Cirkulationsfysiologi Flashcards

1
Q

Nämn några grejer som transporteras i cirkulationen:

A
Syrgas till organ
CO2 och H+ från organ
Glukos, AA, fettsyror till organ
Avfallsämnen till njurar
Från organ laktat
Jon homeostas
Hormoner till organ
Värmereglering
Emotionell kommunikation (rodnad)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Var finns det största volymen blod?

A

Vener ungefär 65% och sen lunga hjärta artärer kapillärer ungefär 5-10%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Var finns störst resistans?

A

Små artärer och arterioler 47%
kapillärer 27%
artär 19%
vener 7%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Poiseuilles lag?

A
Beskriver laminärt flöde: 
Q = ((P1 – P2) × π × r4 ) / (8 ×η × L)
P= tryck
η = viskositet
L= längd
r= radien
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ohm’s lag i relation till blodtryck?

A

Blodtryck = totalt perifiert motstånd x hjärtminutvolym

MAP = TPR x CO

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Morfologi elastiska artärer:

A

Har mycket elastisk bindväv och ungefär 1,5 cm lumen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Morfologi muskelartärer:

A

Har relativt mycket glatt muskelatur ungefär 6mm lumen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Morfologi arterioler:

A

Har mindre elastisk bindväv, glatt muskelatur och har diskontinuerlig glatt muskelatur
lumen på ungefär 37 microm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Morfologi kapillärer:

A

ungefär 9 microm har endast endotel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

morfologi venoler:

A

Har ingen elastisk BV men lite diskontinuerlig glatt muskelatur. 20 microm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

morfologi vener:

A

Lite elastisk BV relativt mycket muskelatur (mindre än muskelartärer) 5mm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Glatt muskelatur morfologi:

A

Oregelbunden org av sarkomerer,
sarkomer med varierande längd
inte z-skivor utan dense bodies.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Skillnad på singel unit muscle och multi unit muscle?

A

Single unit: kontinuerligt med många gap-junktions arbetar som syncytium.
Multi unit: Få gap junktions. celler arbetar individuellt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur aktiveras glatt muskelatur?

A

Ca2+ stegring leder till bindning till calmodulin
Ca2+ -CaM komplexet aktiverar MLCK
MLCK fosfolyerar en lätt kedja på myosinet
Aktin-myosin interaktion
MLC-fosfatas defosfolyerar MLC vilket leder till relaxation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Elastiska artärer funktion:

A

Hög kapacitans och hög konduktans.

Hög kapacitans, eftergivlighet, ger en windkesseleffekt, där blodet flödar jämt trots att hjärtat pumpar stötvis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Muskulära artärer funktion:

A

Ledningsrör med konduktansfunktion. Även resistansfunktion i små kärl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Arterioler funktion:

A

Resistansfunktion i större arterioler. Reglerar flödet till kapillärer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Prekapillära spfinktrar:

A

Reglerar antal öppna kapillärer men har ringa effekt på TPR

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Funktion kapillärer:

A

Gasutbyte och vätskereglering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Funktion venoler:

A

Viss utbytesfunktion
Viss resistansfunktion
Kapacitansfunktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Funktion större vener:

A

Kapacitansfunktion och konduktansfunktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Flödeshastighet, transmuraltryck och tvärsnittsyta artärer:

A

20-25 cm/s, 100 mmHG och 4cm3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Flödeshastighet, transmuraltryck och tvärsnittsyta arterioler (inte i tal):

A

Kraftigt sjunkande, kraftigt sjunkande, kraftigt ökande.

24
Q

Flödeshastighet, transmuraltryck och tvärsnittsyta kapillärer (inte i tal):

A

låg flödeshastighet
lågt transmuraltryck
stor tvärsnittsyta

25
Q

Flödeshastighet, transmuraltryck och tvärsnittsyta venoler (inte i tal):

A

ökande flödeshastighet
kraftigt sjunkande tvärsnittsyta
minskande transmuraltryck

26
Q

Flödeshastighet, transmuraltryck och tvärsnittsyta vener (inte i tal):

A

ökande flödeshastighet
Tvärsnittsytan går mot 6-8 cm
transmuraltryck går mot 0

27
Q

medelartärtryck:

A

Diastoliskt tryck + 1/3 av pulstrycket

28
Q

Kontroll av stora artärer:

A

Viss sympatikuskontroll 1-20mm

humoral kontroll >20mm

29
Q

kontroll av prekapillära resistanskärl

A

Sympatikus
myogen
metabolisk

30
Q

kontroll av spfinktrar:

A

myogen

metabolisk

31
Q

kontroll av kapillärer:

A

förmodlingen ingen

32
Q

kontroll postkapillära resistanskärl:

A

sympatikus

33
Q

kontroll postkapillära kapacitanskärl:

A

sympatikus

passiv konsekvens av tryckändringar

34
Q

Hur styrs dilatation i blodkärlens glatta muskelatur?

A
LOKALT:
Reducerat tryck
Ökat flöde
Metaboliter
vasodilatatorer som NO, PG

CENTRALT:
hormoner (adrenalin)
vasodilaterande nerver som Ach, VIP.

35
Q

Hur styrs konstriktion i blodkärlens glatta muskelatur

A
LOKALT:
ökat tryck
reducerat flöde
färre metaboliter
lokala vasokonstriktorer som endotelin och tromboxan

CENTRALT:
hormoner som NA, adrenalin, angiotensin, vasopressin
Vasokonstriktoriska nerver som NA, ATP, NPY.

36
Q

Vad händer som följd av blodkärles myogena svar?

A

Blodkärlet blir mindre än innan konstriktionen

37
Q

Vad är autoreglering?

A

Tendensen att hålla blodflödet konstant trots ändrat tryck under visst tryckintervall.
Detta kan regleras mha metaboliter.

38
Q

Hur hålls blodflödet konstant mha myogena svaret?

A

Det myogena svaret fungerar så att det sker en vasodilatation/konstriktion beroende på om BT ökar eller minskar för att hålla blodflödet konstant.

39
Q

Ämnen som ökar när metabolismen ökar.

A
PCO2
Osmolaritet
Adenosin
Adeninnukleotider
K+
Kininer
Fosfater
40
Q

Ämnen som minskar när metabolismen ökar:

A

pH

P02

41
Q

Vilka ämnen påverkar endotelet via mekanisk påverkan och leder till dilatation?

A

EDHF
NO
PGI2

42
Q

Vilka ämnen påverkar endotelet via mekanisk påverkan och leder till konstriktion?

A

Endothelin
PGH2
O2-
TxA2

43
Q

Vart på kärlet finns sympatiska nerver?

A

Mellan adventitian och tunica media

44
Q
Sympatikus påverkar ffa de..  och vilken innervation har sympatikus på
konduktanskärl
resistanskärl
prekapillära sfinktrar
Tät innervation av vener
A

Mindre artärerna:
•Gles innervation av konduktanskärl
•Mycket tät innervation av resistanskärl
•Föga innervation av prekapillära sfinktrar
•Tät innervation av vener (i sht de mindre venerna)

45
Q

Beskriv effektorsvar beroende på fyrningsmönster:

A

Artärer: Samma antal AP ger störst svar om de grupperas från om de fördelas jämt

Vener: Reagerar mer på låga frekvenser.

46
Q

Vilka är de tre transmittorerna som är viktiga och vad skiljer dom åt?

A

ATP: snabb
NA: viktigast
NPY: motverka vasodilatation

47
Q

Hur styrs kärlen humoralt?

A

Adrenalin, angiotensin och ADH

48
Q

Hur är adrenerga receptorer fördelade?

A

a1 (excitatorisk) mot adventitia

b2 (inhibitorisk) mot intiman

49
Q

Hur skiljer sig potensen på B2 receptorn?

A

Adrenalin&raquo_space; NA (b1, a1 är det ungefär samma)

50
Q

Vad bestämmer ffa antalet öppna kapillärer?

A
Metaboliter:
PCO2
Osmolaritet
Adenosin
Adeninnukleotider
K+
Kininer
Fosfater
51
Q

Vad finns det för kapillärer?

A

Kontinuerliga
Fenestrerade
Diskontinuerliga

52
Q

Kontinuerliga kapillärer:

A

Noga kontrollerat utbyte: CNS, hud, skelettmuskler

53
Q

Fenestrerade kapillärer:

A

Tunntarm, endokrina, körtlar

54
Q

Diskontunuerliga kapillärer:

A

Njure, benmärg, mjälte, lymph

55
Q

Förklarar balansen mellan hydrostatiskt tryck och osmotiskt tryck i artärer.

A

Det hydrostatiska trycket utövar ett tryck intravaskulärt mot kärlväggen. Det osmotiska trycket utövar ett sug intravaskulärt. Dessa två tryck är ungefär lika stora.
Det sker även mindre hydrostatiskt tryck och osmotiskt tryck i omvänd riktning som är ungefär lika stora.