Blandat Flashcards
Hur har filosofi, naturvetenskap sett ut genom Antiken, Medeltiden och Renässansen.
Filosofi och naturvetenskap har utvecklats på olika sätt under Antiken, Medeltiden och Renässansen.
Antiken:
Antiken var en blomstringsperiod för både filosofi och naturvetenskap. Inom filosofin var Sokrates, Platon och Aristoteles några av de mest inflytelserika tänkarna. De diskuterade frågor som “Vad är rätt och fel?”, “Vad är verkligt?” och “Hur bör människor leva?
Matematiker och fysiker som ex Euklides, Pythagoras och Arkimedes gjorde stora framsteg inom Geometri och fysik.
Medeltiden:
Under Medeltiden var kyrkan väldigt mäktig i Europa, vilket påverkade både filosofi och vetenskap. Filosofi och vetenskap styrdes mycket av kyrkan och vetenskapen utvecklades långsamt i Europa under denna tid. Dock gjordes det framsteg på andra ställen särskilt i den muslimska världen som hade en blomstringsperiod samtidigt och utvecklade tankarna från antiken vidare särskilt inom medicin och astronomi.
Renässansen:
Renässansen var en tid av återupptäckt av antikens idéer, framväxten av humanism och de första stegen mot den moderna vetenskapen.
Filosofer under Renässansen var mer intresserade människans förmåga (humanism). De ville studera människan och världen genom förnuft och observation, istället för att bara följa gamla religiösa regler.
Inom Naturvetenskap blev det många nya upptäckter. Vetenskapsmän som Copernicus och Galileo förändrade hur människor såg på universum, till exempel genom att visa att solen, inte jorden, är centrum i vårt solsystem. Leonardo da Vinci gjorde också viktiga vetenskapliga observationer, särskilt om människokroppen .
Hur har religionen sett ut genom Antiken, Medeltiden och Renässansen.
Antiken:
Polyteistiska religioner (religion med flera gudar) dominerade, Inom grekisk och romersk mytologi fanns många gudar t ex Zeus, Athena . Var tillåtande religioner som gjorde att det fanns utrymme för naturvetenskap och filosofi och alternativa förklaringar till saker. Kristendomen började spridas under senare delen av perioden. Blev under en period förbjuden och Kristna förföljdes men blev senare tillåten och sedermera statsreligion i Rom.
Medeltiden:
Kristendomen dominerade i Europa, och kyrkan hade stort inflytande över samhället. Kyrkan kontrollerade utbildning, konst och vetenskap, och religiösa ledare som påvar och biskopar hade stort politiskt inflytande. Religionen var en central del av vardagen för alla samhällsklasser, och kyrkan förmedlade tron på himmel och helvete, vilket styrde människors moral och livsval.
Kloster och munkar spelade en stor roll under Medeltiden. Klostren blev centra för utbildning, jordbruk och kultur, och de hjälpte till att bevara viktiga böcker.
Islam uppstod på 600-talet i Mellanöstern och spreds snabbt över stora delar av världen. Islam blev en viktig kulturell och religiös kraft, och muslimska vetenskapsmän och filosofer bidrog mycket till världens kunskapsutveckling.
Religiösa krig, som korstågen, var en stor del av Medeltiden. Dessa krig syftade till att återerövra heliga platser, som Jerusalem, från muslimskt styre och att sprida kristendomen.
Renässansen:
Religionen spelade fortfarande en central roll i samhället men ifrågasattes allt mer särskilt genom reformationen och vetenskapen.
En av de viktigaste händelserna under Renässansen var reformationen, som inleddes på 1500-talet av Martin Luther. Luther kritiserade den katolska kyrkans försäljning av avlatsbrev och krävde en återgång till Bibeln som den enda auktoriteten för kristen tro. Detta ledde till splittringen av den västerländska kyrkan i två huvudsakliga delar: den katolska kyrkan och den protestantiska kyrkan.
Vetenskapsmän som Copernicus och Galileo ifrågasatte kyrkans syn på världen, särskilt när det gällde astronomi. Deras vetenskapliga upptäckter utmanade den traditionella religiösa världsbilden, vilket ledde till konflikter med kyrkan.
Vad var Triangelhandeln?
Triangelhandeln var ett handelssystem mellan Europa, Afrika och Amerika under 1500–1800-talen.
Européerna skickade varor t ex vapen till Afrika, bytte dem mot slavar som transporterades till Amerika, där de arbetade på plantager. Slutligen skickades råvaror som socker och tobak från Amerika till Europa.
Vad var orsakerna till upptäckstfärederna?
- Ekonomiska motiv:
Man letade efter billigare effektivare sätt att få hem varor. Det var dyrt att frakta varor landvägen bla pga Turkarnas (Osmanska rikets) kontroll över landvägen.
-Navigationsutveckling:
Under slutet av medeltiden hade stora teknologiska framsteg skett inom navigering och skeppsbyggnad, vilket gjorde längre och säkrare sjöresor möjliga
-Nyfikenhet och vetenskapliga ambitioner:
Utforskningsvilja och intellektuell nyfikenhet som präglade renässansen påverkade också upptäcktsfärderna. Många ville veta mer om världen och dess geografi
-Politik och makt som motiv:
Europeiska länder, särskilt Spanien och Portugal, såg upptäcktsfärder som ett sätt att stärka sina nationer och få mer inflytande globalt.
- Religiösa motiv
Många upptäcktsresor hade ett religiöst motiv, eftersom kristna kungar och kyrkan ville sprida kristendomen till nya delar av världen
Vad blev konsekvensen av upptäcktsfärderna?
Upptäcktsresorna på 1400-talet hade stor påverkan på samhället. De ledde till:
-Ökad handel (nya handelsvägar och upptäckt av nya länder)
- Kulturella utbyten (spridning av idéer, varor och teknologier)
- Kolonisering: (kolonisation av Afrika, Asien och Amerika och slavhandel). Stor påverkan på ursprungsbefolkningar!
-Religiös spridning: ( kristendomen spreds)
-Förändrad världsuppfattning (:man insåg att världen var större än man tidigare trott).
-Förändrad ekonomin - Vinster från kolonier och handel investerades i nya företag och innovationer -> framväxt av kapitalism.
Upptäcktsresorna markerade början på den europeiska dominansen över stora delar av världen under de kommande århundradena.
Hur kan man se att styrelsesättet i antikens Aten och Rom har påverkat dagens samhälle.
Man kan se att styrelsesätten i antikens Aten och Rom har påverkat dagens samhälle på flera sätt:
Demokrati: Atens idé om att medborgare ska delta i politiska beslut ligger till grund för moderna demokratier där vi röstar på ledare och lagar.
Maktfördelning: Rom delade upp makten mellan olika institutioner (som senaten och konsuler), vilket har inspirerat dagens system där makten delas mellan t ex regering, parlament och domstolar.
Lagar: Romerska rättsprinciper, som att alla ska vara lika inför lagen, lever kvar i dagens rättssystem.
Dessa idéer om folkstyre, maktbalans och rättvisa syns i hur
Hur har styrelsesättet och politiken ändrats genom antiken, medeltiden och renässansen.
Styrelsesättet och politiken förändrades mycket genom Antiken, Medeltiden och Renässansen:
Antiken:
Demokrati och republik: I Aten utvecklades direkt demokrati, där medborgarna deltog direkt i beslutsfattandet. Rom hade en republik där makten delades mellan senaten och folkförsamlingarna.
Medeltiden:
Feodalism och kungamakt: Under medeltiden styrdes stora delar av Europa genom feodalism, där kungar, adelsmän och kyrkan hade makten. Det var ett hierarkiskt system med få politiska rättigheter för vanliga människor. Kungar och kyrkan styrde i nära samarbete.
Renässansen:
Centraliserad kungamakt och nya idéer: Under Renässansen började kungar stärka sin makt och centralisera styret i länderna. Samtidigt växte idéer om individens rättigheter och demokrati fram, vilket senare skulle påverka politiken.
Genom dessa perioder utvecklades politiken från folkstyre i Antiken, till feodala hierarkier under Medeltiden, och slutligen mot mer centraliserade stater och nya idéer om frihet och rättigheter under Renässansen.
Hur har klasser i samhället ändrats genom antiken, medeltiden och renässansen.
Samhällsklasserna förändrades och såg ut på olika sätt genom Antiken, Medeltiden och Renässansen:
Antiken:
Klassystem: I Grekland och Rom fanns tydliga samhällsklasser. I Aten var det fria medborgare som hade politisk makt, medan slavar och kvinnor saknade rättigheter. I Rom var det en uppdelning mellan rika patricier (överklassen) och vanliga plebejer, samt slavar längst ner i samhället.
Medeltiden:
Feodalsamhälle: Under medeltiden var samhället uppdelat i en hierarki med kungar, adelsmän och kyrkan högst upp. Bönder och livegna (som arbetade på adelsmännens mark) utgjorde majoriteten av befolkningen och hade mycket få rättigheter.
Renässansen:
Nya samhällsklasser: Under Renässansen började städer och handel växa, vilket skapade en ny medelklass av köpmän och hantverkare. Adeln och kyrkan behöll makt, men borgarklassen blev allt viktigare. Människor började också ifrågasätta de strikta klasskillnaderna.
Samhällsklasserna förändrades från de mer fasta rollerna i Antiken och Medeltiden, till en mer rörlig och varierad klassstruktur under Renässansen, där medelklassen fick mer inflytande.
