BYGGNADSMATERIAL Flashcards

1
Q

Ge exempel på några vanliga stommaterial

A

Trä, tegel, betong och stål

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Nämn fem egenskaper som är väsentliga hos stommaterial

A

Hållfasthet - förmåga att ta upp belastningar
deformationsegenskaper - förmågan att begränsa hur mycket materialet töjs, böjs eller sammantrycks
Volymbeständighet - förmågan att begränsa krympning eller svällning
Beständighet - förmågan att arbeta mot frost, korrosion, röta osv.
Dess beteende i samband med brand.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Materialens uppbyggnad kan studeras på olika strukturnivåer, vilka?

A

Makrostruktur
Mikrostruktur
Sub mikrostuktur
Atomär uppbyggnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Nämn fem olika bindningstyper. Hur är deras bindningsenergi i förhållande till varandra?

A

Jonbindning & kovalentbindning - Högbindningsenergi
Metallbindning - Ganska hög bindningsenergi
Van der Waals - Låg bindningsenergi
Vätebindning - Ganska låg bindningsenergi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Definiera begreppen kohesion och adhesion

A

Kohesion - Bindningen mellan molekyler och atomer i ett material

Adhesion - En bindning (limningseffekt) mellan två material, ex. cement och ballast.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad innebär begreppen absorption och adsorption?

A

Absorption - En bindning mellan två material där det ena materialet är gas eller vätska som upptas och fördelas jämnt inuti det andra

Adsorption - En bindning mellan två material där det ena materialets molekyler eller finfördelade partiklar binds vid ytan av det andra materialet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad kännetecknar amorf respektive kristallin struktur?

A

Amorf - Ett material är amorft när det inte finns någon tydlig systematisk struktur.

Kristallin - Ett material är kristallint när atomera är ordnade i ett regelbundet mönster.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Ge exempel på amorfa respektive kristallina material.

A

Exempel på amorfa material är vissa plastmaterial (akrylplast, plexiglas) och gummi. Medan kristallina material är sådana material som kol och kiseldioxid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kännetecknar isotropa respektive anisotropa material?

A

Ett material är isotropt när det har lika egenskaper i alla riktningar i motsatt fall är det anisotropt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är en komposit?

A

Kompositer är sammansatta material, där två eller fler av de ingående materialen var för sig har helt olika egenskaper och tillsammans bildar de ett byggnadsmaterial, exempelvis betong.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är en dispersion?

A

En dispersion är en blandning av ämnen som inte är lösliga i varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Definiera begreppet porositet

A

Porositet anger förhållandet mellan porvolymen och den totala volymen, P = (Vp/V)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur definieras skrymdensitet?

A

Skrymdensiteten är förhållandet mellan materialets vikt och dess totala volym, p = m/V

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur definieras kompaktdensitet?

A

Kompaktdensitet är förhållandet mellan materialets massa och dess kompakta volym (volym utan porer)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad menar man när man endast använder ordet densitet?

A

Med densitet menas förhållandet mellan materialets massa och den total volymen, skrymdensiteten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ange det matematiska sambandet mellan porositet, skrymdensitet och kompaktdensitet.

A

P = 1 - (p/pk)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är en pyknometer? Vad kan den användas till?

A

Ett mätinstrument för att bestämma materialets kompakta densitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad menas med torrdensitet?

A

Torrdensiteten är densiteten hos ett uttorkat material.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka olika typer av porer kan finnas i ett material?

A

Öppna samt slutna porer. Öppna porer isolerar ljud medan slutna isolerar värme.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilken typ av porer fylls vid frivillig vattenupptagning respektive vakuummättning?

A

Frivillig vattenupptagning - Öppna porer

Vakuummättning - Öppna och slutna porer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är en porstorleksfördelning? Hur kan denna anges?

A

Porstorleksfördelning anger ett poröst materials egenskaper, det vill säga materialets porradie, frekvens samt summaporositet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad menas med ett materials specifika yta?

A

Ett materials specifika yta definierar porernas omslutningsytor för en viss mängd av materialet (m2/kg).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Nämn två materialegenskaper som påverkas av porositetens storlek.

A

Porositetens storlek i materialet kan påverka materialets hållfasthet, densitet och värmeisoleringsförmåga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilka matematiska samband finns mellan fukthalt och fuktkvot.

A
W= fukthalt
U= fuktkvot
W/U = materialets torra vikt / materialets volym
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Definiera begreppen normalspänning och töjning.

A

Normalspänning - Den spänning som verkar vinkelrätt mot en yta.

Töjning - Förhållandet mellan
förlängningen/förkortningen (§L) och ursprungslängden (L) kallas för töjning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad menas med en arbetslinje? Vilka andra namn används ibland för detta begrepp?

A

Spänning-töjnings-diagram

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad kännetecknar en elastisk deformation?

A

En deformation som helt återgår vid avlastning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Definiera begreppet 0.2-gräns

A

0.2-GRÄNS är en nominell sträckgräns för material som saknar ett flytområde. Man säger att sträckgränsen har nåtts då man erhållit 0.2% plastisk deformation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Definiera begreppet elasticitetsmodul.

A

Förhållandet mellan spänning och deformation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad kännetecknar en plastisk deformation?

A

En deformation som inte återgår till dess ursprungliga läge efter avlastning d.v.s permanent deformation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Defininera begreppen elasticitetsgräns och proportionalitetsgräns

A

Elasticitetsgräns/Proportionalitetsgräns - Den högsta spänning som ett material tål utan att deformeras plastiskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Hur verkar en skjuvspänning i ett material?

A

Skjuvspänningar verkar parallellt med ett plan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Ge fyra exempel på spröda byggnadsmaterial

A

Betong, tegel, natursten och vissa plaster. Även trä till viss del.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vilka är de principiella skillnaderna mellan sega och spröda material?

A

Sega material kan ha en plastisk deformation med bibehållen hållfasthet, spröda material däremot klarar endast en liten plastisk deformation innan brott uppstår.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Beskriv principen för kallbearbetning av material. Vilka effekter får denna på materialets egenskaper?

A

Kallbearbetning, är en process som stärker metall genom plastisk deformation som exempelvis kallsvalsning och tråddragning. Förstärkningen av materialet sker på grund av dislokationsförändring i materialens kristallstruktur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Varför har spröda material en tryckhållfasthet som är många gånger större än deras draghållfasthet?

A

Brott i spröda material initieras av mikrosprickor. Vid ett dragprov kommer mikrosprickorna orsaka att tvärsnittsarean minskar och i den kvarvarande tvärsnittsarena så kommer spänningen öka. Vid tryckbelastning så kommer mikrosprickorna tryckas ihop.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Ge exempel på material som pågrund av anisotropi har olika hållfasthetsegenskaper i olika riktningar. Hur har anisotropin uppstått?

A

Anisotropi - Innebär att en fysikalisk egenskap är olika i olika riktningar. I ett material kan detta framgå tydligast i en kristall.

Träs fiberegenskaper ger upphov till att trä är ett anisotropt material. Genom att valsa plåt så ger man även uppkomst till anisotropiska egenskaper hos material.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad menas med ett materials utmattningshållfasthet?

A

Utmattning beskriver försämring av ett materials hållfasthet orsakad av upprepade, låga mekaniska spänningar. Utmattningsbrott sker vanligtvis i tre steg. Under det första steget uppstår den initiala sprickan. Under det andra steget växer sprickan för att i steg tre utsättas för ett katastrofalt brott.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Hur bestäms draghållfastheten för sega respektive spröda material? Varför använder man olika metoder?

A

Sega så drar man bara, spröda material testas med indirekta dragmetoder som böjprov och sträckprov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Nämn fyra faktorer som påverkar resultatet vid provning av hållfastheten hos ett material. Ange även hur resultatet påverkas.

A

Hållfastheten påverkas av vilken riktning spänningen verkar i drag eller tryck samt kraftens riktning i förhållande till materialens struktur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad menas med begreppet krypning hos ett material?

A

Med krypning menas att materialet deformeras tidsberoende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad menas med elastisk respektive plastisk deformation i ett material?

A

Elastisk deformation - En deformation som helt återgår vid avlastning.

Plastisk deformation - En deformation som inte återgår till dess ursprungliga läge efter avlastning. d.v.s permanent deformation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Beskriv innehållet i Hooke’s lag. Definiera begreppet elasticitetsmodul.

A

Spänning = Elasticitesmodul * epsilon

Elasticitesmodul - Beskriver lutningen på arbetslinjen inom det elastiska området (i diagrammet). En brant lutning innebär ett högt E-värde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Hur definieras tvärkontraktionstalet?

A

Tvärkontraktionstalet är kvoten mellan epsilon vinkelrät dividerat med epsilon parallellt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad menas med skjuvmodulen?

A

Det linjära förhållandet mellan skjuvspänning och skjuvtöjning beskrivs av skjuvmodulen

Skjuvmodul betecknas G [MPa] och är en materialstorhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Hur definieras kryptalet?

A

Kryptalet (Phi) är kvoten mellan krypdeformationen vid tiden t dividerat med elastisk deformation

Det är förhållandet mellan krypdeformationen och elastisk deformation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad innebär Boltzmanns superpositionsprincip?

A

Den adderade krypdeformationen vid olika tidpunkter med olika laster kallas Boltzmanns superpositionsprincip.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vad innebär begreppet spänningsrelaxation? Ge ett exempel av byggnadsteknisk betydelse.

A

Spänningsrelaxation är om ett krypbenäget ges en konstant töjning kommer den spänning som momentant uppstod att successivt minska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Beskriv tre olika sätt att definiera ett materials elasticitetsmodul

A

Krypning och spänningsrelaxation är i princip två olika sätt att beskriva samma fenomen i samspelet mellan spänning-deformation-tid d.v.s samma som E-modul.

När fenomenet beskrivs under förutsättning att spänningen hålls konstant, kallas det krypning.

När deformationen hållas konstant kallas det spänningsrelaxation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Beskriv fenomenet tixotropi. Ge två exempel på tixotropa material.

A

Tixotropi - Ett tixotropt material får vid omrörning, vibrering eller annan dynamisk inverkan en lösare konsistens än det har i orört tillstånd. Det beror på att dessa material innehåller svaga bindningar som bryts upp vid bearbetning men sedan återbildas bindningarna när bearbetningen upphör. När man arbetar med lim och färsk betongmassa använder man sig av tixotropi.

51
Q

Definiera begreppet längdutvidgningskoefficient

A

Längdutvidgningskoefficienten anger hur mycket ett föremåls storlek ändras för en viss temperaturändring hos föremålet.

52
Q

Vilken typ av material har extremt stor längdutvidgningskoefficient

A

Plastmaterial, ju högre bindningsE desto lägre värde på längdutvidgningskoefficienten.

53
Q

Varför anges ofta ett intervall för värdet på längdutvidgningskoefficienten?

A

Det beror på att sammansättningen hos de olika materialen kan variera.

54
Q

Vilken typ av material uppvisar stora fuktbetingade rörelser?

A

Porösa material, t.ex trä

55
Q

Räkna upp träets tre huvudriktningar ordnande efter ökande fuktbetingade deformationer.

A

Fiberriktningen (0.2-0.6%)
I radiell riktning (2,8-5,2%)
I tangentiell riktning (6,9-10,9%)

56
Q

Vad menas med fibermättnadspunkt?

A

Fibrerna är mättade vid ca 25-30% fuktkvot. Detta kallas fibermättnadspunkten. All vatten har tömts från cellhåligheterna och blivit kemiskt bundet vatten till träfibrerna.

57
Q

Finns fuktbetingade rörelser hos plastmaterial? Ge exempel

A

Ja men rörelsen sker endast vid höga fuktnivåer då RF > 50% då börjar fuktrörelser ske.

58
Q

I porösa byggnadsmaterial kan det uppstå fyra olika typer av deformationer vilka?

A

Elastiska deformationer

Kryp deformationer

Temperaturbetingade deformationer

Fuktbetingade deformationer

59
Q

Vilka är beståndsdelarna i betong?

A

Cement, vatten, grus, sten och tillsatsmedel.

60
Q

Vad är vattencementtalet

A

Vattencementtal = vatten/cement, vct = W/C

61
Q

Ge exempel på olika hjälpmedel, som kan användas för att bearbeta färsk betong.

A

Vibrering: Vid bjälklag används vibrationsbalk man kan även använda en stavvibrering detta innebär att man sticker ner en vibratorstav i betongen och sakta lyfter ur den. Detta minskar risken för att stora luftbubblor samlas i betongen.

Självkompakterande betong kan användas för att göra bearbetningsprocessen onödvändig eller bara nödvändig i kort stund.

62
Q

Vad innebär hydraulisk i samband med cement?

A

Cement är ett hydrauliskt bindemedel, vilket kännetecknas av att det hårdnar genom reaktion med vatten till en produkt som ej är löslig i vatten.

63
Q

Av vilka råmaterial tillverkas portlandcement?

A

Kalksten och lera

64
Q

Beskriv kortfattat hur portlandcement tillverkas

A

Den framställs genom uppvärmning av en blandning av kalksten och lera till en temperatur av 1450*C

65
Q

Enligt svensk standrad indelas cement i fem olika huvudtyper. Nämn de tre viktigaste.

A

CEM I Portlandcement
CEM II Sammansatta portlandcement
CEM III Slaggcement

66
Q

Vad är ett anläggningscement När är det lämpligt att använda ett sådant?

A

Ett portlandcement (CEM I) som har långsam värmeutveckling. Därför lämplig att använda i medelgrova och grova konstruktioner.

67
Q

Vilka krav ställs på vattnet som skall användas vid betongtillverkning?

A

Tumregel: Drickbart vatten –> ok. Det ställs inga höga fodringar på det vattnet. Dålig vattenkvalité kan försämra betongens hållfasthet och beständighet.

68
Q

Vad är det för skillnad på makadam och singel?

A

Makadam är krossat material, det helt dominerande stenmaterialet.

Singel är okrossat bergsartsmaterial med rundade korn. Utvinns ur rullstensåsar.

69
Q

Vad är en siktkurva?

A

Siktkurva - Beskriver ballastens kornstorleksfördelning

70
Q

När är flyttillsatsmedel lämpliga att använda i betong?

A

Vid gjutningar där man har svårt att få betongen tillräckligt bearbetad, t.exi tunnväggiga hårt armerade konstruktioner som ska gjutas.

71
Q

Hur påverkas betongens egenskaper av luftporbildande tillsatsmedel?

A

Betongen blir luftbeständig. Luftporer ger expanderade vatten möjlighet att växa, och betongen sprängs inte sönder av isen.

72
Q

Varför används ibland retarderande tillsatsmedel?

A

För att fördröja betongens tillstyvnande och tidpunkten när hållfasthetstillväxten börjar.

En retarder kan därför användas för att bibehålla betongens konsistens vid långa transport och vid gjutning av höga temperaturer.

73
Q

Vad är silikastoft?

A

Ett slags tillsatsmedel i pulverform som förbättrar betongens sammanhållning och stabilitet.

74
Q

Vad är flygaska?

A

Ett tillsatsmedel och vid betongtillverkning kan flygaska tillsättas med 5-30% räknat på cementvikten.

75
Q

Hur definieras ekvivalent vattencementtal?

A

Vct,ekv = W / C + k * D

W = mängden blandningsvatten (kg/m3)
C = Mängden cement (kg/m3)
D =  mängden tillsatsmaterial (kg/m3)
k = är effektivitetsfaktor (0-1)
76
Q

Vad är ett sättmått?

A

Ett mätinstrument för att mäta betongens konsistens.

77
Q

För vilken typ av betong bestäms utbredningsmätt.

A

För mycket lättflytande konsistenser.

78
Q

Vilka tre olika typer av separation kan uppstå i betong.

A

Vattenseparation, stenseparation och bruksseparation.

Vattenseparation - Uppstår om den totala mängden finmaterial (cement och filler) är så liten att betongen inte kan hålla kvar allt blandningsvatten. Då avskiljs vatten ur cementpastan och anrikas dels vid ytan och dels under grövre stenar och armering.

Stenseparation - Uppstår i huvudsak under transport och bearbetning, lösare konsistens och längre vibreringstid ökar stenseparationen. För liten mängd finmaterial kan också ge upphov till stenseparation.

Bruksseparation - Innebär att det bildas ett skikt av cementbruk i ytan samtidigt som stenen sjunker. Detta medför att man får ett undre skikt av betong med hög stenhalt, dvs. i princip två olika material. Fenomenet inträffar om betongen har alltför lös konsistens.

79
Q

Betongens hårdnande kan delas in i tre olika faser. Beskriv dessa.

A

Fas 1 - Betongens delmaterial blandas och omedelbart inleds det vissa kemiska reaktioner mellan cement och vatten s.k hydratation. Reaktionerna medför att betongen successivt hårdnar men betongen kan fortfarande lätt formas och vibreras.

Fas 2 - Nu börjar det egentliga hårdnandet, betongen är i denna fas känslig för uttorkning (risk för sprickbildning och bristfällighärdning), temperaturpåverkan (frysning, värmehärdning) och belastning

Fas 3 - Under början av fas 3 fortsätter det egentliga hårdnandet och förändringar i egenskaper sker snabbt, betongen är fortfarande känslig för uttorkning, temperaturpåverkan samt belastning. I slutet av fas 3 påverkas betongen i betydligt lägre grad av de yttre betingelserna. De mekaniska egenskaperna är inte fullt utvecklade men börjar likna den hårdnande betongens.

80
Q

Vad innebär begreppet hydratationsgrad?

A

Hydratationsgrad - Det stadium till vilket reaktionerna har kommit vid en viss tidpunkt.

81
Q

Hur kan man minska värmeutvecklingen i betong vid gjutning av grova konstruktioner?

A

Cement med lägre reaktionshastighet, lägsta möjliga cementhalt och låg utgångs temperatur på betongblandningen kan användas.

82
Q

Vad beskriver begreppet mognadsgrad för betong?

A

Betongens hållfasthetsutveckling vid olika temperaturer. M beror alltså av temperatur och tid.

83
Q

Vad menas med mognadsålder för betong?

A

Mognadsålder är den härdningstid som krävs vid +20*C för att hållfastheten där skall bli lika hög som hållfastheten i den verkliga konstruktionen.

84
Q

Vad är en tendenskurva?

A

Tendenskurva - Visar hur tryckhållfastheten tillväxer som funktion av mognadsåldern för betong med olika cementtyper och olika hållfasthetsklasser.

85
Q

Vilken tryckhållfasthet måste betongen ha nått innan frysning tillåts ske?

A

> 5MPa

86
Q

Man måste skydda nygjuten betong mot tidig frysning. Beskriv kortfattat fem olika metoder.

A
  1. Högre hållfasthetsklass –> lägre vct –> större värmeutveckling –> snabbare hållfasthetstillväxt.
  2. Använda sig av snabbhårdnande cement, större värmeutveckling vid tidig ålder.
  3. Betongfabriker kan leverera varm betong med temperaturer upp till 30*C –> Påskyndad hållfasthetstillväxt.
  4. Tillsatsmedel
  5. Täcka betongen med värmeisolerande mattor av t.ex cellplast. Formarna kan även värmeisoleras och strålningsvärmare eller varmluftsaggregat kan användas.
87
Q

Vilket av betongens delmaterial har störst inverkan på krympningens storlek?

A

Betongens vattenhalt samt omgivningens RF.

88
Q

Vad karakteriserar en självkompakterande betong?

A

Betong som själv flyter ut i formen, får inte vibreras. Betongen har ett stort sättmått/utbredningsmått.

89
Q

Hur betecknas hållfasthetsklass för betong enligt gällande standard? Ge ett exempel och beskriv vad beteckningarna betyder.

A

betecknas med bokstaven K följt av ett siffervärde. Används för att beräkna bärförmågan hos ett byggnadsverk. Provning av tryckhållfastheten sker på antingen kuber med sidan 150 mm eller cylindrar med diameter 150 mm och höjd 300 mm. Ex. C32/40 eller K30.

90
Q

Vad är en exponeringsklass?

A

Betongens fysikaliska och kemiska egenskaper, och därmed beständighet i en specifik miljö, styrs av ingående delmaterial och sammansättning.

91
Q

Det finns tre olika metoder som används för att påverka metallens egenskaper. Vilka?

A
  1. Legering - Är när man blandar metallen med andra metalliska eller icke-metalliska ämnen, hållfastheten förbättras normalt i metallen.
  2. Kallbearbetning och 3. Värmebehandling

Genom kombinering av dessa tre kan man få egenskaper på metallen som är lämpliga för mycket skiftande ändamål. Oftast brukar smältpunkten, elektriska ledningsförmågan, värmeledningsförmågan och töjbarheten minskas medan hållfastheten normalt förbättras.

92
Q

Vad är stål?

A

Stål kallas material som har grundämnet järn som huvudbeståndsdel och där kol är ett viktigt legeringsämne (understiger normalt 2%)

93
Q

Vilken typ av järn erhålls ur en masugn?

A

Råjärn

94
Q

Vad vill man uppnå vid färskningsprocessen?

A

Råjärn är sprött då de innehåller bland annat mycket kol, mangan och kisel. Den större delen av detta måste avlägsnas man oxiderar då de icke-önskvärda ämnen till motsvarande oxider.

95
Q

Vilka legeringsämnen är viktiga vid framställning av rostfritt stål?

A

Krom och nickel.

96
Q

Beskriv principen för kalldragning av stål. Vilka egenskaper får det kalldragna stålet?

A

Kalldragning innebär att man drar en stång (t.ex en ståltråd). Genom ett något för litet hål. På så sätt minskar stångens diameter under inverkan av både dragkraften och trycket från hålets kanter. Genom denna process ökar ämnets längd samtidigt som dess tvärsnittsarea minskar. Tråd- och rördragning utgör exempel på sådana processer.

97
Q

Hur härdas stål och vilka egenskaper får stålet?

A

Härdning kan enbart ske på stål som har en kolhalt större än 0.3% och syftet med härdningen är att göra stålet hårdare och mer hållfast. Ämnet upphettas till samma temperatur som vid normalisering, därefter kyls materialet i vatten.

Det värms upp och kyls sedan snabbt. Det blir hårdare och sprödare.

98
Q

Vad innebär seghärdning av stål? Vilka egenskaper får stålet?

A

Det är när man efter härdning gör en anlöpning (uppvärmning och kontinuerlig nedkylning), detta ger ett segt och hållfast stål

99
Q

Vad menas med ett svetsbart stål?

A

Ett material som kan svetsas utan speciella försiktighetsåtgärder och utan att de nämnda förändringarna skapar sprickbildningar.

100
Q

Beskriv principen för svetsning av stål.

A

De delar som skall förbindas med varandra smälter vid svetsningen samman med ett elektrodmaterial, som förbrukas. Temperaturen i ljusbågen uppgår till ett par tusen grader. Stålet smälter lokalt mycket snabbt och kyls därefter av det omgivande kalla materialet.

101
Q

Vad är kolekvivalenten och i vilket sammanhang används denna storhet?

A

Vid svetsning används kolekvivalenten för att förstå hur de olika legeringselement påverkar hårdheten hos stålet som svetsas

102
Q

Vad menas med omslagstemperaturen? När är denna intressant

A

Med omslagstemperatur menas den temperatur vid vilken man vid provningen får omväxlande höga och låga värden. Detta är övergången från ett segt till ett sprött brottbeteende.

103
Q

Hur och av vad tillverkas aluminium?

A

Med en kemisk process erhåller man aluminiumoxid från bauxit (en lera med 20-30% aluminium) I nästa steg framställs aluminium genom en smältelektrolys.

104
Q

Ungefär hur stor är energianvändningen vid tillverkning av aluminium? Hur stor är energianvändningen vid omsmältning av aluminium?

A

15 MWh per ton. Vid omsmältning krävs endast 5% av energin.

105
Q

Hur utförs strängpressning av aluminium?

A

Metallen värms upp till ca 500*C därefter sker strängpressning.

Strängpressning - Man använder sig av en matris vid vilken en kärna sitter fast. Kärnan går in i matrisens öppning och är utformad så att tomrum, som motsvarar profilens (stänger och rör), finns mellan kärna och matris sedan pressas den.

106
Q

Aluminium är en oädel metall. Trots detta har den god beständighet mot korrosion. Varför?

A

Aluminimum bildar ett spotnat tunt skyddande oxidskikt på metallytan, aluminiumoxiden är tät och till skillnad från de flesta andra metaller, en stark vidhäftning mot underlaget.

107
Q

Hur är aluminiums beständighet i alkaliska miljöer?

A

Aluminium korroderar i alkalisk miljö, t.ex i nygjuten betong.

108
Q

Vad är mässing?

A

Legering mellan koppar och zink. Zinkhalten är vanligen 15-40 viktprocent. Vid låg zinkhalt är mässingen röd, vid högre zinkhalt blir mässingen allt gulare.

109
Q

Vad är brons?

A

Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn (1-15%). Brons har låg smältpunkt, är relativ hård och lämpar sig väl för gjutning.

110
Q

Vad är ärg? När och hur bildas ärg?

A

Gröna, giftiga korrosionsprodukter på koppar eller kopparhaltiga legeringar. Ärg bildad under mångårig exponering kallas ofta grön patina och kan ge ett visst skydd mot fortsatt korrosion.

111
Q

Beskriv hur en trädstam är uppbyggd samt hur tillväxt och näringstransport sker i denna.

A

I mitten finns en märg, utanför denna finns kärnan och sedan splinten. Utanför detta har vi kambiumet, innerbarken och sedan ytterbarken. Näringstransporten sker i splinten.

112
Q

Vad är skillnaden mellan kärnved och splintved?

A

Kärnveden tar inte upp fukt lika lätt som splintveden och kan därför ha högre beständighet hos vissa träslag. Men de har samma hållfasthetsegenskaper.

113
Q

Vilka är träets huvudriktningar?

A

Tangentiell - Vinkelrätt mot fiberriktningen men parallellt med årsringarna.

Radiell - Vinkelrätt mot fiberriktningen och årsringarna.

Fiberriktning - Stammens längdriktning

114
Q

Beskriv uppbyggnaden av en träfiber

A

Ihåliga rör (2-6mm långa). Dessa är limmade tillsammans. Består av cellulosa, hemicellulosa och lignin.

115
Q

Vilka ungefärliga fuktkvoter har trä vid fällning, vid fibermättnadspunkten och vid normalt rumsklimat?

A

Fuktkvot vid:

  • Fällning: 30 % i kärnan och 130-150 % i splinten.
  • Fibermättnadspunkten: 23-30 %
  • Rumsklimat: 6-15 %
116
Q

Förklara varför korta virkesbitar torkar väesntligt fortare än långa.

A

Kortare fibrer –> Snabbare torkning

117
Q

Varför är det viktigt att välja rätt fuktkvot vid inbyggnad av virke?

A

För att det inte ska svälla/krympa efter byggnation.

118
Q

Beskriv hur hållfasthet, E-modul och fuktrörelse beror av fuktkvoten.

A

Hållfasthet - Minskar snabbt med ökad fuktkvot upp till 27%

E-modul - minskar upp till fibermättnadspunkten, därefter kontstant.

Fuktrörelse - Den ökar främst i tangentiell/radiell riktning och mindre i fiberriktningen (till fibermättnadspunkten)

119
Q

Träets hållfasthet påverkas av flera faktorer. Nämn 5 sådana och även hur träets hållfasthet påverkas.

A

Fiberstörningar och andra avvikelser från fiberriktningen - Hållfastheten är som störst i fiberriktningen.

Fuktkvot - Hållfastheten minskar med ökad fuktkvot upp till 27%

Temperatur - Ökad temperatur ger minskad hållfasthet

Densitet - Hållfastheten ökar med densitet.

Dimensioner - Med större dimension kan det vara svårare att bedöma virkeskvaliten. Den relativa hållfastheten kan därför lättare bestämmas hos mindre dimensioner. Virke med normala dimensioner och normala fel uppnår allmänt 2/3 av de små provkropparnas hållfastheter.

120
Q

Vilka kriterier används för att kvalitetsdeklarera trä efter hållfasthet?

A

kvistar, snedfibrighet, svampangrepp, sprickor, hål och form.

121
Q

I vilka hållfasthetsklasser indelas trä?

A

Med bokstaven C följ av ett siffervärde.

122
Q

Vad är limträ?

A

Med limträ menas konstruktionselement uppbyggda av ihoplimmade lameller, vanligtvis av gran. (Både raka och böjda element kan tillverkas)

123
Q

I vilka hållfasthetsklasser indelas limträ?

A

GL28 och GL30, Glulam, Glued laimnated timber.