Celler och Arvmassa (Prov) Flashcards
Var i celler finns arvmassan?
Cellkärnan
Mitokondrier
Vad är skillnaden mellan passiv och aktiv transport?
Passiv transport kräver ingen energi och ämnen rör sig med koncentrationsgradienten (från hög till låg koncentration).
Aktiv transport kräver energi (ATP) och ämnen rör sig mot koncentrationsgradienten (från låg till hög koncentration).
Vilka är kroppens minsta och största celler?
Minsta cellen i kroppen är spermien (5 mikrometer i diameter).
Största cellen i kroppen är äggcellen (100 mikrometer i diameter).
Vad består en cell av?
Cellmembran – skyddar och reglerar ämnen in och ut.
Cytoplasma – innehåller organeller och molekyler för reaktioner.
Cellkärna – lagrar genetisk information (DNA).
Ribosomer – producerar proteiner.
Endoplasmatiskt nätverk (ER) – transport och bearbetning av molekyler.
Golgiapparat – packar och distribuerar molekyler.
Mitochondrier – producerar cellens energi (ATP).
Lysosomer – nedbrytning av avfall.
Cytoskelett – ger cellen struktur och rörelse.
Centrosom – viktig för celldelning.
Vad är en stamcell?
En stamcell är en specialiserad typ av cell som har förmågan att utvecklas till många olika typer av celler i kroppen. Det som gör stamceller unika är deras förmåga att både dela sig och ge upphov till nya stamceller (självförnyelse) samt att differentiera sig till specialiserade celltyper (som t.ex. muskelceller, nervceller eller blodceller).
Vilka olika uppgifter har cellorganellerna och vad heter de?
Cellkärnan: Innehåller DNA och styr cellens funktioner genom genuttryck.
Mitokondrier: Producerar cellens energi (ATP) genom cellandning.
Endoplasmatiskt nätverk (ER):
Rough ER: Syntetiserar proteiner.
Smooth ER: Syntetiserar lipider och avgiftar cellen.
Ribosomer: Tillverkar proteiner.
Golgiapparaten: Modiferar, sorterar och packeterar proteiner och lipider.
Lysosomer: Bryter ner avfall och skadade organeller.
Peroxisomer: Bryter ner fettsyror och avgiftar cellen.
Cytoskelett: Ger cellen struktur, stabilitet och hjälper till vid rörelse.
Centrosomer: Organiserar mikrotubuli och hjälper till vid celldelning.
Vakuoler: Lagrar vatten, näringsämnen och avfall (främst i växtceller).
Plasmamembran: Skyddar cellen och reglerar transport av ämnen in och ut.
Beskriv mitos.
Mitos är en typ av celldelning som resulterar i två genetiskt identiska dotterceller. Det är en process som används för att växa, reparera skador och ersätta döda celler
Beskriv meios
Meios är en typ av celldelning som sker i könsceller (äggceller och spermier)
Hur länge lever normalt typer av celler?
Hudceller: 2–4 veckor.
Röda blodceller: Cirka 120 dagar.
Vita blodceller: Från några dagar (neutrofiler) till flera år (lymfocyter).
Muskelfibrer: Livslånga, men genomgår reparation.
Nervceller: Lever ofta hela livet.
Leverceller: 150–500 dagar (cirka ett år).
Benceller: Osteocyter kan leva hela livet, osteoblaster några månader.
Spermier: Lever upp till 5 dagar i kvinnans reproduktionssystem.
Äggceller: 12–24 timmar efter ägglossning.
Vilka typer av vävnader finns i kroppen?
Epitelvävnad: Täcker och skyddar kroppens ytor, samt hjälper till med absorption och sekretion.
Stödjevävnad (Bindväv): Stödjer och binder samman kroppens strukturer, exempelvis ben, brosk och fett.
Muskulär vävnad: Ansvarig för rörelse genom muskelkontraktioner (skelettmuskler, hjärtmuskler och glatt muskulatur).
Nervvävnad: Skickar elektriska signaler för att kontrollera kroppens funktioner (hjärnan, ryggmärgen och nerver).
Ge exempel på uppgifter som de olika vävnader har.
Epitelvävnad: Skyddar kroppens ytor, absorberar näringsämnen och utsöndrar ämnen.
Bindväv: Ger stöd, binder samman vävnader och organ, samt transporterar ämnen (t.ex. blod) och lagrar energi (t.ex. fett).
Muskelvävnad: Möjliggör rörelse och hjälper till att upprätthålla kroppens hållning.
Nervvävnad: Överför och bearbetar elektriska signaler för att styra kroppens funktioner och reagera på omvärlden.
Var finns epitelvävnad?
Epitelvävnad finns på kroppens ytor och inuti organ. Här är några exempel på var den finns:
Hudens yta: Epitelvävnad täcker huden och skyddar mot yttre skador, infektioner och vätskeförlust.
Slemhinnor: Epitel finns i slemhinnorna i munnen, näsan, luftvägarna och mag-tarmkanalen. Här hjälper det till med absorption (t.ex. i tarmen) och skydd mot bakterier.
Körtlar: Epitelvävnad bildar körtlar som producerar och utsöndrar olika ämnen, som salivkörtlar och svettkörtlar.
Blodkärl och inre organ: Epitelvävnad täcker insidan av blodkärl (endotel) och finns också i inre organ som hjärtat, lungorna och njurarna.
Vilka olika uppgifter har olika typer av stödjevävnader?
Bindväv: Binder samman organ och vävnader, lagrar energi och försvarar mot infektioner.
Fettvävnad: Lagrar energi, isolerar och skyddar organ.
Benvävnad: Ger struktur och stöd, lagrar mineraler och producerar blodceller.
Broskvävnad: Ger flexibilitet, stötdämpning och stöd i leder.
Blod: Transporterar syre och näringsämnen, bekämpar infektioner och reglerar kroppens funktioner.
Vilka olika typer av muskelvävnader finns?
Skelettmuskulatur:
Uppgift: Möjliggör viljestyrda rörelser som att gå, lyfta och springa.
Egenskaper: Strimmig (tvärstrimmig) muskulatur, fäster vid skelettet och kontrolleras av viljan.
Hjärtmuskulatur:
Uppgift: Pumpar blodet genom hjärtat och vidare till resten av kroppen.
Egenskaper: Strimmig, men fungerar ofrivilligt (autonomt). Cellerna är förbundna i ett nätverk för samordnad kontraktion.
Glatt muskulatur:
Uppgift: Kontrollerar rörelser i inre organ som tarmar, blodkärl och urinblåsa.
Egenskaper: Ej strimmig, arbetar ofrivilligt och styrs av autonoma nervsystemet.
Ge exempel på flytande vävnader.
Blod:
Består av plasma (vätska), röda blodkroppar (transport av syre), vita blodkroppar (immunförsvar) och blodplättar (blodkoagulering).
Uppgift: Transporterar syre, näringsämnen, avfallsprodukter och hjälper till att reglera kroppstemperatur och pH.
Lymfa:
Lymfa är en vätska som cirkulerar i lymfsystemet och innehåller lymfocyter (vita blodkroppar), vatten, proteiner och fett.
Uppgift: Försvar mot infektioner och transport av fettlösliga ämnen från tarmarna till blodet.
