Cirkulationen Flashcards

1
Q

Vad heter blodkärlen som leder blod in till hjärtat?

Vad heter blodkärlen som leder blodet bort från hjärtat?

A
  • Övre hålven/ v. cava superior
  • Nedre hålven/ v. cava inferior
  • Lungven
  • Lungartär
  • Aorta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hjärtats blodförsörjning

A

Ca 10 % av kroppens totala syreförbrukning sker i hjärtat. Syrerikt blod försörjer hjärtat via KRANSKÄRLEN. Blodet “rinner” ut i kranskärlen när kammaren befinner sig i diastolisk fas (fickklaffen stängd)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad menas med Venöst och arteriellt?

A
Venöst = Syrefattigt
Arteriellt = Syrerikt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur uppkommer och sprids den elektriska impulsen?

A
  1. Sinusknutan (SA-noden) startar spontant aktionspotentialer som sprids från cell till cell i höger och vänster förmak - förmaken kontraherar.
  2. AV-knutan (långt ner i höger förmak) fångar upp aktionspotentialerna och skickar snabbt ner dem via His bunt till hjärtspetsen.
  3. Via purkinje-fibrer skickas aktionspotentialerna från hjärtspetsen upp till hjärtats kammare - kamrarna kontraheras.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Förklara hjärtcykeln

A

Tre faser:

  • Mitt-slutdiastolisk fas
  • Kammarsystole
  • Tidig diastole
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Förklara: Mitt-slutdiastolisk fas

A

Kammarpåfyllning - Hjärtmuskeln är helt avslappnad och blodet rinner passivt från förmaken ner i kamrarna. Klaffarna mellan kamrarna och aorta respektive lungartären är stängda. Strax innan kamrarna är helt fyllda inleds förmakens kontraktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Förklara: Kammarsystole

A

Strax efter förmakens kontraktion startat, börjar trycket i kamrarna att byggas upp och klaffarna mellan kammare och förmak sluts. När trycket inne i kamrarna är högre än trycket i de artärer som ansluter till kamrarna (aorta respektive truncus pulmonalis) pressas klaffarna till respektive artär upp. Blodet flödar ut från respektive kammare och vidare in i artärerna. Under tiden som kamrarna arbetar har förmaken varit i vila och fyllts på med blod igen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Förklara: Tidig diastole

A

Arbetsfasen är över och kamrarna är relaxerade. Klaffarna mellan kamrar och artärer stängs för att hindra bakåtflöde av blodet. Under den tidiga diastoliska fasen sjunker trycket i kamrarna och när det är lägre än trycket i förmaken öppnas klaffarna mellan förmak och kamrar igen. Kamrarna börjar på nytt att fyllas upp av blod som passivt rinner från förmaken och en hjärtcykel är nu fullbordad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beskriv de röda blodkropparna utseende, bildning, funktion och nedbrytning.

A

Erytocyter är den mest förekommande blodcellen. Deras uppgift är att transportera syre och koldioxid vilket de gör med hjälp av ämnet hemoglobin.
- Erytocyterna tillverkas av stamceller i den röda benmärgen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Förklara Erytocyternas cellkärna.

A

De har ingen cellkärna eller organeller. För att de ska ha möjlighet att förändra sin form, vilket är av största betydelse när de ska tränga sig igenom kapillärerna som har mindre diameter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hemostasens tre steg.

A
  • Vaskulär spasm
  • Bildning av trombocytplugg
  • Koagulation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förklara: Koagulation

A

Koagulationen sker i ett komplicerat samspel där plasmaproteinet fibrinogen, i ett flertal olika steg, omvandlas till fibrin. Koagulationsprocessen kontrolleras av många substanser som antingen stimulerar eller inhiberar koagulation. Varje koagulationsfaktor (F) är utmärkt med en romersk siffra, tex. FII, och utgör ett specifikt steg i koagulationsprocessen. Aktivering av en faktor ska leda till aktivering av nästa faktor, så kallad kaskadaktivering. Eftersom de flesta koagulationsfaktorer alltid är närvarande i blodet garanterar kaskadaktiveringen att koagulationen påverkas när en faktor eller fler saknas. De flesta koagulationsfaktorer tillverkas i levern och syntesen är beroende av vitamin K. Kalcium är nödvändigt i de flesta stegen. Koagulationsprocessen brukar delas in i en inre (instrinsic) mer långsam aktiveringsväg och en yttre (extrinsic) snabbare aktiveringsväg. Den inre aktiveringsvägen stimulerar faktor VII i blodet vid kärlskada och den yttre av vävnadsfaktor, VF, som exponeras på ytan hos de skadade cellerna. Gemensamt för de båda vägarna är aktivering av faktor X och konvertering av protombin till trombin. Trombin i sin tur fungerar som ett enzym och konverterar fibrinogen till fibrin. Fibrin är den hårliknande molekyl som stabiliserar trombocytpluggen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Förklara: Bildning av trombocytplugg

A

Minskat blodflöde gagnar bildning av trombocytplugg. Trombocyternas yta är täckt av glykoproteiner och koagulaionsproteiner. Ett viktigt glykoprotein är GPIIb/IIIa, som binder trombocyter till varandra samt till fibrinogen. I trombocyternas membran produceras och frisätts tromboxan A2 (THA2), en prostaglandin som lockar fler trombocyter till det skadade området. Läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra (tex. magnecyl) hämmar syntesen av THA2, vilket ger ökad blödningsbenägenhet. Från trombocyternas graula frisätts olika koagulationsmediatorer, tex. P-selektin. P-selektin är en receptor som binder till speciella adhesionsmolekyler på det skadadeendotelellernas yta. P-selektin interagerar öven med andra substanser som kalcium, vitamin K och andra koagulationsfaktorer i blodet, och det sker en formation av en så kallad protrombinaktivator.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Förklara: Vaskulär spasm

A

Är den initiala responsen vid blodkärlsskada. Spasmen leder till att blodkärlets diameter minskar och därmed det lokala blodflödet. Blodkärlspasmen initieras bland annat av hormoner, lokala faktorer samt substanser som frisätts från trombocyter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur påverkas hjärtat av adrenalin och ANS?

A
  • Adrenalin ökar hjärtats slagfrekvens och slagvolym.
  • Autonoma sympatiska nerver ökar hjärtats slagfrekvens och slagvolym.
  • Autonoma parasympatiska nerver minskar hjärtats slagfrekvens och slagvolym.
  • I vila står SA-knutan under dämpad autonom parasympatisk kontroll.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad utsöndrar autonoma parasympatiska nerver?

A

Acetylkolin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vart utsöndras adrenalin?

A

Binjurens märg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är beta-blockerare?

A

Läkemedel som hämmar adrenalins och sympatiska nervers effekt. Hjärtats slagfrekvens och slagvolym minskar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur många lager är artärer och vener byggda av och vad heter dem?

A

Båda består av tre lager: Tunica externa = bindväv

  • Tunica media = glatt muskulatur
  • Tunica intima = endotel
20
Q

Skillnad på artärer och vener?

A

Artärer är mer elastiska, för de ska tåla ett högre tryck, då blodet pumpas ut från hjärtat in i artären. Venerna är inte lika elastiska då trycket inte är lika högt. Venerna har även klaffar som gör så att blodet inte ska kunna rinna bakåt.

21
Q

Vad är kapillärer?

A

Kapillärer är kroppens minsta blodkärl. De består av ett lager med endotel. Syre och näringsutbyte sker i dessa.

22
Q

Vad är muskelpumpen?

A

Muskelpunpen är viktig för det venösa återflödet till hjärtat.
Muskelrörelse och utvidgning av artärer trycker mot venen.
Med hjälp av venklaffarna riktas blodflödet mot hjärtat.

23
Q

Aorta

A

Aorta ascendens

24
Q

Truncus brachioephalicus

A

Arm-huvudstammen ovanför aortan

25
Q

A. carotis communis sin. et dx.

A

Halsartärer

26
Q

A. subclavia sin. et. dx.

A

Armar/nyckelben

27
Q

Aorta abdominalis

A

Bukaorta

28
Q

A. femoralis

A

Lårartär

29
Q

A. radialis

A

Vid radius/underarmen

30
Q

A. brachialis

A

Överarmen

31
Q

A. dorsalis pedis

A

Fotens ovansida

32
Q

A. Tibialis posterios

A

Vaden

33
Q

Vad gör kroppens lymfsystem?

A
  • Deltar i kroppsförsvaret (transporterar vita blodkroppar)
  • Reglerar vätskeinnehållet i vävnader
  • Tar tillbaka blodproteiner som filtreras ut i vävnaden i kapillärnätverket
  • Transporterar kylmikroner (“fettpaket”) från tunntarmen till blodet
34
Q

Hur registrerars kroppens blodtryck?

A

Blodtrycket registreras med hjälp av baroreceptorer som är lokaliserade i veners och artärers väggar.
- Baroreceptorerna skickar info via nerver till vasomotorcentrum i medulla oblongata

35
Q

Vad händer vid ökat blodtryck?

A
  • Ökat blodtryck stimulerar det parasympatiska nervsystemet vilket minskar hjärtfrekvensen.
36
Q

Vad händer vid minskat blodtryck?

A
  • Minskat blodtryck stimulerar det sympatiska nervsystemet vilket ökar hjärtfrekvensen.
37
Q

Vad påverkas blodtrycket av?

A
  1. Artärens elasticitet
  2. Blodflödet/slagfrekvens
  3. Blodvolym/slagvolym
  4. Perifert motstånd (bestäms av arteriolernas diameter och antal öppna kapillärbäddar)
38
Q

På vilka receptorer i hjärtat verkar noradrenalin och adrenalin?

A

Hjärtats B1-receptorer, vilket leder till ökad hjärtfrekvens och slagvolym

39
Q

Vilken signalsubstans verkar på hjärtats M2-receptorer och leder till minskad hjärtfrekvens och slagvolym?

A

Acetylkolin

40
Q

Vilka ämnen verkar på blodkärlens a-receptorer som leder till vasokonstriktion?

A

Noradrenalin och Adrenalin

41
Q

Vilka receptorer verkar adrenalin på som leder till vasodilation?

A

B2-receptorer

42
Q

Vilken funktion har plasman?

A

plasma är det som återstår av blodet när alla celler har avlägsnats utan att blodet har fått koagulera. Blodplasma består till 90 % av vatten, och dess funktion är att transportera flera viktiga ämnen som cellerna behöver samt de restprodukter som avges från cellerna med undantag av koldioxid och syre. I blodplasman finns även speciella plasmaproteiner med olika funktioner. Immunglobuliner (antikroppar) och koagulationsproteiner är viktiga komponenter av blodplasma. Fibrinogen är ett annat protein som deltar vid koaguleringen av blodet.

43
Q

Vad finns det för blodceller?

A
  • Trombocyter - blodplättar, viktiga för blodlevringen-
  • Erytrocyter -
    Röda blodkroppar - sköter syretransporten
  • Leukocyter - vita blodkroppar - , är en betydelsefull del av immunförsvaret
  • Monocyter, förstadiet till makrofager (vita blodkroppar)
  • Lymfocyter (vita blodkroppar)
44
Q

Vilken funktion har plasmin?

A

Plasmin är ett enzym som löser upp fibrin och därmed bryter ner blodkoagel. Plasmin bildas från plasmaproteinet plasminogen och är en viktig del i fibrinolysen. Problem med plasmin kan orsaka blodpropp.

45
Q

Vilken effekt har Heparin?

A

Läkemedel som hindrar bildning av koagel.

46
Q

Vilket ämne bildas när erytrocyterna bryts ner?

A

De bryts ner till ett gulaktigt ämne, bilirubin.