Bordieu -23 Uppsala Universitet

Question 1

Prosopografi?

Answer 1

Is also known as kollektivbiografi, involves collecting data from multiple sources and creating a list of characteristics to analyze differences.

Question 2

Korrespondensanalys?

Answer 2

Korrespondensanalys is a statistical method used to identify patterns in qualitative variables and create maps of fields.

Question 3

Regressionsanalys?

Answer 3

Regressionsanalys focuses on correlations between variables to explain phenomena, while korrespondensanalys explores social relations within social groups or classes.

Question 4

Klassificerande praktiker?

Answer 4

Klassificerande praktiker refers to labeling practices, where individuals are classified based on certain attributes or symbols.

Question 5

Fält (fields) ?

Answer 5

Fält (fields) are self-sufficient and autonomous regions where individuals interact, compete, and cooperate within shared interests.

Question 6

Fält can be divided into?

Answer 6

Fält can be classified or institutional, such as the education system, where hierarchies are determined by cultural and economic capital.

Question 7

Maktens fält?

Answer 7

Maktens fält (field of power) helps understand how power and influence are exerted by elites and upper classes.

Question 8

Sociala rummet (social space)?

Answer 8

Sociala rummet (social space) refers to the arrangement of social groups and classes based on their lifestyles and characteristics.

Question 9

Grounded theory/ kampfält/kraftfält?

Answer 9

Grounded theory involves developing theories and concepts based on data analysis, while kampfält and kraftfält focus on the conflicts and power dynamics within fields.

Question 10

Vad är existensbetingelser?

Answer 10

Svar: Existensbetingelser är de förutsättningar och faktorer som behövs för att något ska kunna existera eller fortgå.

Question 11

Fråga: Vad är strategier enligt Bourdieu?

Answer 11

Svar: Strategier är handlingar och beteenden som vi utför för att skydda och bevara värdet av våra tillgångar och positioner. Det handlar inte bara om medvetna val, utan även om omedvetna vanor och drivkrafter. Syftet är att försvara eller förbättra vår position i samhället och undvika att våra tillgångar blir värdelösa. Det kan innebära att välja vissa utbildningar eller följa vissa normer och beteenden. I ett socialt fält är de som har mest tillgångar och resurser från början ofta privilegierade och samlas i specifika sociala rum, medan de med begränsade resurser blir osynliga och marginaliserade.

Question 12

Fråga: Vad är skillnaden mellan sociala fältet och sociala rummet?

Answer 12

Svar: Sociala fält är autonoma områden där individer interagerar och konkurrerar inom gemensamma intressen och regler. Sociala rummet handlar om fördelningen av sociala grupper och klasser baserat på deras egenskaper och livsstilar.

Question 13

Vad är existensbetingelser?

Answer 13

Svar: Existensbetingelser är de förutsättningar och faktorer som behövs för att något ska kunna existera eller fortgå.

Question 14

Möjligheternas rum (room of possibilities)

Answer 14

Möjligheternas rum (room of possibilities) relates to the various options and opportunities available within a given field.

Question 15

Bourdieu’s approach to the fields?

Answer 15

Bourdieu’s approach combines the analysis of social fields and the possibilities within those fields to provide a comprehensive understanding of social phenomena.

Question 16

Foucault’s diffrence in perspective?

Answer 16

Foucault’s focus is on discourse analysis and understanding how discourses are shaped, while Bourdieu emphasizes the influence of social fields on individual experiences.

(Sista från Bordieu FL’S)

Question 17

Fråga: Vad är habitus enligt Bourdieu?

Answer 17

Fråga: Vad är habitus enligt Bourdieu?
Svar: Habitus är ett förkroppsligat kapital som består av våra kunskaper, åsikter och insikter. Det är en inkorporerad disposition och uppfattning om rummet och hur vi är preparerade att agera. Habitus är en inristad känsla för heder och erkännande av relevanta grupper. Det skiljer sig från andra former av kapital genom att det handlar om vårt inre sinne och vår inre disposition. Det är det primära att förstå i Bourdieus analys och inte bara att kunna återberätta historier eller exempel.

Question 18

Fråga: Vad är kritiken mot Bourdieus syn på identitet?

Answer 18

Svar: Enligt kritikerna kolliderar Bourdieus syn på identitet med traditioner som betonar medvetna val och individualism. Bourdieu anses vara deterministisk och underskatta betydelsen av individuella intentioner och val. Han betonar de sociala strukturernas makt över oss och ifrågasätter det ökade valet som framhålls av andra sociologer som Illouz och Beck. Bourdieus forskning visar att det inte finns en enhetlig livsstil bland samhällsklasser trots massmedias påverkan. Kritikerna ifrågasätter om valet verkligen är fritt och menar att det snarare är begränsat och påverkat av socialt ursprung.

Question 19

Vad avsåg Bourdieu med “kulturellt kapital”? Svara med en eller ett par meningar.

Answer 19

Kulturellt kapital är den kapitalform som vid sidan av det ekonomiska kapitalet är det mest
betydelsefulla.

I det franska samhället innebar det kunskaper och tillgång till finkulturen,exempelvis konst och litteratur.

Vad det kulturella kapitalet består av varierar beroende på
hur samhället och det sociala rummet ser ut.

I dagens samhälle kan man till exempel tänka
sig att kroppsvård och utseende är ett viktigt kapital. Kapital avser en tillgång som är gångbar på ett visst fält - i detta fall de kulturella fälten.

Question 20

Autonomi ? I sociologin gällande fält.

Answer 20

Autonomi innebär att olika fält delar samma struktur. Delfält i ett större fält delar struktur
med delfälten inom det större fältet, till exempel det litterära fältet inom det kulturella fältet.
Det finns möjlighet till ompositionering och rörelse inom varje fält, men det finns också ett
ramverk som begränsar denna rörelse - man måste alltid följa fältets regler.

Question 21

undersökningarna av det ”sociala rummet” i Frankrike på 1960-talet utforskade Pierre Bourdieu
och hans medarbetare hur smaken skilde sig åt mellan olika sociala grupper. Resonera med
utgångspunkt i dessa analyser om hur olika ”habitus” hänger ihop med – och i viss mån förklarar
– olika ”livsstilar”.

Answer 21

Habitus kan förklaras som ett förkroppsligat kapital. Hållningar, smaker och yttringar - olika
delar som alla hänger ihop med livsstilen - kan vara exempel på hur habitus yttrar sig. Den
karta över det sociala rummet som Bourdieu gjorde visar (1.) vad folk hade för smak,
intressen och hobbys och (2.) vad folk hade för inkomst, arbete, antal barn. Han gjorde dessa
två undersökningar en i taget och lade sedad ihop dem, för att se hur dessa två variabler
korrelerade. På den vänstra sidan av kartan fick han det kulturella kapitalet och på den högra
sidan det ekonomiska. Ju längre ner på kartan desto mer kapital och tvärtom. Detta visar och
blir ett slags bevis och en utgångspunkt för Bourdieus teorier om kapital, tillträde till fält och
positioner. Eftersom habitus formas under uppväxten och i hög grad är beroende av
uppväxtmiljö och omgivning, och eftersom habitus yttrar sig genom smak, intressen och
hobbys så är det inte konstigt att vissa sociala grupper liknar varandra och andra skiljer sig åt.
Familjer och individer försöker genom mer eller mindre medvetna strategier bevara och
tillskansa sig kapital utifråm tillgångar de har. De omedvetna strategierna styr postioner och
tillgångar - men yttrar sig snarare i livsstil och smak. Positionerna påverkar tillgångarna och
tillgångarna och tillgångarna påverkar positionerna - men generellt sett kan man säga att det
är svårt att förflytta sig särskilt mycket i det sociala rummet, för att gå från botten till toppen
krävs en obruten följd framgångar. Även om folk skulle flytta sig så skulle positionerna finnas
kvar - och habitus som avgör positionen skulle yttra sig genom smak och livvstil.
Besvarad.

Question 22

Giddens: ontologisk trygghet & tillit?

Answer 22

Ontologisk trygghet:
- Känsla av sammanhang mellan världen och jaget, grundlagd genom tidig barndom och tillit till omsorgspersoner.
- Skyddar mot existentiell ångest och upprätthåller en skyddande åtgärd för att hantera risker.

Tillit:
- Nödvändig tillit till samhällets expertsystem och system för att hantera kunskap och ansvar.
- Viktig i ett risksamhälle med globala högkonsekvensrisker och reflexivitet.

Hot mot ontologisk trygghet:
- Ökande risker och reflektivitet ifrågasätter ontologisk trygghet och skyddshinnan.
- Exempelvis klimatförändringar som överväldigande risk som kräver tillit till expertsystem och skyddande åtgärder.

Question 23

Vad är Skeggs centrala poäng när hon talar om mobilitet i relation till klass?

Answer 23

Skeggs centrala poäng om mobilitet i relation till klass:
- Mobilitet kan vara vilseledande och inte nödvändigtvis leda till en verklig förändring av klasspositionen.
- Samhället fortsätter att reproducera och förstärka ojämlikheter trots individuell mobilitet.
- Klassidentiteten och sociala hierarkier påverkar fortfarande individens möjligheter och upplevelser, oavsett mobilitet.

Question 24

Bourdieus “omvända ekonomi”?

Answer 24

Bourdieus “omvända ekonomi” är en term som beskriver de sociala och symboliska resurser som inte följer den traditionella ekonomins logik. Dessa resurser är mest framträdande inom kulturella och sociala sfärer och inkluderar symboliskt kapital som kulturellt kapital och socialt kapital. Den “omvända ekonomin” är “omvänd” eftersom den bygger på andra principer än monetära värden och är baserad på sociala relationer, kunskaper och estetiska koder istället för pengar.

Question 25

Vilken kritik framför Skeggs mot Giddens och Becks syn på reflexivitet och individualism?

Answer 25

• Skeggs kritiserar Giddens och Becks för att de överskattar individers autonomi och reflexivitet.
• Hon menar att deras perspektiv bortser från hur sociala ojämlikheter och strukturer påverkar individens handlingsutrymme.
• Skeggs ifrågasätter att individen skulle vara den främsta aktören i att forma och förändra samhället, och betonar istället betydelsen av samhällsstrukturer och maktrelationer.
• Hon menar att individualismen i deras perspektiv leder till en avpolitiserad syn på sociala problem och ojämlikheter.
• Skeggs betonar behovet av att inkludera en kritisk analys av makt och strukturer i förståelsen av reflexivitet och individualism.