
4. Ange hur många inblåsningar som bör göras efter bröstkompressionerna!
1. Ena handloven ska vara placerad på bröstkorgen, sternum och andra handen övan på den första handloven.
2. 5 cm
3. 100-120 i takt och 30 stycken bröstkompressioner slag
4. 2 stycken
135
lungkretsloppet börjar i:
ventrikulus dexter
136
systemkretsloppet börjar i:
ventrikulus sinister
137
lungkretsloppet slutar i:
atrium sinister
138
systemkretsloppet slutar i:
atrium dexter
139
Ange namnet på ovanstående blodkärl (1- 6)! Ange även om blodkärlet innehåller syrefattigt eller syrerikt blod!
1. Aorta, syrerikt
2. Övrehålven, cava inferior, syrefattigt
3. Lungartär, syrefattig
4. vänster lungven, syrerikt
5. höger lungven, syrerikt
6. Nedre hålven, cava superior, syrefattig
140
innehåller blod till skallen
arteria carotis
141
tömmer sig i vena cava superior
vena subclavia
142
blodflöde från njurarna
vena renalis
143
kan palperas i ljumsken
arteria femoralis
144
tömmer sig i vena cava inferior
vena hepatica
145
försörjer delar av tarmen med blod
arteria mesenterica
146
Vena porta leder blodet från mag-tarmkanalen till...
levern
147
Utgå ifrån en vuxen person i vila!
1. Hur stor är hjärtats minutvolym?
2. Hur stor är hjärtats slagvolym?
3. Vad är den ungefärliga hjärtfrekvensen?
1. 700 ml
2. 70 ml
3. 60 - 80 slag per minut
148
Vid ett plötsligt blodtrycksfall kommer blodtrycket normalt att återställas via den så kallade blodtrycksreflexen.
Venernas diameter Minskar/Ökar
Sympatisk aktivitet Minskar/Ökar
Arteriolernas diameter Minskar/Ökar
Perifert motstånd Minskar/Ökar
Minutvolym Minskar/Ökar
Parasympatisk aktivitet Minskar/Ökar
Venernas diameter **Minskar**/Ökar
Sympatisk aktivitet Minskar/**Ökar**
Arteriolernas diameter **Minskar**/Ökar
Perifert motstånd Minskar/**Ökar**
Minutvolym Minskar/**Ökar**
Parasympatisk aktivitet **Minskar**/Ökar
149
Vissa vener innehåller syrerikt blod. Vart befinner sig dom?
lungorna,lungkretsloppet,lugnkretsloppet,lungkretslopet,lugnorna
150
Vad heter de blodceller som är involverade i hemostasen?
Trombocyter
151
Ange vad protrombin och fibrinogen är exempel på!
koagulationsproteiner, koagulationsfaktorer, koagulationsprotein, koagulationsfaktor, kagulationsfaktorerna, koagulationsproteinerna
152
Ange var lymfkärlen tömmer sig.
i stora bröstkorg venerna
153
Ange vilken typ av leukocyter vi har mest av i blodet?
Neutrofila
154
Fagocyterande celler finns i blodet. S/F
Sant
155
Vitamin K behövs för att levern ska kunna bilda koagulationsproteiner! S/F
Sant
156
Om en gravid kvinna är Rh+ och väntar ett barn som är Rh- så finns det risk för barnet! S/F
Falskt.
157
158
Ange ett normalt värde för diastoliskt och systoliskt blodtryck.
Diastoliskt: 80
Systoliskt: 120
80/120
159
Hur påverkas cirkulationen av ökad sympatisk aktivitet?
ökad hjärtfrekvens, ökad kontraktionskraft i myokardiet, minskad diameter i arterioler
160
Vad är EKG en förkortning av?
elektrokardiogram
161
Namnge även de olika delarna av kurvan 1, 2 , 3 , 4 och 5 i bilden ovan!
1P 2Q 3R 4S 5T
162
Kapillärer filtrerar ett par liter vätska per dygn. En del av denna vätska tas upp av lymfkärlssystemet. Ange i % hur stor del av vätskan som återabsorberas till blodet!
90 %
163
Vid ett plötsligt blodtrycksfall kommer blodtrycket att återställas via den så kallade blodtrycksreflexen. Beskriv, med utgångspunkt från baroreceptorerna/tryckreceptorerna, hur detta går till!
Baroreceptorerna i artärerna kommer att känna av tryckfallet och signaler går till hjärnstammen som kommer:
1. sänka den parasympatiska aktiviteten och öka den sympatiska aktiviteten.
2. Det kommer leda tlll att hjärtats slagvolym och frekvens ökar. Vidare kommer blodkärlen att kontraheras för att öka det perifera motståndet. 3. Det resultera i att totalminutvolymen ökar.
164
Då de röda blodkropparna bryts ner och globindelen och järn har avspjälkats, ombildas resten av hemgruppen till....................
Billirubin
165
Albuminets uppgift i blodet är:
vara transportprotein och reabsorbera vätska till blodet
166
Besvara med två ord!
Våra blodceller bildas i.....
Röda Benmärgen
167
Markera naturligt förekommande blodgruppsantikroppar som finns i plasma hos personer med nedanstående blodgrupp:
antikroppar mot A- antigen
Blodgrupp B
168
Markera naturligt förekommande blodgruppsantikroppar som finns i plasma hos personer med nedanstående blodgrupp:
inga antikroppar
Blodgrupp AB
169
Markera naturligt förekommande blodgruppsantikroppar som finns i plasma hos personer med nedanstående blodgrupp:
antikroppar mot A- antigen och mot B-antigen
Blodgrupp 0
170
Markera naturligt förekommande blodgruppsantikroppar som finns i plasma hos personer med nedanstående blodgrupp:
antikroppar mot B-antigen
Blodgrupp A
171
