Cirkulation Flashcards
Varför finns cirkulationen
för att alla celler ska få tillgång till syre och näringsämnen till cellandningen
elektrontransportkedjan
I det inre membranet i mitokondrierna finns proteiner som lämnar över en elektron till varandra så att en potential skillnad uppstår utanför inremembranet och innuti och ökar med varje hopp. Vid varje hopp frisläpps en vätejon. Potentialskillnaden driver ATP syntesen. Syre är elektron-acceptor och tar emot elektronerna som frigörs och binds sedan till två vätejoner och bildar vatten.
varför behövs syre i kroppen
För cellandingen, elektrontransportkedjan
Vad är en förutsättning för att ämnesutbytet ska ske
måste vara lösta i vatten
Vad gör och hur drivs blodkärlsystem
Leder blod med allt som behövs till cellerna melan kroppsdelar, pumpas runt av hjärtat
Vasdsd påverkar vad för typ av BKS man behöver
Ju större djur desto effektivare system krävs
smådjurs BKS
(insekter, spindlar, leddjur)
öppet BKS
“blodet” (näringsämnen) töms i vävnadsvätskan och tas upp av små kärl
- långsam och ineffektivt
-fungerar för att de är små djur och syre transporteras separat
-sparar mycket energi
ringmaskar och bläckfiskars BKS
slutet BKS (blod i kärl separat från vävnadvätska)
-snabbare än öppet BKS,
-mindre blodvolym (positivt)
-syre tas upp av porer i huden
fiskars BKS
Enkelt slutet BKS (blodet passerar hjärtat 1 gång)
- hjärtat har 1 förmak, 1 kammare
-blodet syresätts i gälarna
-fungerar endast om organismen har låg ämnesomsättning (växelvarma djur)
-syret transporteras långsamt
Groddjur och kräldjurs BKS
dubbelt slutet BKS med tre-rummigt hjärta (passerar hjärtat två gånger)
- hjärtat har 2 förmaker och1 kammare
- Vänster förmak syrerikt blod från andningsorgan, höger förmak syrefattigt från kapillärer i kroppsvävnader. Blandas i kammaren och transportera till kapillärer i andningsorganet och kroppensvävnader
-energi kan sparas genom att stänga av systemet
-ineffektiv syretransport
fåglar, däggdjur och krokodilers BKS
dubbelt slutet BKS med fyr-rummigt hjärta
- hjärtat hhar 2 förmaker och 2 kammare
-lilla kretsloppet: lungor och hjärta
- stora kretsloppet: hjärtaopch kroppsvävnader
- EFFEKTIVT, gott om syre till alla celler
-tillåter högre blodtryck, vilket effektiviserar transporten
-syrerikt och syrefattigt blod blandas inte
(krokodiler kan ställa om sitt hjärta till tre-rummigt)
artär
Transporterar blod från hjärtat
Kraftiga blodkärl
Tjocka. elastiska väggar
Högt tryck
vener
Transporterar blod till hjärtat
Tunnare glatt muskulatur och mindre elastiska väggar än artärer
Lågt tryck, skelett muskulatur runt blodkärlen hjälper till att pressa upp blodet m.h.a. venklaffar som ser till att blodet går åt rätt håll
Kapillärer
Sammankopplar artäerer och vener
Endast ett lager epitelceller
Tunn
Högt tryck, sjunker närmare venerna
Många förgreningar, nätsystem
Omges av sfinktrar (ringformade muskler) som öppnar och stänger av kapillärer (och reglerar kroppstemperaturer genom signaler från hypotalamus), blodet omfördelas mellan vävnader
Blodkärls uppbyggnad
- Epitelceller (gränskskikt mellan blod och vävnad)
- Glattmuskulatur (autonoma muskler)
- Elastisk bindväv (kollagenfiber)
Hur transporteras näringsämnen från kapillärer till vävnadsvätskan och vice versa
kapillärerna är inte helt täta, endast epitelceller. Det höga trycket i de små gångarna gör att små näringsämnen (syrgas, salter, glukos) kan pressas ut genom porer (albumin och röda blodkroppar hålls kvar)
i slutet av kapillärerna sjunker trycket, knappt några ämnen filtreras ut. Vatten koncentrationen är lägre i blodkärlen och därför transporteras vatten in med osmos (proteinhalten är högre där än i vävnadsvätskan, på såå sätt styr albumin osmosen i kapillärerna)
cirkulationens uppgifter
Trannsportera syrgas och näringsämnen
Föra bort avfallsprodukter och koldioxid
Immunförsvaret transporteras här
Reglera kroppstemperartur
Hjärtats delar
Omges av en hjärtsäck
Ihållig muskel med 4 rum
H o V förmak (tar emot blod och kammare (pumpar ut blod)
V kammare tjockare muskelvägg
Segelklaffar mellan förmak och kammare
Fickklaffar mellan kammare och artärer
Hålvener från kroppsvävnader till H förmak
Lungartärer från H kammare till lungor
Lungvener från lungorna till V förmak
Aortan från V kammare till kroppsvävnader
Kranskärl som förser hjärtats celler med blod direkt från aortan
Hjärtmuskelceller har fler mitokondrier och mer myoglobin (lagrar syrgas)
Hjärtats arbetscykel
Styrs av SA-noden: hjärtats impulscentrum i taket på H förmak, avger regelbundna impulser som får hjärtat att slå
1. SA-noden startar en elektrisk signal. (på samma sätt som nervceller) Som får förmakerna att kontrahera och pumpa blod till kamrarna
2. Singalen fortplantar sig och skapar en impuls som sprids till AV-noden i taket av H kammare.
3. Impulsen sprider sig med retledningssytem till hjärtspetsen där kamrarnas sammandragning blrjar
4. Kamrarna kontraherar och blod pumpas ut genom artärerna
5. Refraktärperioden gör att det är en paus mellan varje hjärtslag Fördröjning mellan Av-noden och hjärtspetsen gör att förmakens sammandragning sker fullständigt innan kamrarnas kontraktion påbörjas.
puls
slagvolym
minutvolym
slag/minut ca 70 i vila
volym blod per slagca 70ml
volym blod per minut 5l i vila, 30l aktiv
Blodtryck
trycket i blodkärlen
systole (över tryck, kontraktion)
diastolisk (under tryck, avslappning)
Bör var runt 80/120mmHg
höjs vid fysisk aktivitet och är naturligt högre när man blir äldre
Hur mäter man blodtryck
Blodtrycksmätaren kläms åt på armen tills blod inte kan pumpas igenom blodkärlet.
Trycket släpps långsamt
När pulsljudet hörs igen mäts systoliska trycket
När pulsljudet försvinner mäts diastoliska trycket
Lågt blodtryck
ofarligt. Orsakar yrsel ibland att man svimmar
Högt blodtryck, vad orsakar det, vad påverkar trycket
allvarligt kan orsaka blodproppar.
Blodtrycket ökar om blodkärlen blir trängre
påverkas av:
Övervikt-förträngning
Nikotin-förträngning
Stress-Inflammatoriskt
Salt-ökad blodvolym
Alkohol-ökat tryck
Lakrits-ökat tryck
Bloddoping-ökad blodvolym
