Blandat Flashcards
Vad är psykologi?
Sammanfattat så är Psykologi läran om själen, eller läran om människans beteende. På engelska,
“The science of mind, brain and behaviour”
Psykologi som vetenskap är en empirisk sådan sen den blev självständig från filosofin vid 1800-
talets mitt.
Beskriv behavoristiska perspektivet, styrkor, svagheter, viktiga grundare
Fokuserar på inlärning och hur vi är formade av miljön. Man är mer intresserad i beteende än
sinne.
Styrka: Grundas i att observera beteende och därmed definierar psykologiska koncept med
objektivitet, samla in data och information.
Svagheter: Limiterande. Subjektivt ämne då man är mer intresserad av beteende än sinne och
tänk.
John Watson (little Albert)
Ivan Pavlov
F skinner
Beskriv biologiska perspektivet, styrkor, svagheter
Fokuserar på funktioner och strukturer i hjärnan och nervsystemet. Där man är intresserad att se
hur de influencerar och integrerar med våra psykologiska tillstånd.
Styrkor: Kopplar psykologiska koncept med den mer väletablerade biologiska vetenskapen.
Svagheter: En fara att psykologiska koncept reduceras till en nivå av de biologiska.
Beskriv kognitiva perspektivet, styrkor, svagheter
Fokuserar på de interna processerna som bland annat omfattar; hur man lär sig, kommer ihåg,
löser problem och fattar beslut. Det vill säga hur vi uppfattar och förstår vår omvärld.
Styrkor: En stor grad av mentala processer och beteenden kan studeras
Svaghet: Fokus på kognition med bekostnad av andra aspekter av det mänskliga sinnet, t ex hur
integrerar kognition med känslor?
George Miller
Beskriv humanistiska perspektivet, styrkor, svagheter
ideografiskt
Fokuserar på godheten, unikheten och potentialen hos människor. Positiva aspeker i psykologi där
man lyfter fram viktigheten i subjektiv erfarenhet. Fri vilja. Ser människan som helhet. Var en stark
röst för att argumentera för viktiga delar och koncept som ibland har ignorerats av andra aspekter.
Styrkor: Betonar viktigheten av subjektiv erfarenhet, att människor är unika och positiva aspekter i
psykologi.
Svagheter: Motvillig, eller inte kan göra testbara prediktioner och producerar inte replikbara/ eller
lätt mätbara resultat.
Psykodynamiska perspektivet
Fokuserar på de omedvetna krafterna som spelar roll i mänskligt tänkande, personlighet och
beteende. Freud menade att de omedvetna krafterna kan påverka oss mest. Han la till grunden till
psykodynamikernas synsätt. Enligt Freud består personligheten av tre delar: detet, jaget och
överjaget.
Styrkor: Betonar unikheten och viktigheten med barndomsminnen/erfarenheter för senare
personlig- och mental hälsa.
Svagheter: Svårt att testa och hitta bevis för då man fokuserar på omedvetna aspekter. Också dels
för att det är baserat på kliniska fallstudier
Freud, jane pinet, melanie clain?
Vad är en teori?
En vetenskaplig teori är sammanhängande system av definitioner, påståenden och/eller
antaganden. De förklarar företeelser av något slag och systematiserar vår kunskap av dem =
Tillsammans ger en möjlig förklaring till ett observerat fenomen och ger upphov till testbara
prediktioner.
En teori utgår alltså från vunna erfarenheter och kunskaper
En modell är på det sätt verkligheten beskrivs - förenklad och
Vad är en modell?
En modell är på det sätt verkligheten beskrivs - förenklad och strukturerad bild av verkligheten.
Forskningsfråga?
En forskningsfråga är en fråga som forskningen idag inte kan besvara, men
som man gärna skulle vilja ha ett svar på. Frågorna kan vara generella och omfattande. Forskaren
besvarar forskningsfrågor genom att göra undersökningar som gör det möjligt att dra hållbara
slutsatser.
En forskningsfråga ska vara: * Testbar
* Intressant
* Leda till ny kunskap (eller replikera tidigare fynd)
Psykologins generella syften?
- Beskrivning (av forskningstema) - att avgränsa specifika teman för vetenskaplig analys
- Prediktion - Att kunna förutsäga psykologiska händelser
- Förklaring - Att kunna säga varför ett psykologiskt fenomen inträffar, att kunna specificera den
mekanism som gör att fenomenet uppträder. Varför, hur? När det förekommer förklaringar på
olika nivåer kallas till multikausalitet. - Kontroll - Att påverka ett psykologiskt fenomen
Grundforskning?
Forskningsfrågor som inte har någon direkt praktiskt tillämpning eller betydelser. Likväl är fynd från
grundforskningen av stor betydelse för vetenskapen. Det ger en solid grund att stå på.
* Kartlägger mekanismer (Vad händer i en psykos t ex)
* Teoriutveckling
* Kunskap för att ta fram kunskap helt enkelt!!
Tillämpad forskning?
Den forskning som är för att ta fram/svar på konkreta, faktiska problem.
* Praktiknära
Psykologin har mycket av båda dessa forskningar! Går inte att direkt se det som svart och vitt.
Nomotetisk forskning
Används av kvantitativ metodik där man syftar till att ta fram resultat som kan användas i många
kontexter, en generell kunskap.
* Syftar till experimentella studier, enkäter, arkivdata och registerdata
Positivism är perspektivet på kunskap där fokuset är registrera och resonera
-som då gör den nomotetisk och byggs på empiri.
* Intersubjektivitet
* Verifierbarhet
* Replikerbarhet
* Hypotesprövning
Ideografisk forskning
Är ett annat synsätt på kunskap/vetenskap med oftast kvalitativa studier
* Fokus på det unika , Inom psykologin handlar det om människors subjektiva upplevelser
* Forskaren har själv en viktigare roll
Tolkning till den här forskningen är b.la Hermeneutik; som är ett perspektiv på kunskap/vetenskaps
ideal
I idiografisk forskning får man mer information (data) från färre personer
* Syftar inte till orsaksförklaringar
Kritiskt tänkande
Korrelation: Samband. Det går åt bägge hållen x y
Kausalitet: Orsak-verkan. Något som påverkar eller är orsak till något annat. Går åt ett håll x —> y
Men bara för man observerar att B sker efter A betyder inte kausalitet. Det kan finnas en annan
gemensam faktor C som påverkar.
Det kan även vara en slumpmässighet. Kausala relationer inom psykologin är komplexa. I många -
kanske de flesta - fall handlar det inte om en enda orsak, utan om många orsaker som samverkar
på mer eller mindre komplexa sätt.
Endast kausala samband kan ske i experiment
Argumentationsfel
En argumentation knyter samma en eller flera premisser, en eller flera slutledningar och en slutsats
(tes)
Ett argument = en mängd påstående-satser. Dessa hävdar att ett eller flera av dessa påståenden
(premisser) ger stöd åt ett annat av dessa påståenden (slutsatsen)
Premisser: P, P1,P2
Slutsatsen: C
Om premisserna inte är rimliga eller sanna från början hjälper det inte hur bra argumentets struktur
än är.
Finns formella och informella
Formella logiska fel beror på en felaktig formell konstruktion av argumentet.
Informell logiska fel är resultatet av felaktiga resonemang, fel slutledning eller fel
argumentationsteknik. Tex, “ Sedan jag börjat knyta högerskon före vänsterskon, har jag gått ner i
vikt.”
* Slippery slope: Gör en koppling till något annat hemskt. Koppling som egentligen inte är
trovärdig.
* Falsk dikotomi/dilemma: Förutsätter att antingen det ena eller det andra påståendet måste vara
sant, trots möjligheten finns att båda är falska.
* Vädjan till okunnighet: Något påstås vara sant bara för att det inte bevisats vara falskt, eller vice
versa.
Förhastad generalisering: En slutledning med alltför få premisser
Tankefel
Confirmation-bias
Är nog ett av de vanligaste tankefelen vi gör.
Det syftar på att vi har en tendens eller en svaghet till att notera sådant som stärker vår
övertygelse om något. Vårt minne kommer lättare ihåg sådant som talar för det vi har övertygan
om och sållar gärna bort det som talar emot.
Konsekvensen med det här är att man inte har en medveten ifrågasättande attityd. Vi tror lättare
på det som styrker vår övertygan än det som motsäger den. Vi missar sådant som kan tala emot
sin övertygelse och man får inte en helhetsbild.
Self-serving bias
Här är ett tankefel där man överskattar sin förmåga. Många människor tror de är bättre än
genomsnittet. Detta kan va problematiskt där man har svårt att se sina egna svagheter och skyller
gärna på utomstående faktorer för sina misslyckanden.
