Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Fysiologi block 7 > Cirkulation > Flashcards

Cirkulation Flashcards

1
Q

Cardiac output i vila är ungefär

A

5800 ml/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q 
Hur ser distributionen av blodvolym ut i kroppen?
Ven:
Hjärta:
Lunga:
Stora artärer:
Små artärer och arterioler:
Kapillärer:
A 
Ven: 64%
Hjärta: 7%
Lunga: 9%
Stora artärer: 8%
Små artärer och arterioler: 7%
Kapillärer: 5%
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q 
Hur ser distributionen av resistans ut i kroppen?
Ven:
Små artärer och arterioler:
Kapillärer:
artärer:
A

Ven: 7%
Små artärer och arterioler: 47%
Kapillärer: 27%
artärer: 19%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad säger Poiseuilles lag?

A

P x pi x r^4 / 8 x L x n. Beskriver laminärt flöde. Om radien minskar med till exempel hälften så kommer flödet minska med en 1/16.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

MAP =

A

Mean arterial pressure, blodtrycket.

MAP = TPR x CO

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Kretsloppsstyrningen sker på tre nivåer, vilka då?

A

Kortikal nivå: Somatomotorisk, visceromotorisk och hormonell.

Hjärnstamsnivå: Baro-, volym- och kemoreceptorer.

Lokal nivå: feedback och feedforward system.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv glatt muskulatur:

A

Glatt betyder att det inte är tvärstrimmig.

Den har inte Z-disk utan dense bodies.

Sarcomerer har varierande längd.

Glatt muskulatur är kopplade.

Uppdelade i antal gap junktions: Singe-unit(många) eller multi unit muscle(få)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Aktivering av glatt muskulatur:

A

Ca ökning gör att Ca binder till calmodulin

Ca - Calmodulin aktiverar MLCK som är ett kinas

MLCK fosfolyerar myosinets lätta kedja vilket leder till kontraktion

Fosfatas defosfolyerar vilket leder till relaxation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Funktion av stora artärer:

A

Windkessel

konduktanskärl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Funktion prekapillära resistanskärl:

A

Resistans och blodflödesfördelning. Reglerar också kapillärtrycket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Funktion prekapillära sfinktrar:

A

Reglerar antalet öppna kapillärer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Funktion kapillärer:

A

diffussion, filtration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Postkapilära resistanskärl funktion:

A

resistansfunktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Postkapillära kapasitanskärl.

A

Kapacitansfunktion = 70% av blodet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Beskriv artärfunktion och compliance:

A

Complance är eftergivlighet: V/P.

Att artären inte är helt stel ger en windkesselfunktion som gör att blodet får en mer jämt flöde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Medelartärtrycket

A

Diastoliskt tryck + 1/3 av systolisk tryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur kommer det sig att distala förgreningar har högre pulstryck än mer proximalt i artärena?

A

Pulstrycket sänder ut vågor som amplifierar trycket distalt i artärer. Därför kan t ex brachialartären ha högre tryck än aorta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur kontrolleras de stora artärena?

A

De ha viss sympaticuskontroll.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur kontrolleras de prekapillära resistanskärlen?

A

Metabolt
myogen
sympaticus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

hur kontrolleras de prekapillära sfinktrarna?

A

Myogen och metabolisk kontroll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur kontrolleras kapillärer?

A

möjligen lokala hormoner men antagligen ingen kontroll.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur kontrolleras post-kapillära resistanskärl?

A

Sympatikuskontroll

Metabolisk kontroll?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur kontrolleras post-kapillära konduktanskärl?

A

Sympatikus

24
Q

Vad sker vid lokal hämning av myogen tonus?

A

Metaboliter ökar exempelvis 02,CO2, pH, adenosin och laktat.

Sker pga lokala vasodilatatorer som PG och NO.

25
Q

Vad sker vid centralt styrd dilatation av myogen tonus?

A

Hormoner: till exempel adrenalin ger vasokonstriktion
Parasympatikus: acetylkolin och VIP ger vasokonstriktion

26
Q

Vad sker vid lokal konstriktion av myogen tonus?

A

Färre metaboliter.

Lokala vasokonstriktioner: endotelin och tromboxan

27
Q

Vad sker centralt vid konstriktion av myogen tonus?

A

Hormoner: NA, adrenalin, vasopressin, angiotensin

Centralt styrt: NA, ATP, NPY

28
Q

Beskriv autoreglering av blodflöde:

A

Inom ett viss spann av perfusiontryck så hålls blodflödet konstant genom autoreglering. Detta är extra viktigt i organ som hjärna hjärta och njure.

När perfusiontrycket når under ca 60 mmhg så kan inte en vasodilatiation kompensera för det minskade trycket och blodflödet minskar.

När perfusiontrycket går över ungefär 170 mmhg ökar blodtrycket eftersom vasokonstriktion inte kan kompensera för det ökade perfusionstrycket.

29
Q

Hur sker metabolisk reglering av blodflöde?

A 
Ökat ger vasodilatation.
PCO2
Osmolaritet
Adenosin
Adeninnukleotider
K+
Kininer
Fosfater

Minskat ger vasokonstriktion.
PO2
pH

30
Q

Hur känner erytrocyten av PO2 nivån och regulerar blodkärlen?

A

Erytrocyten känner av PO2 genom att deoxyHb är halvmättat -> ökning av NO vilket leder till ökning av cGMP i glatt muskulatur vilket i sin tur leder till att myosin fosfatas aktiveras och den glatta muskulaturen slappnar av.

När syremättnad går ned stimuleras produktionen av ATP.

31
Q

Hur påverkar mekanisk påverkan på endotelet myogen tonus i kärlen?

A

Ökad mekanisk påverkan gör att EDHF, PGI2 och NO diffunderar till tunica media där glatt muskulatur slappnar av. Vi får en vasodilatation.

Minskad mekanisk påverkan gör att endothelin, tromboxane, PGH2 och fria radialer diffunderar till median vilket leder till att den glatta muskelaturen spänns och vi får en vasokonstriktion

32
Q

Var finns de sympatiska nerverna på kärlen?

A

Perivaskulärt; mellan adventitian och media.

33
Q

Vilka kärl påverkar ffa sympatikus?

A

Mindre artärer och vener.

34
Q

på vilket sätt påverkar fyrningsmönstret mindre artärer och vener?

A

Hög avfyrningsfrekvens under kort tid påverkar ffa mindre artärer
Venerna är långsammare och reagerar därför mer på continuerlig avfyrning.

35
Q

Hur skiljer sig ATP,NPY och NA som neurotransmittor?

A

ATP ger ett snabbt första svar
NA den viktigaste transmittorn
NPY motverkar vasodilatation

36
Q

Hur styrs prekapillära sfinktrar?

A

Styrs främst av metaboliska faktorer, t.ex. pH, CO2, O2, K+, adenosin, fosfat, laktat, osmolaritet
ringa betydelse för resistans

37
Q

vad finns det för typer av kapillärer?

A

Kontinuerlig - noga styrt -> Skelettmuskel, hud CNS

Fenestrerad -> tunntarm, endokrina körtlar, njure

Diskontinuerlig -> lever, benmärg, mjälte, lymfvävnad

38
Q

beskriv starling equilibrium:

A

Blodplasma utövar ett hydrostatiskt tryck i blodkärlen vilket leder till att plasma trycks ut ur kärlen. Detta tryck motarbetas av ett kolloidosmotiskt tryck. Det hydrostatiska trycket är störst vid arteriolerna och kapillärerna vilket gör att blod filtreras till interstitium.
I takt med att blodet filtreras sänks det hydrostatiska trycket och det kolloidosmotiska trycket är större än det hydrostatiska vilket leder till en reabsorbtion.

39
Q

Kristalloidosmotiskt tryck och kolloidosmotiskt tryck:

A

Kristalloidosmotiskt tryck är tryck från partiklar, t ex Na K CL eller glukos. I plasma är osmolariteten ca 300 mosm/L

Kolloidosmotiskt tryck är tryck från större partiklar till exempel protein.

40
Q

Vad är reflektionskoefficienten?

A

Hur lätt en partikel tar sig över ett membra. Till exempel 1 allt reflekteras
0 inget reflekteras
0.2 20 % reflekteras

41
Q

Vad beror kapillärt utbyte på?

A 
vattenpermeabilitet
tillgänglig kapilläryta
hydrostatisk tryckskillnad
osmotisk tryckskillnad
de osmotiskt aktiva ämnenas reflektionskoefficient
42
Q

Vad gör att fettlösliga ämnen kan diffundera lättare över kapillärväggen?

A

Det har mycket större tillgänglig kapilläryta, bro!

43
Q

Beskriv anteriovenösa anastomoser:

A

Ytliga kärl som sitter i händer, fötter und ansikte.

Är styrt av sympatikus från termaregulatoriskt centrum

44
Q

Förklara triple respons:

A

En lokal inflammatorisk reaktion i huden.

  • Rodnad pga vasodilation
  • Diffus lokal rodnad pga SP
  • ödem pga vasodilatation.
45
Q

Vad är utmärkande för kärlbädden i CNS?

A 
Låg resistans
Inga prekapillära sfinktrar
Utmärkt autoreglering
Föga svar på sympatikusstimulering
Stark metabolisk kontroll
PCO2, pH
Mycket täta kapillärer”blod-hjärn-barriär”
46
Q

Var har kärlbädden i CNS hål?

A

Kapillärerna har högre permeabilitet i ”de cirkumventrikulära organen”:subforniska organet (SFO)organum vasculosum laminæterminalis (OVLT)eminentia medianaarea postrema

47
Q

Skelettmuskelns kärlbädd i vila och träning?

A

I vila:
5,5 l/min
20 % av minutvolymen
20 % av syreförbrukningenI

arbete:
15-20 l/min
75 % av minutvolymen
75 % av syreförbrukningen

48
Q

Det finns 2 typer av muskler what?

A 
fasisk muskel
 (”fast twitch fibres”, typ -2-fibrer, vit muskulatur)
80% av muskelmassan
Kapilläryta: 0.7 m2/100 g 
Viloblodflöde: 3-5 ml/min/100 g
Maximalt blodflöde: 60-70 ml/min/100 g

Tonisk muskel (”slow twitch fibres”, typ -1-fibrer, röd muskulatur)
20% av muskelmassan
Kapilläryta: 1.4 - 2.1 m2/100 g
Viloblodflöde: 30 ml/min/100 g
Maximalt blodflöde: 100- 150 ml/min/100 g

49
Q

Vad är funktionell hyperemi?

A 
Lokala metaboliter så som 
Hypoxi
Hyperkapni
Lågt pH 
Samt sympaticolys och adrenalin (b2) leder till vasodilatation i de muskler som arbetar.
50
Q

Vad är reaktiv hyperemi?

A

När man inte haft något blodflöde så kommer en period av högt blodflöde pga tvätta ut metaboliter.

51
Q

Beskriv skillnader mellan hjärtat och musklers flödeshastighet i kärlbädden:

A

Vila:
H: 70 ml/m/100g, S: 3-5 ml/m/100g.

Max vasodilatation:
H: 300-400 gånger, S: 60-70.

Flödesreserv:
H: 4-6 gånger
S: 15-20 gånger.

52
Q

Vad är utmärkande för hjärtats kärlbädd?

A

Högt “viloblodflöde”
Begränsad möjlighet att öka flödet
Hög kapillärtäthet.

53
Q

Koronarkretsloppen perfunderas framförallt i

A

Diastole

54
Q

Hur regleras kranskärl?

A

Metaboliter:
Adenosin
Prostaglandiner
K-kanaler

Mekaniska faktorer:
på insidan

Autoregleringen är måttlig

55
Q

Beskriv baroreceptorernas aktivitet:

A

De reagerar mest på oscillerande fyrning

Aktiviteten förskjuts om de utsätts för förändringar i BT under en längre tid.

Fysiologi block 7 (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions