Blandade frågor och begrepp Flashcards

1
Q

Vad består täckningsbidraget av?

A

Skillnaden mellan intäkten och den rörliga kostnaden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är skillnaden mellan intäkten och den rörliga kostnaden (TB) avsedd till?

A

Ska täcka de fasta kostnaderna och därefter kunna ge vinst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad menas med täckningsgraden?

A

Det är täckningsbidraget i procent (%) av intäkten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är skillnaden mellan sär- och samkostnader?

A

Samkostnader: Är sådana kostnader som är gemensamma/samma, oavsett vilket beslut som fattas

Särkostnader: Kostnader som påverkas av vilket beslut som väljs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är skillnaden mellan direkta- och indirekta kostnader?

A

Direkta kostnader: Kan hänföras direkt till en produkt i företaget. Tex material för tillverkning av produkten

Indirekta kostnader: Avser flera olika produkter, utan någon direkt koppling. Tex hela lokalen med både produktion, administration och försäljning. Kan inte hänföras direkt till en viss produkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad består volymorienterade kostnader av?

A

Totala kostnader av rörliga och fasta kostnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad består beslutsorienterade kostnader av?

A

Totala kostnader av sär- och samkostnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad består produktorienterade kostnader av?

A

Totala kostnader av direkta- och indirekta kostnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är en förkalkyl avsedd till?

A

Att kalkylera betyder att uppskatta kostnader och intäkter. Den vanligaste situationen är att göra detta innan man köper in eller tillverkar en produkt för att i förväg kunna sätta pris och bedöma lönsamheten. Med andra ord, beräkna i förväg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är en efterkalkyl avsedd till?

A

Innebär att man i efterhand räknar igenom vilka kostnader och intäkter som man faktiskt fick när man genomförde projektet. Syftet är att kunna jämföra med förkalkylen för att bedöma om den var bra och om alla poster kom med

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka syften finns det till att göra kalkyler på produktnivå?

A

Kostnadskontroll
Prissättning
Lönsamhetsanalys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur räknar man ut täckningsbidraget?

A

Intäkter - rörliga kostnader

I - RK = TB

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur beräknas det totala täckningsbidraget?

A

Täckningsbidraget per styck gånger volymen

TB/st*Q = TTB

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur kan du förklara begreppet täckningsbidrag?

A

Täckningsbidraget är en procentuell andel av intäkten, för att visa hur stor andel av produktens intäkter som kan användas för att täcka fasta kostnader och därefter ge vinst. Detta blir täckningsgraden.
TB/I = Täckningsgrad (TG)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är självkostnadsmetoden avsedd till?

A

Att fördela alla kostnader på produkterna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka begrepp använder självkostnadsmetoden och vad står dem för?

A

Kostnadsslag: Avser olika typer av kostnader som tex råmaterial, lokalkostnader, personalkostnader, avskrivningar och räntor. I princip framgår de olika kostnadsslagen av kontoplanen

Direkta kostnader: kostnader som kan kopplas direkt till produkterna, tex råmaterial och arbetstid som läggs ned på förädling. Dessa kostnader sammanfaller i princip med rörliga kostnader från bidragsmetoden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad avser indirekta kostnader?

A

Är gemensamma för flera funktioner i företaget, utan direkt koppling till produkterna. Tex lokal, administrationskostnader. Dessa kostnader måste fördelas till produkterna, tex genom att dividera den totala kostnaden med antalet tillverkade enheter. Ett annat vanligt namn är omkostnader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad avses med kostnadsställen?

A

Begreppet används för en station i företaget där en typ av kostnader uppstår; kan vara en hel avdelning, eller en enda maskin, beroende på hur detaljerat man har delat upp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad menas med kostnadsbärare?

A

Detta är den enskilda produkten som till slut ska bära både sina direkta kostnader och sin andel av fördelade indirekta kostnader från olika kostnadsställen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad avses med självkostnad?

A

Varje produkt ska bära sin direkta kostnad och sin andel av de indirekta kostnaderna. Det innebär att varje enhet bär den fulla kostnaden för att framställa produkten - detta kallas för självkostnaden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur får man fram försäljningspriset på en produkt?

A

Direkta kostnader + indirekta kostnader = självkostnad + vinst = försäljningspris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur ser förädlingsprocessen ut i ett tillverkningsföretag?

A
  1. Anskaffning av råvaror m.m.
  2. Förädling till färdiga produkter
  3. Försäljning och distribution av färdiga produkter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur ser förädlingsprocessen ut i ett handelsföretag?

A
  1. Anskaffning av produkter

2. Försäljning och distribution av produkter

24
Q

Vad kallas det när man kalkylerar, dvs beräknar vad förädlingsprocessen kostar (inklusive kostnaden för köpta varor och tjänster)?

A

Kostnadsberäkning eller kostnadsanalys

25
Q

a) Vad är förädlingsvärde?

b) Vad är förädlingsgraden?

A

a) Skillnaden mellan totala intäkter och kostnaden för köpta varor och tjänster.
b) Förädlingsvärdet i procent av totala intäkter

26
Q

Vad består de totala kapitalkostnaderna av?

A

Summan av avskrivningarna och räntor

27
Q

Varför är det relevant att i produktkalkyleringen dela upp kostnaderna i direkta och indirekta kostnader?

A

Därför att de direkta kostnaderna kan direkt hänföras till kostnadsbärarna (vara eller tjänst).
Indirekta kostnader är kostnader för resurser som utnyttas av flera produkter. Dessa kostnader måste därför på något sätt Fördelas på kostnadsbärarna.

28
Q

Vad är en produktkalkyl och varför är det så viktigt för företag att föra en sådan?

A

En produktkalkyl kan bestå av en vara, en tjänst, ett uppdrag, ett projekt eller en offert.
Produktkalkyler är viktigt för att de används för beslutsunderlag vid prissättning, lönsamhetsbedömningar och som kostnadsuppföljning.

29
Q

Nämn 6 typer av kalkylobjekt

A
  1. Ett helt företag
  2. En kundgrupp
  3. En vara eller tjänst
  4. Ett uppdrag
  5. Ett projekt
  6. En offert
30
Q

Vilka är de direkta kostnaderna i förädlingsprocessen?

A

Direkta materialkostnader->Direkta tillverkningskostnader->Direkta försäljningskostnader

31
Q

Var brukar man av tradition dela upp de indirekta kostnaderna i?

A

I materialomkostnader, tillverkningsomkostnader, försäljningsomkostnader och administrationsomkostnader.

32
Q

Nämn uttrycket som är ett annat namn för de gemensamma kostnaderna, alltså de indirekta kostnaderna?

A

Overheadkostnader

33
Q

Beräkna en kalkylmässig avskrivning för år 5 för en maskin som anskaffats för 80 kkr och vars nuanskaffningspris är 110 kkr. Maskinen är 4 år gammal och den ekonomiska livslängden är 10 år.

A

Lösning:

1) Den kalkylmässiga avskrivningen beräknas genom att man dividerar nuanskaffningspris med ekonomisk livslängd, vilket ger 110/10 = 11 kkr
2) Den kalkylmässiga avskrivningen kan också beräknas som “avskrivning enligt plan”, dvs genom att man dividerar anskaffningskostnad med ekonomisk livslängd. Då är det nödvändigt att inflationseffekten (prisstegringen) beaktas i den kalkylmässiga räntan eller förräntningskravet. 80/10 = 8 kkr

34
Q

Vilka två grundläggande kalkylfilosofier finns det om man utgår från graden av kostnadsfördelning?

A

Självkostnadskalkylering (fullständig kostnadsfördelning)

Bidragskalkylering (ofullständig kostnadsfördelning)

35
Q

Vad går självkostnadskalkyleringen ut på?

A

Att beräkna samtliga kostnader för en produkt till dess att den är levererad och betald. Samtliga kostnader fördelas på kostnadsbärarna. Metoden kallas därför också för fullständig kostnadsfördelning. De fördelade samkostnaderna är kostnaden för de gemensamma resurser som utnyttjas för produkten.

36
Q

Hur beräknas resultatet fram i en självkostnadskalkylering?

A

Intäkter - självkostnad = resultat

37
Q

Hur beräknas resultatet fram vid en bidragskalkylering?

A

Totalt täckningsbidrag - samkostnad = resultat

38
Q

Vid vilket syfte använder man självkostnadskalkylen resp. bidragskalkylen?

A

Självkostnadskalkyl:
Prissättningsbeslut på lång sikt och långsiktiga lönsamhetsbedömningar

Bidragskalkyl:
Kortsiktiga prisbeslut och kortsiktiga lönsamhetsbedömningar

39
Q

Hur räknar man ut säkerhetsmarginalen i volym?

A

Verklig volym - kritisk volym

40
Q

Hur räknar man ut säkerhetsmarginalen i kronor?

A

Verklig omsättning - kritisk omsättning

41
Q

Hur räknar man ut säkerhetsmarginalen på volymen?

A

Verklig volym - kritisk volym / verklig volym

42
Q

Hur räknar man ut säkerhetsmarginalen i procent vad gäller omsättning?

A

Verklig omsättning - kritisk omsättning / verklig omsättning

43
Q

Vad är en genomsnittskalkyl?

A

Är en typ av periodkalkylering. Ett annat namn för genomsnittskalkyl är även divisionskalkyl.
I genomsnitts/divisionskalkylen beräknas självkostnaden per styck genom att den totala kostnaden under en viss period divideras med total produktionsvolym under samma period. Den här typen av kalkylering är användbar för handel- och tjänsteföretag.
Självkostnad per st = Totala kostnader för en tidsperiod/Total produktionsvolym

44
Q

Vad är en normalkalkyl?

A

När man önskar ett stabilt värde på självkostnaden till skillnad från användning av genomsnittskalkylen.
Vid tillämpning av normalmetoden beräknas självkostnaden per styck enligt följande formel:

Självkostnad per st = Fasta kostnader / normalvolym + Rörliga kostnader / verklig volym

45
Q

Vad menas med underabsorberade kostnader?

A

Då försäljningspriset precis täcker den normala självkostnaden får företaget under perioder med låg sysselsättning inte full täckning för sina fasta kostnader. (Underabsorption)

46
Q

Vad menas med överabsorberade kostnader?

A

Vid hög sysselsättning får företaget täckning för ett högre belopp än det som de verkliga fasta kostnaderna uppgår till (övertäckning eller överabsorption)

47
Q

Redogör för begreppet periodkalkyl och när en sådan kan användas

A

När ett företag som erbjuder bara en produkt, eller ett begränsat antal likartarde produkter, kalkyleras självkostnaden ofta med hjälp av så kallad periodkalkylering. Vid periodkalkylering beräknas självkostnaden för företagets kalkylobjekt för en viss tidsperiod. Periodkalkylering går i princip ut på att kalkylera periodens kostnader (totalkalkyl) och sedan beräkna kostnaden per produkt (styckkalkyl). Ett vanligt ord för periodkalkylering är även processkalkylering eftersom denna metod ofta gäller en produktionsprocess. Processkalkylering är ofta vanligt förekommande i företag med serie- och processtillverkning med standardiserade produkter.

48
Q

Vad är en restkalkyl?

A

När det ur en produkttillverkningsprocessen kommer fram en annan produkt en biprodukt. Om denna typ av produkt har ekonomiskt värde kan man betrakta täckningsbidraget från denna biproduktförsäljning som en “negativ kostnadspost”. Täckningsbidraget från biproduktsförsäljningen utnyttjas för att reducera självkostnaden för huvudprodukten. Utgångspunkten för denna kalkyl är just karaktären av biprodukt.

49
Q

Redogör översiktligt påläggskalkyleringens grundprinciper

A

Då man ska beräkna ett företags självkostnad med hjälp av påläggskalkylering utgår man ifrån en indelning av kostnaderna i direkta och indirekta kostnader. Direkta kostnader belastar produkterna direkt i kalkyler och redovisning. Indirekta kostnader fördelas först på kostnadsställen, varifrån de sedan fördelas på produkterna i form av pålägg efter särskilda fördelningsgrunder. Ambitionen är att så långt som möjligt, identifiera kalkylobjektets direkta kostnader och därmed öka precisionen i kalkylerna

50
Q

Ge exempel på direkta kostnader

A

(De vanligaste direkta kostnaderna i industriföretag)

  • Direkta löner - dL
  • Direkt material - dM
51
Q

Ge exempel på indirekta kostnader

A

(Industriföretag)

  • Materialomkostnader, MO (tex löner till förråd/inköpspersonal, svinn, försäkringar)
  • Tillverkningsomkostnader, TO (tex, löner till personal i planerings och konstruktionsavdelningarna, avskrivningar på maskiner)
  • Administrationsomkostnader, AO (tex kostnader för företagsledningen)
  • Försäljningsomkostnader, FO (tex löner till försäljningsledning, reklam)
52
Q

Hur går man tillväga rent praktiskt för att genomföra en påläggskalkyl?

A

Vid påläggskalkylering fördelas de indirekta kostnaderna til kalkylobjekten via pålägg.
Detta sker i två steg:

  1. Beräkning av pålägg
  2. Användning av framräknade pålägg

Fördelningsgrunder för materialomkostnader (MO):
DM, dvs MO fördelas på produkterna i förhållande till deras förbrukning av DM. Förrådsyta, dvs MO fördelas på produkterna i förhållande till deras anspråk på förrådsutrymme.
Oftast används DM som påläggsbas och man använder då följande formel för att räkna ut materialomkostnadspålägget:

Företagets totala MO / företagets totala DM.

Tillverkningsomkostnaderna, TO, fördelas vanligen på något av följande sätt:

*som procent av DL, som kr/arbetstimme, som kr/maskinutrymme
Av dessa är pålägg i procent av DL det vanligaste. Man kan då beräkna tillverkningsomkostnadspålägget på följande sätt:

Företagets totala TO / Företagets totala DL

För fördelningen av affärsomkostnader, AFFO, används ofta tillverkningskostnaden som påläggsbas. Denna är summan av DL, DM, MO, TO, och speicella direkta tillverkningskostnader. AFFO-pålägget beräknas på följande sätt:

Företagets totala AFFO / Företagets totala tillverkningskostnad

53
Q

Vilka är de vanligaste fördelningsgrunderna för materialomkostnader?

A

DM, dvs MO fördelas på produkterna i förhållande till deras förbrukning av DM. Förrådsyta, dvs MO fördelas på produkterna i förhållande till deras anspråk på förrådsutrymme

54
Q

Vilka är de vanligaste fördelningsgrunderna för tillverkningskostnader?

A
  • Som procent av DL
  • Som kronor per arbetstimme
  • Som kronor per maskintimme
55
Q

Hur fördelar man affärsomkostnader?

A

För fördelningen av affärsomkostnader, AFFO, används ofta tillverkningskostnaden som påläggsbas.
Denna är summan av DL, DM, MO, TO och speciella direkta tillverkningskostnader