Centrala begrepp Flashcards
Vad är distinktionen mellan organisering och organisation?
Organisering: Koordinerade aktiviteter som ger upphov till organisationer, genom beslut skapas ordning.
Organisation: Manifestationer av organisering, byggnader, organisationsscheman, affärsidéer, kontor.
Idealtyp
Hänvisar till en konceptuell modell eller förenklad abstraktion av en komplex verklighet. Skall inte förstås som det vanligaste eller mest typiska eller det bästa eller mest eftersträvansvärda.
Byråkrati (Weber)
Byråkrati är en organisationsstruktur som kännetecknas av hierarki, regler och formaliserade arbetsprocesser.
Scientific Management/Taylorismen/Rationealiseringsrörelsen(Taylor)
Arbetare specialiserar sig på specifika uppgifter och följer exakta instruktioner för att utföra dem på det mest effektiva sättet. Arbetare uttråkade och missnöjda.
Fordism (Ford)
Fokus på massproduktion, standardisering av produkter, löpande band, planerad, regelbunden och kontinuerlig förflyttning av produkterna genom fabriken. Det inkluderade även idén om att betala arbetare högre löner för att öka deras köpkraft och därigenom öka efterfrågan på produkter.
Administrativa skolan (Fayol)
Lyfter fram ledningens agerande som avgörande för hur väl organisationen lyckas. Speciellt chefer måste utbildas i administration & ledning.
Fem administrativa processer (Fayol)
Planering
Organisering
Ordergivning
Samordning
Kontroll
Human Relations
ELTON MAYO. ”Human” människosyn. Reaktion på taylorism. Mayos arbete bidrog till att belysa att människor inte bara är ekonomiska varelser utan också motiveras av sociala och psykologiska faktorer.
Hawthorneundersökningen
Belysningsstudien (olika belysning)
Relay Assembly Test room (observerades när de arbetade under olika förhållanden, inklusive variationer i belysning och pauser.)
Glimmerrummet (hur arbetarnas prestation påverkades av sociala faktorer som grupptryck och arbetsmiljö)
Telefon-kopplingsrummet (Hur arbetarnas prestation påverkades av förändringar i arbetsförhållandena och arbetsmiljön, särskilt i samband med kommunikation och samarbete)
Ledde till utvecklingen av human relations-rörelsen inom arbetspsykologin och betonade vikten av att ta hänsyn till arbetarnas sociala och emotionella behov för att skapa en effektiv arbetsmiljö.
Varför organiserar vi oss enligt Barnard?
Människors handlingsutrymme är begränsat, därför måste de samarbeta.
Indifferenszonen “the zone of indifference”
Indifferenszonen är det område där anställda känner sig bekväma med att följa sina chefs instruktioner utan att ifrågasätta dem. Det innebär att de litar på sina ledare och inte känner behov av att protestera eller säga emot. Detta område kan variera mellan olika personer och organisationer. En balans mellan att följa instruktioner och att känna sig delaktig i beslut kan bidra till en hälsosam arbetsmiljö.
Vad är arbete enligt Brunsson?
Brunssons arbete fokuserar på hur institutionella regler och byråkratiska strukturer styr arbetsprocesser och beteende inom organisationer. Han betonar vikten av formaliserade regler och rutiner för att upprätthålla ordning och effektivitet på arbetsplatsen.
Vad innebär medlemskap i en organisation?
Individen ger upp en del av sin individuella frihet till förmån för samarbete. Medlemskap medför en identitet. Skillnad på hur medlemmar och icke-medlemmar behandlas. Förväntningar på hur medlemmar skall bete sig. Alla medlemmar kan bli exkluderade. Medlemskap är frivilligt men inte helt frivilligt. Fem organisatoriska element: (Medlemskap, hierarki, regler, övervakning, sanktioner.)
Organisationers mål
Långsiktiga och kortsiktiga mål
Mål med olika prioritet, kan förändras
Vinstmål
Etiska mål (att inte göra affärer med diktaturer, inte sälja saker till Ryssland)
Klimatmål
Socialt ansvar, inte bidra till utslagning
IKEA = Sälja möbler och generera vinst åt ägarna. Förbättra människors vardagsliv. Hållbart liv och klimatpositivitet m.fl.
Auktoritet och inflytande
Auktoritet: medlemmarnas beroende av varandra, gemensamma grundläggande intressen som stärker organisationen.
Inflytande: organisationens beroende av enskilda medlemmar. Potentiellt hot mot organisationen, ökar sårbarheten. (djerf)
Beslutsskolan och beslutsfattande, bounded rationality
Beslutsskolan: undersöker hur människor och organisationer fattar beslut.
Bounded rationality: en viktig teori inom beslutsskolan som innebär att beslutsfattare inte alltid kan följa en fullständigt rationell beslutsprocess utan tenderar att använda förenklade strategier och heuristik för att fatta beslut som är tillfredsställande, men kanske inte optimala.
Contingency theory, speciellt fokus på Mintzberg
Contingency theory: Organisationers framgång beror på förmågan att anpassa sig till den omgivning inom vilka de verkar. Ifrågasätter tidigare teorier om att det finns ett bästa sätt att organisera.
Mintzberg = Fem Koordineringsmekanismer. Fem organisationsdelar. Fem organisationsmodeller.
Formell organisation, fem organisatoriska element (enl Ahrne)
Medlemskap
Hierarki
Regler
Övervakning
Sanktioner
Partiell organisation
Samverkan utanför formella organisationer kan vara delvis organiserade, vissa av de organisatoriska elementen existerar medan andra saknas. Ex: Medlemskap i klubbar.
Centripetala och centrifugala krafter
Centripetala krafter - gynnar sammanhållning (engagemang, bra kollegor, lagom utmaning, bra chef, trevliga lokaler)
Centrifugala krafter - hotar kollektiva mål och sammanhållning.
Administrativa paradoxen (Thompson)
Den administrativa paradoxen innebär att organisationer måste balansera mellan att etablera effektiva rutiner och processer samtidigt som de behöver vara flexibla och anpassningsbara för att möta förändrade omständigheter och krav. Det handlar om att navigera mellan stabilitet och förändring för att säkerställa långsiktig framgång och överlevnad.
Organiska och mekanistiskaorganisationer (Burns & Stalker)
Organiska organisationer = flexibilitet, decentraliserat beslutsfattande och anpassningsförmåga till förändrade omständigheter.
Mekanistiska organisationer = centraliserat beslutsfattande, tydliga hierarkier och standardiserade rutiner.
Nätverksteori
Begreppet nätverk:
Resultat av mer eller mindre spontana kontakter mellan individer (uppkomsten är spontan)
Saknar ofta tydliga gränser
Krävs inga resurser
Behöver inte ha ngt klart mål
Kan inte agera
Hålls ihop av reciprocitet och socialt kapital (att folk vill fortsätta vara med)
Begrepp relevanta för nätverksanalys:
Homosocialitet:
Vi söker oss till individer som liknar oss själva, attityder, normer, bakgrund och beteende.
Embeddedness:
Idén att ekonomiska aktiviteter och transaktioner är djupt förankrade i sociala relationer och strukturer, vilket innebär att de inte sker isolerat från den sociala kontexten utan snarare påverkas och formas av den. Det betonar att ekonomiska beslut och handlingar inte enbart är baserade på rent ekonomiska incitament utan också på sociala faktorer såsom tillit, nätverk och normer. (solsidan)
Centralitet (makt):
Centralitet inom nätverk är ett begrepp som används för att mäta och beskriva hur viktig en nod är inom ett nätverk. En nod kan vara en individ, organisation eller annan enhet som är en del av nätverket. Centralitet mäter i vilken utsträckning en nod är central för kommunikation, informationsflöde eller interaktioner inom nätverket.
Director Interlocks:
Band uppstår socialt, genom att folk som känner varandra nominerar varandra (social embeddedness, homosocialitet). Individerna i styrelser tenderar att föreslå och välja personer de känner. Resultat: Director Interlocks.
Homo sociologicus vs Homo economicus (economic man)
“Homo sociologicus” är ett begrepp som står i kontrast till “homo economicus”.
Homo economicus är en idé inom ekonomi som beskriver en fiktiv, rationell och självisk människa som alltid fattar beslut som maximerar deras egen nytta eller vinst.
Homo sociologicus är en “social människa” som beter sig och fattar beslut med hänsyn till de sociala och kulturella krafterna i sin omgivning.
