cirkulation Flashcards

1
Q

vad är ett öppet blodkärlsystem

A

det är ett system där blodet rinner i både kärl och öppna hålrum, det klommer då i kontakt med cellerna på en djupare nivå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad hjälper blodet transporteras runt i ett öppet system

insekter

A

kroppsmuskulaturen, men vissa djur har hjälp av ett extra hjärta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

hur varieras blodtrycket i det öppna systemet

A

med musklens arbete och hjärtats extra slag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

varför är vissas blod blått /rött

A

det blåa beror på att syret transporteras med hemocyanin som är en blå molekyl som färgats av koppar. det röda blodet färgas av järn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad är ett slutet blodkärlssystem

A

Här rinner blodet hela tiden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

varför är ett slutet blodkärlssystem nödvändigt för djur

A

transporten behöver vara snabbare och trycket behöver vara högre och jämnare, och vara snabbt. Men det behöver inte så hög blodvolym, vilket är viktigt för fåglar som behöver hålla vikten nere.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad är negativt med blodkärlsystemet

A

trycket i blodkärlet gör att det sipprar ut en del vätska i vävnaderna. Det samlas i lymfkärlen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad är lymfkärlens uppgifter

A

att dränera och hjälpa med kroppens försvar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad är ett enkelt blodomlopp

A

Blodet och syret avges och tas upp under samma varv, Det är långsammare än det dubbla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

varför är det inget problem med att det enkla blodomloppet är långsammare

A

eftersom kravet på snabb transport är mindre hos växelvarma djur än hos jämnvarma. eftersom vävnaderna har lägre energi-omsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

hur ser fiskens hjärta ut.

A

Det är två rumigt med ett förmak och en kammare, mellan dem finns klaffar. Blodet pumpas genom gälarna, där gasuttbytet sker, efter gälarna förs syresatt blod ut till kroppen, som sedan använs till hjärtats förmak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad är dubbelt, slutet blodomlopp

A

Blodet återvänder till lungorna för att syresätta och vänder sedan för transport till alla celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad kallas det kretslpp som innehåller syresättning

A

lungkretsloppet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad kallas det kretslopp som innehåller treansport till alla celler

A

kroppkretsloppet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad minskas i det dubbla kretsloppet

A

tryckfallet som sker i kapillärerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

hur är amfibers hjärta

A

tre rum, två förmak och en kammare. De är växelvarma och är i vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

nackdel med ett trerumigt hjärta

A

det syrefattiga och syrerika blodet blandas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

hur kan amfibier spara energi

A

de kan stänga av blodomloppet till lungorna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Däggdjurs hjärta

A

fyra rum. Den högra halvan pumpar blod till lungorna, den vänstra pumpar det syresatta blodet till resten av kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

effekt av att ha fyra rum hjärta

A

de har två olika tryck, pga de är skilda.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

hur har utvecklingen gått mot dubbelt blodomlopp och jämnvarmt

A

de skedde samtidigt. De jämnvarma djurens behov av syrgas och näring är 10 gånger högre och då är det nödvändigt att ha ett mer effektivt kretslopp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

repilers hjärta

A

de har en mellanvägg som skiljer kamrarna vilket är en anpassning till livet på land.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

vad beror ämnesomsättningens fart på

A

förhållandet mellan yta och volym. Ett litet djur har en stor yta i förhållande till sin volym och läcker därmed energi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

vad bestämmer storleken på hjärtat

A

hur djuret lever

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

hur är människans blodomlopp ( slutet/öppet) (ett kretslopp/två)

A

slutet och två separerade kretslopp som slutar och startar i hjärtat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

hur är hjärtat uppbyggt

A

En stor muskel med fyra håligheter. Två förmak och två kammare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

varför behöver hjärtat näringsämnen och syre

A

eftersom det arbetar så hårt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

hur får hjärtat näringsämnen och syre?

A

genom kranskärlen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

hur många mitokondrier har hjärtat

A

25%.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

vad har hjärtat för protein

A

myoglobin, som lagrar syre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

varför kan man inte trötta ut hjärtmusklen

A

eftrsom den goda blodförsörjningen, det antal mitokondrier och den stora mängden myoglobin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

vad är det lilla kretsloppet och stora

A

det lilla är det till lungorna och det stora till hjärtat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

vad sköter det stora / lilla kretsloppet?

A

det lilla sköts av hjärtats högra sidor och det stora av det vänstra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

vad gör lungkretsloppet

A

förser blodet med syresättning och avger koldoixid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

vad är förmak för

A

det tar emot blodet. Höger tar emot från kroppen och vänster från lungorna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

vad är kammare för

A

det skickar ut blodet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

vad är det dunkande i hjärtslag

A

det första är när förmaken drar ihop sig och det andra är när kammarna kontraherar

38
Q

vad är första steget med blodets väg genom kroppen

A

förmaken fylls av blod.

39
Q

vart tar den högra kammaren emot blod ifrån

A

den övre och undre hålvenen

40
Q

vart tar den vänstra kammaren emot blod ifrån

A

de två lungvenerna

41
Q

vad händer när de vänstra förmaken kontraherar

A

blodet pumpas ner i kamrarna

42
Q

vart pumpar de respektive kammrarna ner blod

A

högre pumpar till lungrona via lungartären och vänster ut till kroppen genom aortan

44
Q

vad är en klaff

A

de hindrar blod från att rinna bakåt genom att de stängs när blodtrycket kommer från fel hål

45
Q

vilken klaff finns mellan förmak och kammare

A

segelklaff, dessa öppnas när blodet är på väg till kamrarna

46
Q

finns det en fickklaff där aortan och lungartären lämnar kamrarna

47
Q

vad är en hjärtvcykel

A

det är loppet när hjärtat fylls av blod och opumpas ut igen

48
Q

hur kan en hjärtcykel delas upp

A

två kontrafraser och två vilofraser

49
Q

när vilar förmaken

A

när kamrarna kontraherar och blod pressas ut

50
Q

när vilar kamrarna

A

när förmaken kontraherar vilar kamrarna när blodet strömmar in

51
Q

vad höjer hjärtats kontraktionsfrekvens förutom musklen

A

nerver, när blodvolymen måste öka

52
Q

hur styrs hjärtmukelns kontraktion

A

hjärtat styr inom hjärncellen och grund rytmen för kontraktionen

53
Q

hur startar kontraktionskretsloppet

A

en impulsgivande pacemaker, kalas SA-noden

54
Q

vad är SA-noden

A

sinoatrialnoden som har en inbyggd rythm på 70 slag/minut

55
Q

vart är SA-noden

A

höger förmak

56
Q

hur fungerar SA-noden

A

Den skickar ut en elektrisk signal som sprids genom muskelcellerna och får förmaken att kontrahera.

57
Q

vad tar emot SA-noden

A

AV-noden, som är emellan höger förmak och kammare. den skickar signalen vidare till hjärtspetsen, där kontraktionen börjar

58
Q

vad är fördröjningen mellan förmaken och kammaren

A

0.1 sekunder, pga nervfibrerna är så tunna att den går långsamt

59
Q

vad sker vid ökat fysiskt arbete

A

metabolismen och mer koldioxid bildas

60
Q

vad sker vid ökad koldioxid

A

det sänker pH värdet, vilket receptorerna i halsregionen känner av. då skickas signaler till hjärnan som sedan går till hjärtat om att öka slagfrekvensen.

61
Q

vad leder blodet från hjärtat och vad leder blodet till hjärtat

A

från hjärtat: artärer
till hjärtat: vener

62
Q

vad är mellan artärer och vener

A

nätverk av tunna kapillärer

63
Q

hur är artärer

A

dem har tjocka elastiska väggar så de kan stå emot det höga trycket.

64
Q

vad händer i artärerna när hjärtat kontraherar

A

en tryckvåg av blod kommer som först vidgar och sedan drar ihop artärerna när blodströmmen minskar.

65
Q

hur är kapillärerna

A

tunna och med lågt tryck. därför är utbytet mellan blod och celler i dem omringande vävnaderna mer effektivt (diffusion). väggarna är bara ett cellager, och vissa har porer för att underlätta ämnesutbytet.

66
Q

vad händer med blodet om du ätit

A

mer blod förs till blodkärlen runt mag-tarmkanalen så att näringsämnen kan tas upp

67
Q

vad händer när blodet kommer till venerna

A

trycket är lågt

69
Q

vad är venklaffen,skelettmusklerna och trycket när blodet är i venerna

A

venklaffen förhindrar blodet att rinna tillbaka. Skelettmusklerna som pressar från utsidan och trycket är det tryck som bröstkorgen ger upphov till när man andras

70
Q

hur vet man om man har skurit en ven eller artär

A

ven =lite blod. Artär =mycket blod

71
Q

vad påverkas blodtrycket av

A

hjärtats slagkrtaft, den totala blodvolymen, motståndet blodet har i blodomloppet

72
Q

vad reglerar blodet

A

det autonoma nervsystemet

73
Q

hur arbetar det autonoma nervsystemet

A

om trycket snabbt måste höjas skickas nervsignaler till hjärtat så att det börjar jobba hårdare. Samtidigt får glattmusklerna i blodkärlens väggar signaler arr dra ihop sig.

74
Q

vad händer när blodkärlens väggar drar ihop sig

A

den minskade diametern ger en höjning av blodtrycket

75
Q

hur kan man återställa blodtrycket

A

det finns tryckreceptorer i halsregionen. De reglerar när trycket är för högt/lågt. Den långsiktiga regleringen styrs av hormoner

76
Q

vad är blodets tre uppgifter

A
  • transportera näringsämnen och syre till alla celler, hormoner och deras målorgan samt avfallsprodukter till lungor och njurar
  • Reglerna kroppstemperaturen, pH och vätskemängden i cirkulationssystemet
  • Skydda, genom att motverka infektioner
77
Q

vad innehåller blodet

A

55% plasma, av vatten och lösta ämnen. (näringsämnen,slagämnen,salter,koldioixid som transporterar från vävnader till lungor)

78
Q

vad innehåller plasma

A

olika blodproteiner som albuminer och globuliner

79
Q

vad gör albuminer och globuliner

A

albuminer håller kvar vätska i blodet, globuliner är antikroppar och fetttransporter,

80
Q

vad händer vid blodförlust

A

hjärtat jobbar extra och ytliga blodkärl stängs av. Njurarna tar upp mer vatten och lungrona jobbar mer aktivt för att bli av med koldioxid

81
Q

vad är blodkroppar

A

blodceller, röda, vita och blodplättar

82
Q

vad är en stamcell

A

det är omogna celler som bildas i benmärgen. Det som bestämmer vad en stamcell ska bli är behovet.

83
Q

vad är röda blodcellers jobb

A

de transporterar syre överallt och 20% av koldioxiden

84
Q

vad händer när de röda blodcellerna bildas

A

de tappar sin cellkärna och de flesta av sina organ. tex mitokondrierna och får då energin genom anaerob andning

85
Q

vad har blodcellerna istället för organeller

A

syrebindande hemoglobinmolekylerna. Järnjonen binder syre och varje kan därför bilda fyra molekyler syrgas

86
Q

hur går utvecklingen från molekyl till flercellig organism

A

molekyl-cell-flercellig molekyl

87
Q

varför har hemoglobinmolekyler olika färger

A

det beror på om syret är bundet eller ej.

88
Q

vad händer om man får fel blodgrupp

A

blodet klumpas ihop av plasmaproteiner för att sedan brytas ner. kapillärerna täppas ihop och i värsta fall njurkollaps när nedbrytsprodukterna från de främmande blodgrupperna förstör njurarnas nefroner

89
Q

vad är lymfkärlsystmet

A

de dränerar vänadsvätskan och återför den.

90
Q

vad är vävnadsvätska

A

Den vätskan som av blodtrycket pressas ut från den artiella sidan av kapillärerna till utrymme mellan cellerna kallas vävnads vätska.

91
Q

hur är vävnadsvätskan bra

A

cellerna kan ta upp de som de behöver genom diffusion och aktiv transport.