Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Statsvetenskap A Moment 2 > Bok 1 Kap 1 - 4 > Flashcards

Bok 1 Kap 1 - 4 Flashcards

1
Q

Vad är det svenska politiska systemets yttersta mål?

A

Systemets yttersta mål är att förverkliga folkviljan. Inte någon enskild person, utan majoriteten av folket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Tre demokratiska tekniker?

A
  1. Åsiktsrepresentativitet
  2. Parlamentarism
  3. Beslutsförverkligande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur regleras det politiska systemet?

A

Systemet regleras utifrån grundlagarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka är grundlagarna? (Fullständiga Namn)

A

Regeringsformen (RF)
Successionsordningen (SO)
Tryckfrihetsförordningen (TF)
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka är grundlagarna? (Förkortningar)

A

(RF) Regeringsformen
(SO) Successionsordningen
(TF) Tryckfrihetsförordningen
(YGL) Yttrandefrihetsgrundlagen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

När skedde senaste ändringen till grundlagen?

A

Senaste ändringen skedde 2011

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad ändrades vid senaste grundlagsändringen?

A

I senaste ändringen klargjorde man språket och skrev om språket i lagarna så de blev mer könsneutrala.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är det för skillnad mellan vanliga lagar och grundlagar?

A

Det är andra regler som gäller när man ska ändra dem.

Vanliga lagar får inte strida mot grundlagarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

När blev Sverige demokratiskt?

A

Beror på vad man anser som demokratiskt…

1905 fick alla män allmän rösträtt

1920 fick alla kvinnor allmän rösträtt, 1921 var första valet som kvinnor fick delta i.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är regeringsformens ”grundbultar?”

A
  • Representativ demokrati
  • Parlamentarism
  • Monarki
  • Kommunalt självstyre
  • Rättsstaten
  • Fri åsiktsbildning
  • Värderingar angående politiskt innehåll
  • Minoritetsskydd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är parlamentarism?

A

Parlamentarism innebär att att landets/folkets makt utövas utifrån riksdagen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Innan parlamentarism, varifrån utövades landets/folkets makt?

A

För utövades makten utifrån konungen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad hände med monarkin vid 1970?

A

Monarkin blev ännu mindre viktig. Statschefen (kungen) har ingen makt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad innebär kommunalt självstyre?

A

Kommunen styr över sina egna angelägenheter som sjukvård och skola.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad innebär rättsstaten?

A

Rättsstaten innebär att den offentliga makten utövas under/efter lagarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innebär minoritetsskydd?

A

Minoritetsskydd innebär att man försöker bevara minoriteters kultur, levnadsätt.

Detta inkluderar även religiösa minoriteter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Exempel på en lag/institution som utövar minoritetsskyddet.

A

Sametinget är en institution som ska bevara samernas kultur och levnadsätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Varför förekommer fri- och rättigheter nästan först (kap 2) i regeringsformen?

A

Fri- och rättigheter lägger en bas för resten av regeringsformen och en grund för det politiska systemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka är det grundläggande fri- och rättigheter i regeringsformen?

A
  • Opinionsfriheter
  • Rättigheter till i icke-inblandning
  • Kroppsliga
  • Rättsliga
  • Äganderätten
  • Och övriga rättigheter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är opinionsfriheter?

A
  • Yttrandefrihet
  • Informationsfrihet
  • Mötesfrihet
  • Demonstrationsfrihet
  • Föreningsfrihet
  • Religionsfrihet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad innebär yttrandefrihet?

A

Att man får yttra vilken åsikt man vill utan att straffas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad innebär informationsfrihet?

A

Informationsfrihet betyder att man har rätt till tillgång till all statlig information (som inte blivit hemligstämplad eller kan skada staten eller personer).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad innebär mötesfrihet?

A

Mötesfrihet innebär att man får samlas i stora grupper och möta vem man vill utan att straffas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad innebär demonstrationsfrihet?

A

Demonstrationsfrihet innebär att man får fredligt demonstrera sin sak eller ideologi utan att straffas.

Men demonstrationer måste vara ”bokade.” Annars har polisen rätt att stoppa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad innebär föreningsfrihet?

A

Föreningsfrihet innebär att man får gå med i vilken förening man vill oavsett föreningens mål, budskap mm. Utan att straffas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad innebär religionsfrihet?

A

Religionsfrihet innebär att man får utöva vilken religion man vill utan att bli straffad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är rättigheter till icke-inblandning?

A

Det betyder att man inte ska känna sig tvingad att vara med i politiska rörelser eller organisationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är kroppsliga rättigheter?

A

Det är förbud dödsstraff, tortyr och landsförvisning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är rättsliga rättigheter?

A

Det är rätten att få sin sak (prövad) inför domstol.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad innebär äganderätten?

A

Det innebär att man har rätt att få äga egendom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Exempel på övriga rättigheter…

A
  • Förbud mot diskriminering pga kön eller etnicitet

* Rätten till fri forskning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är en relativ rättighet?

A

Det är en rättighet som gäller alltid förutom i speciella situationer.

T.ex. kroppsvisitation av en polis är ett specialfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad är en absolut rättighet?

A

Det är rättigheter som aldrig får brytas…

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vem är statschefen?

A

Kungen/regenten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad har statschefen för uppgifter?

A
  • Öppna riksdagen
  • Ämbetstal
  • Informations konselj
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vem har följande uppgifter?
• Öppna riksdagen
• Ämbetstal
• Informations konselj

A

Kungen/regenten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är en informations konselj?

A

Statsministern informerar regenten om statligt förhållande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Kan kungen straffas?

A

Nej.

Kungen har straffrihet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Har hela kungafamiljen straffrihet?

A

Nej.

Endast kungen/regenten har det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vad är förordningar?

A

Instruktioner/ preciseringen för myndigheter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vilka typer av folkomröstningar finns det?

A

Rådgivande och beslutande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Varför lämnar man över beslut till folket i folkomröstningar?

A

För att få en direkt åsikt från folket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vilka typer av domstolar finns det?

A

Allmänna och Förvaltning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vilka domstolar ingår i den allmänna avdelningen?

A
  • Högsta Domstolen (HD)
  • Hovsrätten
  • Tingsrätten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vilka domstolar ingår i förvaltnings avdelningen?

A
  • Högsta förvaltningsdomstolen
  • Kammarätten
  • Förvaltningsrätten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vilket område jobbar den allmänna domstolen med?

A

Bråk mellan medborgare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vilket område jobbar förvaltningsdomstolen med?

A

Bråk mellan medborgare och myndighet

T.ex. skatteverket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vad är det kommunala skatteutjämningssytemet?

A

Rika kommuner ger pengar till fattigare kommuner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Hur utses riksdagen?

A

Genom fria, hemliga och direkta val.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Principer till val till riksdagen?

A
  • Allmän och lika rösträtt
  • Partival + Personval
  • Valkretsindelning
  • Proportionalitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

När fick män allmän rösträtt?

A

1911

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

När fick kvinnor allmän rösträtt?

A

1918/1920

1921 - första valet kvinnor fick delta i

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Vad innebär personval?

A

På valsedeln kan man rösta på en specifik person.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Om en person i ett personval får 5 eller mer % av rösterna, vad händer då?

A

Personen ”hoppar” till första plats på listan och får en riksdagsplats.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Vad behöver en person få för att bli personvald?

A

Få 5 eller mer % av rösterna.

56
Q

Hur många valkretsar har vi i Sverige?

A

29st

57
Q

Hur delas valkretsarna in?

A

Följer länsindelning.

• Dock fler i Stockholm

58
Q

Varför har Stockholm flera valkretsar?

A

För att fördela mandaten efter population.

59
Q

Hur många mandat finns det?

A

349st

60
Q

Vad innebär proportionalitet i riksdagsval?

A

Mandaten delas in proportionellt utifrån rösterna.

61
Q

Vad är utjämningsmandat?

A

Mandat som kan delas ut vid speciella tillfällen.

62
Q

Hur / När används utjämningsmandat?

A

Det används för att det ska blir mer rättvist för små partier.

63
Q

Hur många procent av rösterna måste ett parti ha för att vara med i riksdagen?

A

Minst 4% av rösterna.

64
Q

Får man överklaga ett val?

A

Ja.

65
Q

Vem får överklaga ett val?

A

Alla som är röstberättigade.

66
Q

Vilken tidsregel gäller för överklagande av val?

A

Det måste ske inom 10 dagar efter valet.

67
Q

Vad händer oftast då ett överklagande av val går igenom?

A

Bara den påverkade valkretsen gör ett omval / omröstning.

68
Q

Vad utmärker den svenska riksdagen i form av kön?

A

Svenska riksdagen är ett av världens mest jämställda parlament.

69
Q

Vad är riksdagens uppgifter?

A
  • Lagstiftning
  • Utse regering
  • Utöva finansmakten
  • Granska regeringen
  • Granska förvaltningen
70
Q

Vad är riksdagens viktigaste uppgift?

A

Att stifta nya lagar.

• Lagstiftning

71
Q

Vad innebär finansmakten?

A

Riksdagen godkänner hur landets pengar ska hanteras/fördelas.

Bestämmer skatter och inkomster

72
Q

Hur utses en ny budget?

A

Dåvarande regering lägger fram ett förslag till riksdagen.

73
Q

Hur får riskdagen regerings budgetförslag?

A

Via budgetpromenaden.

74
Q

Vid bestämningen av en ny budget, vad är processen?

A

Riksdagen kollar på det hela och går sedan in och kollar på detaljerna

  1. Hela 2. Detaljerna
75
Q

Vad händer om det blir en kris efter att en budget fastslås?

A

Budgeten kan ändras, men detta är väldigt ovanligt.

76
Q

Vad menas med granskningsmakten?

A

Riksdagen kan granska/se till att regeringen håller sig till reglerna/lagarna.

77
Q

Om riksdagen anser att regeringen inte uppehåller sig till reglerna/lagarna, vad händer då?

A

Riksdagen lämnar in kritiska klagomål.

Kan gå till misstroendeförklaring.

78
Q

Vad är regeringsfrågor?

A

Riksdagens frågor till regeringen.

Frågor till specifik minister i regeringen.

79
Q

Vad är interpellationer till för?

A

Riksdagens granskningsmakt.

Till för att se till att regeringen uppför sig.

80
Q

Vad är en interpellationsdebatt?

A

Ministern svarar på interpellationsfrågan i kammaren.

Har sedan en dialog med frågeställaren.

81
Q

Vad är skillnaden mellan regeringsfrågor och interpellationer?

A

Interpellationer slutar med interpellationsdebatt i kammaren.

Regeringsfrågor är bara skriftliga frågor.

82
Q

Hur utövar riksdagen granskningsmakten på förvaltningen?

A

Via Justitieombudsmannen eller riksrevisionen.

83
Q

Vad gör justitieombudsmannen?

A

Lägger fram kritik eller vägledande uttalanden till förvaltningar som inte uppför sig.

84
Q

Justitieombudsmannen är inte bara en person, hur många är det?

A

4st arbetar dom Justitieombudsman(en).

85
Q

Vad gör riksrevisionen?

A

Granskar myndigheter utifrån deras effektivitet.

Hur uppehåller sig myndigheten utifrån deras riktlinjer?

86
Q

Hur är riksdagen organiserad?

A

Riksdagen består av kammaren och utskotten.

87
Q

Varför har man utskott?

A

För att dela på uppgifter.

Alla kan inte arbeta med allt.

88
Q

Vad är fackutskottsprincipen?

A

Man delar upp utskott efter områden.

T.ex. försvaret, vård, utbildning eller socialförsäkring.

89
Q

Hur många ledamöter finns det i ett utskott?

A

17st.

90
Q

Vem utser vilka ledamöter som får sitta i utskotten?

A

Riksdagspartierna

91
Q

Vad bestämmer vilka och hur många från varje parti som får sitta i utskotten?

A

Antalet platser i ett utskott utgår proportionellt efter antalet riksdagsmandat.

92
Q

Vem accepterar utskottens beslut?

A

Riksdagen

93
Q

Hur många utskott finns det i riksdagen?

A

15st

94
Q

Vad är utskottens uppgifter?

A
  • Behandla regeringens propositioner
  • EU bevakning
  • Följa kunskapsutveckling
95
Q

Vad gäller för att en regering inte ska bildas eller sitta kvar?

A

En majoritet emot regeringen.

96
Q

Vilka är de parlamentariska mekanismerna?

A
  • Misstroendeförklaring
  • Utlysande av av extra val
  • Regler för regeringsbildning
97
Q

Vart riktats misstroendeförklaringar?

A

Mot statsministern eller en specifik minister

98
Q

Om riksdagen vill misstroende-förklara hela regeringen, hur går det till?

A

Riksdagen behöver endast misstroende-förklara statsministern.

99
Q

Hur många ledamöter krävs det för att påbörja en prövning/undersökning för misstroendeförklaring.

A

35st ledamöter behövs.

100
Q

Om statsministern misstroendeförklaras, vad händer då?

A

Regeringen faller, och en ny måste utses.

101
Q

Vad händer om en specifik minister misstroendeförklaras?

A

Ministern blir sparkad och blir ersatt.

102
Q

Hur många personer/ministrar har blivit misstroendeförklarade?

A

0st

103
Q

Ingen minister ellr person har blivit misstroendeförklarad, men den regeln har ändå varit effektiv, hur funkar det?

A

Bara hotet av att bli misstroendeförklarad är tillräckligt för ministrar att avgå.

104
Q

Varför skulle en regering vilja utlysa ett extra val?

A

För att regeringen kan anta att den inte har riksdagens förtroende.

105
Q

Stefan Löfven hotade med utlysande av extra val, vad var det som förhindrade detta?

A

Decemberavtalet.

106
Q

Vad är nytt, gällande riksdagen och statsministerns förhållande, sedan 2011?

A

Riksdagen kan rösta bort en statsminister?

107
Q

När var första gången som riksdagen röstade bort en statsminister?

A

2018, Stefan Löfven

108
Q

Vad är stegen i regeringsbildningsprocessen?

A
  1. Regering, Avskedsansökan
  2. Talmannen, sonderar terrängen
  3. Talmannen, lägger fram förslag på ny statsminister
  4. Beslut, riksdagen beslutar
  5. Statsministern, bildar regering, samlar ministrar
  6. Regeringensförklaring, arbetet börjar
109
Q

Vad är första steget i regeringsbildningsprocessen?

A

Regeringen lämnar in avskedsansökan.

110
Q

Får statsminister (regeringen) lämna in en avskedsansökan när som helst under mandatperioden?

A

Ja.

111
Q

Måste inlämnande av avskedsansökan föregåtts av val?

A

Nej.

112
Q

Vad är andra steget i regeringsbildningsprocessen?

A

Talmannen sonderar terrängen

113
Q

Vad gör talmannen när han ”sonderar terrängen”?

A

Bjuder in partiledarna och pratar om regeringsfrågan.

Om partiledaren är villig att skapa regering + att de har stöd från andra partier.

114
Q

En ny budget proposition måste läggas fram innan ett visst datum, vem lägger fram en ny budget om ingen ny regering bildats?

A

Övergångsregeringen.

115
Q

Hur utses en övergångsregering?

A

Utses inte, övergångsregeringen är förra regeringen.

116
Q

Är talmannen opartisk?

A

Nej.

Beror dock på talmannen själv.

117
Q

Kan talmannen misstroendeförklaras?

A

Nej.

118
Q

Vad är tredje steget i regeringsbildningsprocessen?

A

Presentation av förslag.

Talmannen annonserar statsministerkandidaten.

119
Q

Vad är det fjärde steget i regeringsbildningsprocessen?

A

Riksdagsbeslut om statsministerkandidat.

120
Q

Hur många statsminister förslag får en talman lägga fram?

A

4st.

121
Q

Vad händer om det fjärde statsminister förslaget inte accepteras?

A

Då blir det omval.

122
Q

Vad är det femte steget i regeringsbildningsprocessen?

A

Utfärdande av förordnade.

Statsministerkandidaten blir accepterad som statsminister.

Statsministern samlar ministrar till sin regering.

123
Q

Vad är det sjätte och sista steget i regeringsbildningsprocessen?

A

Regeringsförklaring.

Regeringens arbete fördelas och arbetet börjar.

124
Q

Vad innebär negativ parlamentarism?

A

Krävs ej majoritet FÖR att skapa regering.

Endast en majoritet EMOT kan stoppa regeringsbildning.

125
Q

Varför har Sverige negativ parlamentarism?

A

Sverige vill ha snabba och effektiva regeringsbildningsprocesser.

126
Q

Vad är regeringens uppgifter?

A
  • Initiativrätt, lag- och Budgetfrågor
  • Verkställa riksdagens beslut.
  • Utfärda förordningar
  • Chef för statsförvaltningen
  • Utrikespolitiken, med hjälp av riksdagen
  • Prövning av överklaganden och förvaltningsbeslut
127
Q

Hur ser regeringens organisation ut?

A

Regeringskansliet

  • Statsrådsberedningen (SB)
  • Departementen
  • Förvaltningskontor
128
Q

Vad gör statsrådsberedningen?

A

Administrerar regeringssammanträden

129
Q

Vad gör departementen?

A

Det konkreta arbetet när det gäller politiska områden.

T.ex. Socialdepartementet hanterar sjukvårdsfrågor…

130
Q

Hur många departement finns det?

A

Just nu, 10st.

Finns ingen gräns hur många departement en regering får ha. Mängden departement beror på regeringen.

131
Q

Vad innehåller departementen?

A

Kommittéer.

132
Q

Vad gör kommittéerna?

A

Hanterar utredningar. SOU:n.

133
Q

Vad har kommittéernas utredningar för samlingsnamn?

A

SOU, Sveriges Offentliga Utredningar.

134
Q

Hur är departementens organisation uppbyggd?

A

Bara en departement chef.
En politisk stab som hjälper chefen/ministern.
Opolitiska tjänstemän.

135
Q

Kan en minister vara chef för flera departement?

A

Ja.

136
Q

Vad är faserna i lagstiftningsprocessen?

A
  1. Initiativfas
  2. Beredningsfas
  3. Beslutsfas
137
Q

Vad avses med fackutskottsprincipen i anslutning till riksdagens organisation?

A

Ett utskott inom olika ämnen handlägger ärenden, vare sig det gäller lagstiftning.

Statsvetenskap A Moment 2 (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions