Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

ByggMaterial > Byggmaterial > Flashcards

Byggmaterial Flashcards

1
Q

Vad behöver du bestämma/mäta för att kunna räkna ut skrymdensiteten hos en tegelsten?

A

Tegelstenens längd

Tegelstenens höjd

Tegelstenens bredd

Tegelstenens massa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Kapillärt vatten hittar man i porer i materialet

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

I material kan fukt endast transporteras i vätskeform

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Genom att krossa materialet till ett pulver och använda en pyknometer kan man bestämma materialets ——–?

A

Kompaktdensitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Skymdensiteten för granit, betong och lättbetong är ungefär samma, men kompaktdensiteten skiljer sig mycket mellan materialen.

A

Falsk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Fukt som bundits i små porer kan i vissa material finnas kvar i flera år.

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

När densiteten hos ett poröst material ökar, ökar också materialets hållfasthet

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Värmeledningsförmågan hos material är oberoende av materialens fukthalt.

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

För att få en hög värmeisoleringsförmåga bör isoleringsmaterialens porositet vara <50%.

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

En pyknometer används för att bestämma värmeledningsförmågan i ett material

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Kompaktdensiteten är —–
än skrymdenisteten.

A

Större

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Maler man materialet till ett pulver och använder en pyknometer kan man bestämma ——.

A

Kompaktdensitetetn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Det är mycket stor skillnad i kompaktdensitet mellan granit och mineralull

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Krypning och krympning är två namn på samma fuktrelaterade fenomen

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Säger man bara “densitet” menar man normalt skrymdensiteten

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Den “verkliga” densiteten
kallas också

A

Skrymdensitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vid en bestämd relativ fukthalt har alla material samma fuktkvot?

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Kemiskt bundet vatten räknas ej med när man bestämmer mängden byggfukt.

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Är materialets skrymdensitet och kompaktdensitet kända kan porositeten beräknas

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Ett öppet nätverk av porer i materialet motverkar frostsprängning.

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Varför innehåller vissa material vatten även efter att man torkat dem vid 100 oC under flera veckor?

A

Det kan finnas kemiskt bundet vatten (=kristallvatten) i materialet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Den relativa fukthalten i luft är oberoende av temperaturen

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vid 50% RF kan man räkna med att 50% av materialets massa består av vatten.

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Genom att använda hygroskopiska material minskar risken för problem med byggfukt.

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Ett poröst material får lägre hållfasthet men bättre isoleringsförmåga.

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Ett materials fuktkvot är en konstant som är oberoende av omgivningens förhållande.

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Förångningsbart vatten är kemiskt bundet i materialet

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Risken för frostskador blir större ju större diameter porerna i materialet har

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad menas med att ett material är hygroskopiskt?

A

Materialet drar spontant till sig fukt från omgivningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

eller lika stor som skrymdensiteten

A

Större än

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Små porer är bättre än stora för att undvika att vatten kapillärt sugs in i materialet.

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Torrdensiteten är vanligen högre än skrymdensiteten

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Fukttransport genom material kan inte ske i ångfasen

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Värmer man på ett material är kristallvattnet det första som avgår

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Torrdensiteten är oberoende av mängden fukt som kan absorberas av materialen.

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Poissons tal…

A

rör tvärkontraktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Amorfa material kännetecknas av…

A

brist på kristallinitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Sortera in byggnadsmaterialen utifrån om de är isotropa eller anisotropa : Trä, plåt, betong och glas

A

Isotropa byggnadsmaterial: betong och glas
Anisotropa byggnadsmaterial: plåt och trä

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vilken materialegenskap anges med den så kallade E-modulen?

A

Styvheten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Krypning sker…

A

vid en belastning under flytspänningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vilka är de tre (3) stora materialklasserna som olika byggnadsmaterial kan sorteras in under?

A

Metaller, Plaster och Keramer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Kryptalet är förhållandet mellan kryptöjningen och elasticitetsmodulen.

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Exempel på primärbindningar är…

A

jonbindning och kovalent bindning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Hookes lag kan skrivas…

A

Sigma=E*Töjning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Sortera materialen i rätt: Stål, Aluminium PVC, Trä, Porslin, Granit, armerad betong, betong, glasfiberarmerad epoxy.

A

metaller: Stål, Aluminium
polymerer: PVC, Trä,
keramer: Porslin, Granit
kompositer: armerad betong, betong, glasfiberarmerad epoxy.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Mellan två närliggande vattenmolekyler uppstår en…

A

vätebinding

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Ett materials termiska längdutvidgningbeskrivs av

A

beskrivs av alpa

48
Q

Rangordna materialklasserna efter deras styvhet. polymerer, kermaer, metaller

A

polymerer, metaller, keramer

49
Q

E-modulen ökar med

A

bindingstätheten

50
Q

Utmattningsbrott…

A

kan se vid sigma< flytspänningen

51
Q

Majsstärkelse i vatten beter sig…

52
Q

van der Waalsbindningar…

A

förekommer i polymerer

53
Q

Dislokationer…

A

underlättar plasticering.

54
Q

När E-modulen är hög tål materialet automatiskt höga laster.

55
Q

Krypdeformation…

A

är temperaturberoende

56
Q

Exempel på allotroper är…

A

grafit och diamant

57
Q

Kryptöjningen minskar när

A

ett material med högre smältpunkt väljs.

58
Q

Hur ändras temperaturen vid gjutning av betong när materialet börjar hårdna?

A

Temperaturen ökar

59
Q

Betong är beständigt mot baser, men inte mot syror.

60
Q

Du ska gjuta en pool i betong och det är viktigt att betongen blir så tät som möjligt, samt att den får en hög hållfasthet. Eftersom du är miljömedveten vill du välja en betong som leder till så låg klimatbelastning som möjligt. Hur gör du för att uppfylla allt detta?

A

Du använder cement där man tillsatt masugnsslagg, flygaska och siliastoff.Du vibrerar betongen för att få den så tät som möjligt. lågt vct

61
Q

vad kan hända med betong om den fryser innan den hunnit härda tillräckligt?

A

Det kan bildas sprickor i betongen vilket ger materialet en låg hållfasthet.

62
Q

Betong tål högre tryckspänningar än dragspänningar.

63
Q

Vid karbonatisering av betong förkolnar det kol som finns i materialet.

64
Q

Vid karbonatisering av betong förkolnar det kol som finns i materialet.

65
Q

Genom att tillsätta silikastoff och flygaska kan miljöbelastningen för cement minskas.

66
Q

Vid karbonatisering av betong avgår CO2

67
Q

Ett högre vct-tal ger en högre hållfasthet hos betongen.

68
Q

Vibrering av betong under gjutning ger en tätare betong.

69
Q

Förkortningen vct står för volymcementtalet

70
Q

Hållfastheten hos betong ökar om lufthalten minskar.

71
Q

När betongen precis är färdighärdad har den en mognadsålder på 0.

72
Q

Betong som nyligen härdat har ett pH som är kring 12,5 eller högre.

73
Q

Cement kan reagera med koldioxid från den omgivande luften och då sjunker pH i materialet.

74
Q

Eftersom betong är ett hårt material kan det inte krypa.

75
Q

Äkta hussvamp

A

bryter ner cellulosa

76
Q

En bräda som sågas ut centrerad kring stockens centrum

A

skålas inte vid torkning

77
Q

Vid u<uf är fuktrörelsen

A

ökande med u

78
Q

Kvoten mellan tangentiell och radiell svällning

A

ganska konstant för u<uf

79
Q

Fibermättnadspunkten

A

anger den fuktkvot över vilken fuktrörelsen är försumbar.

80
Q

Sträckgränsen för stål påverkas ej av härdningen.

80
Q

Det kan inte bildas kristallina korn i metaller.

81
Q

Stål måste vara fritt från kol för att kunna svetsas

82
Q

Redan vid temperaturer kring 500 oC börjar stålets mekaniska egenskaper påverkas

83
Q

Mässing och brons har högre kopparhalt än ren kopparplåt

84
Q

Rostfritt stål kan aldrig rosta.

85
Q

Rostfritt stål legeras bland annat med nickel och krom.

86
Q

En hög E-modul innebär att en metall kan töjas mycket innan brott

87
Q

Metaller är generellt dåliga värmeledare jämfört med material från de andra materialklasserna

88
Q

Stål kan inte bli sprött eftersom det är en metall.

89
Q

Höga halter legeringsämnen kan leda till att materialet vid svetsning härdar och blir sprött kring svetsfogen

90
Q

Genom att kraftigt kyla kring svetsfogen minskar risken att stålet kring fogen härdar

91
Q

Kromoxid skyddar ytan på rostfritt stål, men repas skiktet förstörs rostskyddet permanent.

92
Q

Valsning är en process för att foga ihop två stålreglar

93
Q

Genom att legera stål undviker man att materialet kristalliserar

94
Q

Utvinningen av aluminium ur mineraler är mer energikrävande än motsvarande framställningen av stål

95
Q

Det är stor skillnad på kompaktdensiteten och skrymdensiteten hos stål

96
Q

När ett stål mjuknar (t ex efter värmebehandling) blir det samtidigt sprödare

97
Q

Koppar som byggnadsmaterial har en mycket lång livslängd.

98
Q

Smältpunkten för aluminium är högre än smältpunkten för stål

99
Q

Vid kallvalsning av stål minskar mängden dislokationer och stålet mjuknar.

100
Q

Nickel och krom är vanliga legeringsämnen i rostfritt stål.

101
Q

Aluminium har lägre densitet än stål.

102
Q

Vid ståltillverkning behöver man rena bort allt kol för att nå en hög brottstyrka.

103
Q

Vid ståltillverkning används värmebehandlingar för att få rätt mekaniska egenskaper

104
Q

Metaller kan bli spröda vid låga temperaturer

105
Q

Hållfastheten hos stål påverkas av om stålet är varmvalsat eller kallvalsat

106
Q

Allt järn som får sin form genom en gjutprocess kallas gjutjärn.

107
Q

En svetsfog som blivit spröd har mindre risk att spricka när den utsätts för belastning

108
Q

Vid svetsning kan man undvika oxidbildning genom att använda en skyddsgas

109
Q

Vid svetsning kan man alltid försumma värmepåverkan eftersom svetsning är en mycket snabb process

110
Q

Det kan byggas in spänningar kring svetsfogar pga att materialet delvis omvandlas vid svetsningen

111
Q

Alla stål har en mycket god svetsbarhet

112
Q

Ett kallbearbetat stål kan efter svetsning ha mjuknat kring fogen

113
Q

Värmer man långsamt upp en metall börjar det bildas många små korn inne i metallen

114
Q

Aluminium och koppar är exempel på två metaller som är omöjliga att härda.

ByggMaterial (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions