Chp4 Dynamic aspects of imperfect competition Flashcards
Hur skiljer sig EQn i Stackelberg jämfört med NE i Cournot
Här producerar ledaren mer och för högre profit jämfört med cournot, medan det omvända gäller för följaren.
Intiutionen är att i det sequensiella spelat har ledaren starkare incitament att öka sin kvantitet när denne nu vet att följaren observerar och reagerar på detta jämfört när följaren inte gör det.
Det är ett first mover advantage här alltså då det gäller quantity competition.
(jag tror att om inte ledaren trovärdigt commitar så hamnar man tillbaka i en vanlig cournot)
Är det first ellr second mover advantage i Stackelberg?
Det är first mover advantage vid stackelberg (kvalitets konkurrens)
Ledaren producerar mer och får högre profit här än följaren. Det är alltså bra att comitta till en hög kvantitet.
Detta gäller då det är strategiska substitut. Dvs, vid sequentiell Benrad, där är det second mover advantage.
Vad är utfallet vid sequentiell Bentrad?
Om ledaren agerar aggressivt kommer följaren agera aggressivt. Följaren kan alltid sänka priset lite mer än ledaren och ta hela marknaden.
Vi har alltså second mover advantage här.
Hur sätter generellt ledarna på marknaden sina priser och kvantiteter?
Ledarna producerar generellt mer eller sätter lägre priser väldigt aggressivt för att göra det olönsamt för konkurrenter att komma in på marknaden.
Vad menas med paradox of commitment?
Genom att begränsa mina alternativ signalerar jag till mina konkurrenter att jag menar allvar och kan påverka hur de agerar.
Man kan kommita genom öka produktionskapaciteten (sunk cost) eller trycka priskataloger osv. Dock kan det ju vara bra för ledaren att kunna ändra sig vid preiskonkurrens om den väl får in andra.
Vad menas med att aktörerna på marknaden är endogent givna?
Antalet företag kan bero på förutsättningarna på marknaden
Vad är utfallet då det är fritt fram att komma in som aktör på en marknad? Dvs då det är “free entry”.
När man använder en cournot model tror jag???
Detta kommer göra det kommer in för mycket företag på marknanaden. Företagens profiter drivs ned på en nivå som är lägre än det socialt optimala.
Detta kallas för business-stealing effect
Vad är business-stealing effect?
När det är fritt inträde på marknaden kommer det för mycket företag in och driver ned profiterna till en nivå som är lägre en den socialt optimala.
Det är alltså en negativ externalitet som skapas av fri entre.
Hur påverkar exogena kontra endogena sunk costs utfallen på marknaden.
I industreier med exogena sunk costs kommer konsentrationen att gå mot noll när när marknaden expanderar och blir större (stämmer inte alltid empiriskt)
I industrier med endogena sukcosts: Närmarknaden ökar kommer det bli lönsamt att investera i kvalitet. Man kommer då tävla i kvalitet. Investerngarna i kvalitet är då sunk costs.
Alltså, när marknaden ökar, kommer också kostnaderna öka (med kvalitet-invisteringarna) vilket off-ses ökningen i demand hos företagen. Det krävs alltså att man man måste investera mycket i sunkconsts för att ge sig in på marknaden.
“I industrier med endogena sukcosts, även då storleken på marknaden ökar utan begränsning kommer det finnas en (strikt positiv) övre gren av EQ antal företag. “
Faktiskt lite osäker på detta. Kolla in kapitel fyra sid. 91.